Hur förbättra sin psykiska hälsa?

Låter det här som att hon bara pendlar?

..stressigt liv med ganska nytt jobb ,.. är borta ca 12,5 h/dag ca.

tycker det är svårt att få ihop vardagarna så man hinner med både att äta, sova antalet timmar som jag behöver, vårda förhållandet, mig själv och samtidigt prestera på jobbet.

Det låter mycket som en inställningsfråga. 

Ganska lång restid ja, men att pendla en timme enkel väg är ju helt normalt. Gör en stor del av de jag känner här i Stockholmstrakten. 

Är man borta 12 timmar per dag och sover sju så finns det fem timmar fritid kvar. Och inga barn eller så som ska tas om hand. Förstår att man gärna har mer, men knappast grund för att bli sjuk eller utbränd om man inte har fel inställning själv. Men såklart att man kan behöva hjälp att strukturera och se hur man kan tänka.

Kör man bil har man t.ex. 2 x 1,5 timme egentid per dag, eller tid att vårda vänskapsrelationer genom telefonsamtal. Hur många vuxna med barn har tid att lyssna på ljudbok 3 h om dagen, till exempel? Är mångas dröm!

TS skriver att hon är hemma 18.15 och säger att hon inte hinner träna. För mig som tränar de flesta pass 18.30 ca (löpning just nu) låter det konstigt. En mellanmålsmacka i bilen och på med träningskläderna direkt man kommer hem. Klart det går!

Tycker att flera av er snarare ifrågasätter mig än ger tips, är det så kan ni gärna hitta på något annat att göra eftersom jag söker TIPS.

Jag har alarmet på 04.00, snoozar 5-10 min och går sedan upp och gör mig i ordning. Sminkar mig, äter frukost, fixar en macka att ta med, packar matlåda osv.

Behöver den här tiden på mig för att inte börja dagen stressad. Åker 05.10. Framme 06.40 ca, har då 20 minuter på mig att ta mig genom säkerhetskontroll och sen byta om innan jag börjar 07.

Jobbar hela dagen och har 30 min lunch i bästa fall, äter i farten om det snöar för då behövs jag i drift. Finns tiden och vädret är på min sida så försöker jag äta utomhus.

Strax efter kl. 16 är det dags att åka hem, hamnar såklart mitt bland alla andra som ska hem samma tid och det resulterar i att jag är hemma runt 18-18.15.

Finns tyvärr ingen möjlighet till flex på jobbet så jag kan undvika trafiken :(

Vi börjar laga mat när jag kommer hem, äter tillsammans med sambon framför ett avsnitt av serie som vi följer. Fixar sen matlåda, fixar disk och duschar.

Sen är det dags (och redan lite för sent) för att sova. Kl 21 ca. Somnar aldrig direkt eftersom jag är uppe i varv och det är här mina problem ligger. Behöver hitta en rutin som gör att jag kommer ner i varv innan jag ska sova.. Ofta tänker jag på jobb etc och trots att jag ligger i sängen från 21 ca så somnar jag framåt 22.30 med en ångestklump i halsen, alltså 5,5 h innan jag ska upp igen.

Vad gör ni för att komma ner i varv? Promenad ensam i mörkret är som sagt inte ett alternativ då vi haft knivöverfall och liknande i närområdet. Gym går ju tyvärr också bort iom coronarestriktioner.. Önskar att jag kunde avsluta dagen med ett kort hemmapass och sen en liten meditation typ, men har svårt att hitta motivationen till det och det blir istället äta framför serie och fixa i köket.

Tack för seriösa tips och bollade av tankar :)

Tack för att du berättar lite mer, så det är lättare att tipsa!
Två timmars körning hem låter ju jobbigt. 
Sambon får se till att ha middagen färdig när du kommer hem (eller strax efter). Då har han lagat extra mycket, så att det räcker till matlådor. Efter maten går ni en promenad tillsammans. Sedan gör du yoga framför tvn. Inga skärmar utöver er gemensamma serie, om den känns viktig. 

Varför skulle man bli utbränd för det? TS kommer hem 18.15, det är inte särskilt sent. Hon har inga barn utan bara sig själv att ta hand om. Inga tids- och/eller ansvarskrävande hobbies. Hon har en förhoppningsvis självgående sambo. Av hennes nick att döma är hon ganska ung.

Jag läser in en möjligen orutinerad långpendlare som behöver vardagstips.

