• Anonym (TS)

    Exakt VAD är problemet med att inte få döttrar?

    Hej!

    Tråden är inte menad som kritik eller för att hacka på någon. Jag vill inte ha några fula kommentarer här.

    Jag är kvinna och har bara systrar. Min far har aldrig störts av att inte ha en son. Vi är uppfostrade väldigt neutralt. Vi kör MC, byter vinterdäck själva, hjälper föräldrarna att måla huset, en av oss sportar på hög nivå, en annan gillar motorsport (ett intresse som delas med vår pappa). Så en son har liksom inte "behövts".

    Flickor fick de "i onödan" eftersom 2 av 3 inte varit särskilt intresserade av typiska tjejkläder etc. En har totalt vägrat klänningar.

    Min moster har två söner och hade gärna haft en flicka men endast för att det är sött med klänningar och sånt, men det fick bli slipsar istället. Ingen biggie. Hon står sönerna väldigt nära idag när de är vuxna och hon har aldrig saknat en dotter.

    Tills jag började hänga på Familjeliv hade jag ingen aning om att det här med kön ens var ett problem, men jag ser ofta trådar där kvinnor skriver att de är besvikna över att inte få döttrar. Jag tycker det är sorgligt, som att pojkar skulle vara mindre värda och inte lika önskade.

    Du som mådde psykiskt dåligt under graviditeten på grund av att du väntade en pojke- hur känns det idag? Gick sorgen över? Och vad var egentligen problemet med att få en son?

  • Svar på tråden Exakt VAD är problemet med att inte få döttrar?
  • Glinda från Oz

    Jag ville hemskt gärna ha en flicka och det fick jag, hade jag fått en pojke hade jag såklart älskat honom massor också. 


    Jag är uppvuxen i en konservativ familj där flickorna städar, tvättar mm medan mannen klipper gräset, fixar med bilen mm Min bror fick tidigt lära sig hur man grillar, klipper gräsmattan och byter däck på bilen, jag lärde mig inte hur man klippte gräset förrän jag var vuxen, jag kan fortfarande inte grilla. Som tjej fick jag leka med dockor och ha prinsessklänning min bror fick en pytteliten arbetsbänk i hobbyrummet och verktyg för barn. Jag har alltid trivts otroligt bra i den könskonservativa rollen som flicka och kvinna. 


    Vi kan låstas att det bara är min familj som är konservativ men det här genomsyrar hela samhället vare sig man vill det eller inte och eftersom jag trivs så bra i min roll får jag gärna ett barn som troligtvis känner samma. Jag vet att en tjej kan vara pojkflicka men det är troligare att hon vill ha fina klänningar än att en pojke vill det. 

  • Anonym (Vill ha en mini-me?)

    Jag tror pappor vill ha en son och mammor en dotter för att de vill ha en mini-me. Någon som liknar föräldern själv och som skall gottgöra för mammas eller pappas misslyckande i livet och bli precis så bra som föräldern önskar att hon/han var.

  • Anonym (...)
    Anonym (K) skrev 2020-09-20 14:34:43 följande:
    Sjukaste jag hört. Vad är det för umgänge/arbetsplats du har? Hopoas du får pojkar så du inser hur jäkla fel du har. Om du nu är kapabel att uppfostra en pojk utan att han blir bråkig, tråkig, stökig och egoistisk. Det är ju inte säkert. Speciellt inte när man har sådana föreställningar om könen. Hade inte velat ha en dagisfröken, antar att du inte är förskolelärrare, på mina barns förskola. Du bidrar troligen starkt till skillnader mellan könen med dina fördomar.
    Nu vill jag ju inte ha barn alls så tyvärr. Måste vara jobbigt att bli så arg på att andra inte har samma åsikter som dig. Och nej jag bidrar inte till skillnader mellan könen de är medfödda varesig du vill det eller inte. Jag skulle däremot aldrig hjärntvätta små barn för att försöka utplåna naturliga skillnader så att de blir förvirrade.
  • Anonym (...)
    Anonym (fd pedagog) skrev 2020-09-20 15:21:19 följande:
    Jösses, man undrar vad får slags barn du har träffat på.
    Jag har själv jobbat både på förskola och i skola, har själv barn av bägge könen och syskonbarn som både är flickor och pojkar liksom alla våra vänners barn.
    Känner inte igen den negativa attityden du har emot pojkar, de hänger på personligheten.

    Min son är helt klart lugnare och gosigare än systrarna, ingen är speciellt bråkig men visst alla barn är det någon gång.

    Till viss del kan jag hålla med att vuxna kvinnor oftare har mer kontakt med sina föräldrar än män men verkligen inte alltid.

    Känner flera där farmor och farfar träffar sina barn och barnbarn oftare än mormor och morfar och där männen har god kontakt med sina föräldrar.

    Kanske att kvinnor som stått sin mamma väldigt nära önskar sig döttrar ihop om att det ska bli samma.

