Regeringens el-fiasko
Padirac skrev 2025-08-06 08:56:36 följande:
Jag förstår texten. Jag vet. Den som förstår texten och begriper begreppen förstår beräkningen.
Förstår du texten?
Inlägg från: Tom Araya
|
-
Bra, då kan du översätta det i siffror och detaljerade kostnadsposter, så att även vi förstår som inte hittar dem i textens begrepp.
Den som förstår texten och begriper begreppen förstår beräkningen.
Förstår du texten? -
Jag har läst rapporten och jag ifrågasätter DN's tolkningar.KillBill skrev 2025-08-06 09:42:23 följande:
Här kan man ta del av hela rapporten från Energiforsk:
energiforsk.se/media/34388/2024-1057-elsystemets-stabilitet.pdf
-
Kåberger hänvisar till Financial times ja, men den text du visar är hans och inte Financial times.KillBill skrev 2025-08-06 09:32:03 följande:
Tomas Kåberger hänvisar till en artikel i Financial Times som beskriver hur kostnaderna för det brittiska kärnkraftsprojektet Sizewell C i Suffolk kan bli avsevärt högre än regeringens officiella uppskattning på 38 miljarder pund.
Enligt finansiella modeller, som tidningen tagit del av, kan de totala kostnaderna ? inklusive finansiering och räntekostnader - uppgå till mellan 80 och 100 miljarder pund i nominella termer. Det skulle motsvara en fördyring på upp till 260% jämfört med den ursprungliga kalkylen.
Enbligt artikeln är den förväntade livsländen på reaktorn 60 år. så man får förmoda att det är den avskrivningstiden som professor Kåberger använder i sina beräkningar
PS. Financial Times betraktas som en av världens mest respekterade och inflytelserika ekonomitidningar, vilket ger uppgifterna tyngd.
Det vore intressant att få veta varför projektet i Suffolk skulle bli så vansinnigt mycket dyrare än andra kärnkraftsprojekt i vår del av världen, exempelvis Olkiluoto 3? -
KillBill skrev 2025-08-07 11:27:15 följande:Nu hade det hade varit bra med en kommentar från falukorvsministern..
Artikel av Lorentz Tovatt... vad kan man förvänta sig?
Lorentz hänvisar också till DN's tolkning av rapporten, inte till vad som står i själva rapporten.
Rapporten är relativt kortsiktig, täcker endast 10 år. Ska den visa den verkliga effekten av utbyggd vindkraft och nedlagd kärnkraft borde den omfatta minst 20-30... kanske t.o.m. 35 år.
Stabilitet är i detta fall relativ. Vi har lyckats balansera ett system som fått allt sämre förutsättningar. 2013 var kostnaden för detta i stort sett noll. 2023 är kostnaden uppe i 6 miljarder kr. Så det är i resurser som krävs och kostnader det medför som vi märker av effekten av att ersätta kärnkraft med vindkraft.
Därav är det vilseledande att framställa det som att det inte påverkar el-systemet att ersätta kärnkraft med vindkraft.
Det är lite som att säga att en bil som går sönder och repareras går lika bra nu som tidigare och helt bortse från kostnaden.
Från 2014 har kostnaden ökat med ca en halv miljard per år och från 2021 har kostnadsökningen legat på ca 1 miljard per år. -
Men det beror inte på vindkraften utan på effektiva men kostsamma balanseringslösningar, som vindkraften ökat behovet av, det ska man vara medveten om.KillBill skrev 2025-08-09 08:44:25 följande:Artikeln lyfter fram Ebba Buschs tidigare uttalanden om det svenska energisystemet uttalanden som framstår som tveksamma i ljuset av den senaste rapporten från Energiforsk. Rapporten visar att elsystemets stabilitet inte har försämrats, utan snarare förbättrats under det senaste årtiondet, vilket står i kontrast till den bild Busch tidigare gett.