Förstår att du inte vill stressa på morgonen! Men fundera på om något ändå kan rationaliseras i din morgonrutin så att du kan spara tid. Förbereda frukosten att ta med kvällen innan? Förbereda kaffe /te så att det bara är att slå på? Lägga fram kläder på kvällen? Många bäckar små!

Fundera på hur du kan använda din restid. Har du provat ljudböcker? Lyssnar du på musik? Om du har ärenden som behöver fixas så kan du kanske göra dem direkt efter jobbet om rusningen är värst vid 16-16.30?

Som någon redan föreslagit så kan du be sambon ha middagen klar när du kommer hem. Gå en promenad tillsammans sen, även en liten promenad ger avkoppling. Yoga eller meditation ger bra avkoppling också. Våga prova lite olika saker.

Fundera också på en långsiktig plan med ditt arbete. Långpendla är något man delvis vänjer sig vid men i längden sliter det. Vill ni dessutom ha barn i framtiden (?) så går det inte ha så långa restider.

Låt sambon fixa middagen

Ta en promenad tillsammans då och då

Stäng av internet efter 21 tex

Börja med någon pysselhobby, sticka, puzzel, måla

Gör gemensamma hemmaprojekt, måla om, meka bil, bygg kök

Efter att ha läst din längre förklarande text är jag ännu mer inne på att du ska fråga om du kan gå ner i arbetstid. Och börja redan idag att leta annat jobb eller annan bostad. Att ha ett vardagsliv som ditt är otroligt slitsamt. Du har ju så gott som ingen tid över för intressen, familj och vänner. Fundera över vad som är viktigt i ditt liv och hur du ska sträva efter att få tid till det.

Jag hade ett liv liknande ditt ett tag, men då var det med inställningen att det var en fas för att ta mig till nästa steg och jag jobbade aktivt för att ta mig ur situationen. Till sist gick det! Men den tiden är som ett vacuum, en lucka, i mitt liv. Ronny Eriksson har skrivit något om att inte leva utan bara hålla sig vid liv. Så var den tiden för mig. Vet inte om du känner igen dig?

Finns det någon del av resan till jobbet du (när Corona dragit förbi) kan resa kollektivt? Då kan du slappna av med en bok, handarbete eller musik under tiden. Kan du ta bilen till en pendelparkering tex och byta till tåg där? Ha en cykel vid stationen närmast jobbet och trampa sista biten? Jag jobbade en gång på ett ställe där ett par stycken gjorde så. Jag tänker att det knappast kan vara trafiksäkert att köra bil i två timmar på eftermiddagen efter att du varit uppe och igång sedan 04.

Kan du ta en stunds meditation på toa på jobbet när de andra dricker eftermiddagskaffe?

Har du någon vän på jobbet du kan anförtro dig till? Ibland blir det lättare om man delar sina bekymmer.

Skulle du kunna handla, träna etc direkt efter jobbet och på så sätt slippa den värsta rusningstrafiken? Tänk om det kunde finnas ett yogaställe inte så långt från jobbet, så att du efter jobbet kunde åka direkt dit, köra ett pass och sen sätta dig i bilen hemåt mer avslappnad och lugn!

Hur ser jobbsituationen och arbetsbelastningen ut? Är den på en rimlig nivå, eller varför är du så uppe i varv på kvällen?

Jag förstår inte problemet?

Jag ser inget extraordinärt med varken arbetstider eller pendlingstid.

Själv arbetade jag 12tim dagar under många många år innan jag fick barn, åkte hemifrån runt 05 o var hemma igen runt 20 med en pizzakartong under ena armen.
Detta var "vardagslunken" o sen passade man på att njuta av livet på helgerna.

Jag känner spontant att du förväntar dig att få ut för mycket av vardagen, jobbar du heltid så tar detta upp merparten av din vardag, så är det. Tar du i lite extra o stressar lite så hinner du klämma in handling, städning o tvättning nån av kvällarna så att du får helgen fri från "måsten"....

Sen är det bara att upprepa detta vecka ut o vecka in, med semestern som uppehåll.

Allvarligt så måste jag säga att det liv du lever nu är rena rama semestern mot hur det kommer bli om du får barn....

Jag känner spontant att du förväntar dig alldeles för lite av livet. Jag har två barn och lever ett betydligt mer avslappnat och behagligt liv än det TS beskriver.