    Jag själv som har tre bröder var istället väldigt pappig, jag var pappas dotter, vi har alltid varit mer lika, min ena bror är en manlig kopia av min mamma.
    Däremot har jag alltid älskat mina föräldrar lika mycket.

    Mina döttrar är framåt och har alltid varit väldigt självständiga, sonen är mer lugn försiktig och var mer mammig som liten.
    Även mitt ena syskonbarn är pojke är lik min son, lugn och lite försiktigare, hans bror dvs andra brorsbarn är istället mer lika mina döttrar dvs framåt och självständigare.

    Så syskon blir olika trots samma föräldrar, ser samma sak hos våra vänners barn, en del pojkar och flickor är lugna, en del livligare tycker inte att det hänger på kön.
    Har sett precis samma sak både på förskola och skola där jag jobbat.
    Barn liksom vuxna har olika personligheter.
    Jag skrev ju iofs att det skiljer sig beroende på personlighet.
  • Hönshjärna

    Jag ville väldigt, väldigt gärna ha en pojke... men det blev en flicka. Och sen en flicka till.

    Jag tror att min önskan berodde på att jag har en storebror (Dvs naturligt för mig att äldsta barnet är pojke) samt att jag bara har bröder och mest lekt med pojkar. Jag är ju själv kvinna, men kände att jag hade mer erfarenhet av pojkar än tjejer.

    Jag älskar mina tjejer och har insett att en pojke inte är så viktig. Så när trean kommer, kommer det inte att spela roll vilket kön det är.

  • Anonym (??)

    Är det månne samma TS som i alla könstrådar här på forumet.
    I så fall - lägg ner! Ingen varken vill eller orkar höra detta längre.

  • Anonym (No       namnams)

    Självklart är det inte samma person som skriver dessa trådar, de är helt klart vanligare än många tror att önska sig en dotter som mamma. Jag blev sjukt besviken när mitt tredje barn visade sig också vara en pojke och det tog tid för mig att komma över det, nu har jag sörjt min dotter som aldrig kom och längtar till min tredje son ska komma.

  • Anonym (S)
    Glinda från Oz skrev 2020-09-20 18:36:52 följande:

    Jag ville hemskt gärna ha en flicka och det fick jag, hade jag fått en pojke hade jag såklart älskat honom massor också. 

    Jag är uppvuxen i en konservativ familj där flickorna städar, tvättar mm medan mannen klipper gräset, fixar med bilen mm Min bror fick tidigt lära sig hur man grillar, klipper gräsmattan och byter däck på bilen, jag lärde mig inte hur man klippte gräset förrän jag var vuxen, jag kan fortfarande inte grilla. Som tjej fick jag leka med dockor och ha prinsessklänning min bror fick en pytteliten arbetsbänk i hobbyrummet och verktyg för barn. Jag har alltid trivts otroligt bra i den könskonservativa rollen som flicka och kvinna. 

    Vi kan låstas att det bara är min familj som är konservativ men det här genomsyrar hela samhället vare sig man vill det eller inte och eftersom jag trivs så bra i min roll får jag gärna ett barn som troligtvis känner samma. Jag vet att en tjej kan vara pojkflicka men det är troligare att hon vill ha fina klänningar än att en pojke vill det. 


    Det är fantastiskt att du trivs med den rollen som du har och att det funkat bra för dig. Men nu är tiderna annorlunda och flickor kommer förväntas ha fler intressen än dammsugning och strykning. Vill man inte som förälder till en flicka ge henne förutsättningar att klara sig bra i ett samhälle där kvinnor och män kommer behöva ha många olika färdigheter på sin repertoar?
  • Anonym (En av varje nu)

    Det kändes mera naturligt för mig att få en dotter,eftersom jag själv är en dotter och kvinna.Har alltid känt mera samhörighet och gemenskap med andra kvinnor.Jag är inte en man ,den Världen känns svårt att förstå.

  • Kungsholmsbo

    Jag fick ont i magen av början av din trådstart. Varför är det alltid så att det ska anses neutralt att köra mc, sporta på hög nivå och måla hus? Är det inte neutralt att gilla bakning, pyssla etc. Varför är typiska manssysslor högre värderade. Blir så upprörd över detta feltänk. Fy sjutton alltså. Så länge vi tänker och skriver så här kommer vi aldrig att få ett jämlikt samhälle.

    Vi har en av varje. För mig var det viktigt att barnen var friska. Men det är också fult att tänka och mycket kan hända på vägen med ett barn.

    Det är underbart att ha en flicka och en pojke. Jag hade nog sörjt avsaknaden av pojken eller flickan som inte blev.

    Vi har säkert gjort massor av fel i uppfostran för vi har en flicka som älskar att pyssla och är lugn (dock kan hon jävlas rätt mycket med sin bror). Vi har en pojke som har hållit på med bollar och klubbor sen han knappt kunde gå och är ganska grabbig. Men båda är lika kramiga och goa, båda blir tröstade på samma sätt och båda tror på sig själva och sina förmågor.

Svar på tråden Exakt VAD är problemet med att inte få döttrar?