När ni separerat pga att mannen ni levt med inte tagit ansvar. Hur har ni gjort med barnen?
Har ett barn på 2 år med en man. Han tar inget som helst ansvar. Nu ska vi separera. Typ. Har inte riktigt bestämt mig än, beror på hur vi ska göra med barnet. Känner mig totalt otrygg med att ha barnet hos honom.
Under dessa två år har han inte tagit något som helst ansvar. Han är borta mer än han är hemma och barnet har knappt någon trygghet till honom. Barnet springer efter mig, bankar bakom toadörren när jag duschar/är på toa, endast jag kan natta, endast jag kan trösta. De få minuter per dag han är med barnet leker han endast vilket oftast är kvällstid. Vildar igång barnet precis innan denne ska sova och suckar sedan över att barnet aldrig somnar...
Vaknar han på morgonen och jag låter barnet vara med honom för att dra mig en stund extra vaknar jag sedan till att barnet fortfarande går runt i nattblöja och inte ätit frukost. Pappan sitter med näsan i telefonen. Har barnet bajsat ropas det på mig. Har barnet vaknat efter sin tupplur på dagen ropas det på mig. Han tar inget som helst ansvar.
Han struntar i om barnet river ut kylskåp, städskrubb eller liknande och orkar inte ens gå och kolla så hen inte fått tag på något farligt.
Ni som separerat pga dessa omständigheter, hur har ni gjort med barnet? I vårt fall så vill pappan ha barnet varannan vecka och köper inte resonemanget att det blir alldeles för lång tid hos vardera förälder...
Tror såklart han skulle bli tvungen att ta mer ansvar om han själv hade barnet. Men tror det skulle vara på en basal nivå. Pyjamas hela dagen. En macka till frukost. Dra på några stumpor till pyjamasen om de ska iväg etc. Inget energi skulle läggas på uppfostran. Jag har stått för ALLA inköp hittills. Han har inte lagt en krona på kläder, barnvagn, bilstol, bebisutrustning etc och så kommer det förmodligen förbi, men att han ändå vill ha halva barnbidraget.