-
Det är lite som om 10-barnsmammam skulle hävda att kostnaden för mat och kläder blir hög för att hon köper så mycket, inte för att hon har så många barn.Padirac skrev 2025-08-09 11:49:50 följande:
Det här har vi ju diskuterat tidigare, om jag kommer ihåg rätt ogillade du de fakta som presenterades med motiveringen att de var opålitliga pga att den person som arbetade med fråga uttalade sig
www.tn.se/naringsliv/34915/sexdubblad-miljardnota-for-att-balansera-elsystemet-du-far-betala/
Enligt Anna Jäderström beror majoriteten av 2023 års ökning däremot inte på en ökad andel intermittent kraft.? Den ökning av kostnader vi hittills sett beror delvis att mer volym upphandlas, men det är viktigt att förstå vilken enorm påverkan elpriset har på kostnaderna för stödtjänster. Största volymökningen hittills beror på införandet av snabb störningsreserv (FCR-D ned) för att hantera bortfall av förbrukning, exempelvis vid ett fel på en exporterande HVDC-kabel.Prognosen för balanstjänster 2024 är ännu högre, estimerad till 8 miljarder kronor.Ser du någon koppling mellan balanstjänster och hög andel väderberoende kraftslag?? Ja, det finns kopplingar generellt men inte utifrån hur mycket reserver vi har i dag och historiskt i Sverige. Men det kan påverka framtida behov av balanstjänster. Det är sant att vi anpassar elmarknaden och balanseringen till ett mer väderberoende elsystem ? exempel på sådana förändringar är övergång till 15 minuters marknader och flödesbaserad kapacitetstilldelning.FCR-D ned är en ny systemtjänst som trädde i kraft 2022. Upphandlingen har ökat successivt från 75 megawatt 2022 till 365 megawatt 2024.
Jag hoppas ju att de flesta är kloka nog att se igenom det... -
Inget av det du räknar upp uppstår ur tomma intet och den stora och grundläggande skillnaden mellan nuläget och hur det var för 10-20-30 år sedan ligger i förhållandet mellan jämn och stabil kraft som kärnkraft, vattenkraft mm och kraft som fluktuerar med vädret.Padirac skrev 2025-08-09 14:40:22 följande:
Är det verkligen vad som skrivs i artikeln, läsförståelse eller alternativa förklaringar till det som skrivs?
Det skrivs att de stigande kostnaderna inte beror på vind och solkraft och att det skapas tjänster för att hantera stora bortfall som att överföringen till kontinentala Europa skulle falla bort.
10-barns mammans stigande kostnader för mat beror inte på att de köper billig mat utan tillsatser utan beror på att priset generellt stigit pga brist i hyllorna och att de köpt stora buffertar försatt hantera brist på hyllorna som kan uppstå om de stora transporterna skulle stanna upp.
Sedan kan man p.g.a. sin politiska agenda försköna det genom att säga att det inte var "antalet barn" orsakade de högre kostnaderna.
Jag vet inte om det är din politiska agenda som får dig att försöka övertyga andra eller om du är korkad nog att själv gå på detta. -
Vad tror du det beror på att det inte fanns något behov av kostsamma metoder att balansera systemet för före 2014?Padirac skrev 2025-08-09 15:34:30 följande:Det varierande priset kommer från marginalprissättningmodellen.
Det under 2010-talet åga elpriset kommer från billigare produktion från vind och solkraftverk.
Det höga elpriset efter pandemin och det ryska anfallskriget mot Ukraina kommer från att elpriser var direkt kopplade till fossila energipriser och det var brist på gas och olja.
Nya överföringskablar till kontinentala Europa behöver balanstjänster om de faller från eller om stora delar av nät och produktion faller från.
De ansvariga icke-politikerna för balanstjänster uppger att det främst är det höga priset för energi och behovet av nya balanstjänster nämda ovan och inte sol och vindkraftverk som drivit upp kostnaden för balanstjänster.
Till skillnad från uppgifter som kommer från epoch times, swebbTv och andra av alterntiv-högerns propagandakanaler är mina uppgifter hämtade från trovärdiga icke-politiska källor.
Självklart är jag så dum i huvudet att jag tror på de icke-politiska källorna och opartiska trovärdiga uppgiftslämnare istället för konspirationsteoretiker och andra med politiska agenda.
Vilka tror du på Tom? Inte de jag tror på
Som tips: det är inte p.g.a. marginalprissättning eller kriget i Ukraina. -
Den skillnaden är marginell. Energiförbrukningen har ökat mer före 2014 än efter.Padirac skrev 2025-08-09 15:50:42 följande:
Energiförbrukning
-
Sammankopplingen med andra länder innebär att el-systemet för svensk del blir mer utsatt för fluktuerande el-produktion än när vi var självförsörjande med större andel kärnkraft.Padirac skrev 2025-08-09 15:54:58 följande:
Produktion och förbrukning över tid - överskottet som produceras säljs till Finland, Polen, Baltikum, Tyskland
Den ökade sammankopplingen, dvs överföring av el från andra länder och egen export kräver mer balanstjänster.