• Anonym (Trappa ner?)

    Välja bort karriär? (Långt)

    Hej!

    Nytt år och nya möjligheter, eller hur?

    Jag är för närvarande föräldraledig med mitt fjärde barn. Snart är det dags för min man att vara föräldraledig och mig att börja jobba igen. Inga fler barn planerade. :)

    Jag är relativt hög chef och har ett roligt men stressigt jobb. Detsamma gäller min man. Vi båda har höga löner.

    Under den här föräldraledigheten har jag börjat fundera på mitt jobb och vilka alternativ som finns.

    Det har varit så skönt att vara föräldraledig och verkligen räcka till för mina barn. Alltid ha rätt kläder efter väder, inte glömma matsäck till utflykter, inte stressa över VAB. :)

    Ekonomiskt kan min man försörja oss (och är OK med det) så det är egentligen inte en ekonomisk fråga. Jag har gott ställt och även om vi skulle skilja oss så har jag tillräckligt för att inte behöva jobba om jag inte vill. (Inte aktuellt men viktigt för mig att vara självständig). Min man vill inte sluta jobba eller ens gå ner i tid.

    Jag funderar nu på mina möjligheter. Mitt nuvarande jobb utvecklar mig, ökar mitt självförtroende och ger mig socialt sammanhang där jag känner mig behövd.

    Skulle jag inte jobba alls kan jag inte se att jag skulle bli uttråkad så länge den minsta är under 10 år i alla fall. Jag gillar att vara hemma också.

    Bäst hade kanske varit att jobba ca halvtid men då måste jag jobba med något helt annat. Vad?

    Jag har ingen direkt fråga men diskuterar gärna med dig som befinner dig i någorlunda liknande situation. Funderar du att kliva ner helt eller delvis?

    Har du redan gjort det? Hur har det blivit?

    Gott nytt 2021!

  • Svar på tråden Välja bort karriär? (Långt)
  • Anonym (Liknande sits)

    Inte funderat på att anlita en barnflicka kommande 1-2 åren på halvtid, för att underlätta i vardagen?

    Vi får också barn 4 snart och båda har krävande jobb. Vi vill båda jobba så mycket som möjligt, men även ha tid för barnen.

    Visst det är inte samma sak som att ta hand om barnen helt själv, men helt klart en kompromiss för att underlätta vardagen.

    Slippa stressa över VAB (om barnflickan tar de som är mer lindriga). Kanske inte behöva stressa för hämtning varje dag, kanske ha maten färdig när man hämtar själv, etc.

  • Anonym (ppp)
    Anonym (Liknande sits) skrev 2021-01-02 13:01:10 följande:

    Inte funderat på att anlita en barnflicka kommande 1-2 åren på halvtid, för att underlätta i vardagen?

    Vi får också barn 4 snart och båda har krävande jobb. Vi vill båda jobba så mycket som möjligt, men även ha tid för barnen.

    Visst det är inte samma sak som att ta hand om barnen helt själv, men helt klart en kompromiss för att underlätta vardagen.

    Slippa stressa över VAB (om barnflickan tar de som är mer lindriga). Kanske inte behöva stressa för hämtning varje dag, kanske ha maten färdig när man hämtar själv, etc.


    Jag tolkar inte TS som att hon vill ha avlastning med barnen. Snarare vill hon diskutera hur man kan tänka om man inte ska jobba? Då behöver man inte avlastning för Vab osv, om man är hemma på heltid. 

    Jag har inga bra svar TS. Funderar själv på att vara tjänstledig tex från augusti men jag tror inte jag vågar ta steget. Har råd att vara ledig ett år, och jag har några drömmar jag skulle vilja satsa på för att se om det bär. Är inte alls färdigtänkt, så jag har inte sagt något till någon än. Kanske väntar jag ett år till. 
  • Anonym (Trappa ner?)
    Anonym (Liknande sits) skrev 2021-01-02 13:01:10 följande:

    Inte funderat på att anlita en barnflicka kommande 1-2 åren på halvtid, för att underlätta i vardagen?