Du verkar har gått ner dig i någon sorts stressträsk, men försök inte lura på andra att livet måste se ut så.

Jag o min familj går upp 07. Alla är hemma igen senast 16:30. Så kan livet också se ut.

Det är ju bara att gratulera om ni lyckats styra till er tillvaro så att ni kan luta er tillbaks o bara leva.
Många andra har tyvärr även familjens ekonomi att ta hänsyn till, man behöver pengar för att ha råd att ha allt man vill ha, o göra allt man vill göra.

Personligen lever jag nu separerad o har barnen varannan vecka, den vecka jag har barnen så är jag föräldraledig 1 dag o jobbar 6tim/dag övriga, för att få mer vardagstid med barnen.
Jag kompenserar sen det ekonomiska genom att knega övertid den veckan jag inte har barnen.

Vill man fylla livet med materiella ting och kunna unna sig o barnen lite guldkant på tillvaron så behöver ju pengarna rulla in, få förunnat att kunna jobba deltid o ändå känna att man har inte behöver avstå saker pga otillräcklig ekonomi.

Det är dock inte utan viss avund som jag läser om din/era vardagstider, ibland önskar jag att även jag kunde prioritera sovmorgon över sommarstuga, ny bil, märkeskläder, dyra aktiviteter åt barnen, båt, utlandssemestrar och annat onödigt...

Det är precis det vi har gjort - prioriterat bort allt det där. Äter sällan ute, köper mycket begagnat, kör sällan bil osv. Och vi tycker att det är värt det alla dar i veckan.

Fast nu har jag väl knappast sagt att jag lever ett "extraordinärt liv"? Flera av er verkar ha svårt att förstå att min fråga är vad jag kan göra för att komma ner i varv och därmed få ut mer av den lediga tiden. Det är det enda jag frågar.

Till er som kommer med vettiga tips och tankar:

Tack! Vi bor i en relativt liten stad och pendling kommer att vara ett nödvändigt ont nästan oavsett jobb. Men tanken när jag började det här jobbet var såklart att tågpendla, och sen kom corona... så det är absolut målet men fungerar inte som läget ser ut nu, tyvärr :(

Min sambo jobbar ungefär samma tider som mig, därför lagar vi mat osv tillsammans samma tid.

Tanken om promenad ihop är absolut nåt som vi ska försöka ta oss i kragen och göra.

Gå ner i tid är inte ett alternativ. Tanken med det här jobbet är att det är ett relativt nytt område för mig, väldigt utvecklande, välbetalt och jag ser det som en språngbräda för att ta mig vidare till ett bättre betalt, mindre stressigt jobb med något kortare pendling - men det kommer ta några år.

Det största problemet är nog att jag är ganska stressad över situationen på jobbet, vi har mycket att göra och mina två kollegor på samma avdelning är nära pension och vi får inte "påfyllning" av någon mer pga situationen med corona (anställningsstopp), alltså ska jag axla deras arbetsuppgifter samt mina egna. Det är min första tjänst med "högre position" och jag har svårt att stänga av när jag lämnar jobbet. Dessutom plingar mailen och jobbtelefonen ringer både före och efter arbetstid..

Men som sagt, tack för era seriösa förslag och tips

[

Är flytta ett alternativ? Nu verkar ni ha lång resväg till jobbet båda två.

Okej, några idéer:

- Promenera 30 min efter jobbet innan du åker hem. Rensa hjärnan från jobbet, rasta kroppen innan du ska sitta i bilen. 

- Laga middagen kvällen innan. När du är hemma 18.15 tar ni bara fram och äter. Då är ni klara med disk och allt senast 19.00 kanske, gå ut tillsammans efteråt. Innan ni går och lägger er lagar ni middagen för kvällen därpå. Vill ni så sätt på nyheterna eller något på datorn samtidigt. Gör ALLLTID fler portioner än till dagen efter och frys in, eller ha samma middag två dagar i rad.

- Skaffa högtalarfunktion i bilen och ring någon du tycker om på hemvägen: sambon, din mamma, en bästa vän... Försök få till en rejäl stund umgängestid över telefon varje dag. 

- Utnyttja helgerna! Två dagar i veckan är bättre än inget. Försök komma ut på en löprunda och en rejäl långpromenad, både lördag och söndag. Utnyttja ljuset och var ute och i rörelse minst ett par timmar per dag, så väger det upp en del.