    Vi får också barn 4 snart och båda har krävande jobb. Vi vill båda jobba så mycket som möjligt, men även ha tid för barnen.

    Visst det är inte samma sak som att ta hand om barnen helt själv, men helt klart en kompromiss för att underlätta vardagen.

    Slippa stressa över VAB (om barnflickan tar de som är mer lindriga). Kanske inte behöva stressa för hämtning varje dag, kanske ha maten färdig när man hämtar själv, etc.


    Tack för ditt svar. Vi har haft lite hjälp av släktingar men inte i den omfattningen. Det är helt klart ett alternativ om jag väljer ?jobbspåret?.

    Kommer ni ha barnflicka?
  • Anonym (Trappa ner?)
    Anonym (ppp) skrev 2021-01-02 13:21:57 följande:

    Jag tolkar inte TS som att hon vill ha avlastning med barnen. Snarare vill hon diskutera hur man kan tänka om man inte ska jobba? Då behöver man inte avlastning för Vab osv, om man är hemma på heltid. 

    Jag har inga bra svar TS. Funderar själv på att vara tjänstledig tex från augusti men jag tror inte jag vågar ta steget. Har råd att vara ledig ett år, och jag har några drömmar jag skulle vilja satsa på för att se om det bär. Är inte alls färdigtänkt, så jag har inte sagt något till någon än. Kanske väntar jag ett år till. 


    Grrr, jag har skrivit svar som försvunnit två gånger. Jag svarar lite senare idag.
  • Anonym (Lejon)

    Vi har båda universitetsutbildning och ansvar på jobbet i form av projekt- och arbetsledning. När vi fick barn gick vi ner till 75%. När yngsta började förskoleklass gick vi upp till 85%, men jag funderar på om det inte är för mycket. Å andra sidan behöver vi pengarna, vi jobbar inte i några pengastinna brancher direkt och är långt ifrån höginkomsttagare. Hade vi haft högre löner hade jag inte tvekat en sekund att jobba 50 eller 75%.

    Just att båda jobbar deltid passar oss jättebra. Vi har därmed lika mycket ansvar för hem och barn och vi har tid hela familjen tillsammans.

    Jag hade inte velat vara enda föräldern som deltidsjobbade. Tänker att man lever så olika liv då. Den som är hemma mest blir ofrånkomligen familjeprojektledare istället för som nu, att vi gör det tillsammans.

  • Anonym (Trappa ner?)
    Anonym (ppp) skrev 2021-01-02 13:21:57 följande:

    Jag tolkar inte TS som att hon vill ha avlastning med barnen. Snarare vill hon diskutera hur man kan tänka om man inte ska jobba? Då behöver man inte avlastning för Vab osv, om man är hemma på heltid. 

    Jag har inga bra svar TS. Funderar själv på att vara tjänstledig tex från augusti men jag tror inte jag vågar ta steget. Har råd att vara ledig ett år, och jag har några drömmar jag skulle vilja satsa på för att se om det bär. Är inte alls färdigtänkt, så jag har inte sagt något till någon än. Kanske väntar jag ett år till. 


    Jag känner som dig, jag vet inte om jag vågar. Jag har precis tänkt tanken för första gången och har inte pratat med någon om det. Tjänstledigt var ju en intressant tanke, det skulle jag kanske kunna göra under ett par år kanske...

    Jag gillar ju mitt jobb men det är tufft med 4 barn.
  • Anonym (Trappa ner?)
    Anonym (Lejon) skrev 2021-01-02 14:10:36 följande:

    Vi har båda universitetsutbildning och ansvar på jobbet i form av projekt- och arbetsledning. När vi fick barn gick vi ner till 75%. När yngsta började förskoleklass gick vi upp till 85%, men jag funderar på om det inte är för mycket. Å andra sidan behöver vi pengarna, vi jobbar inte i några pengastinna brancher direkt och är långt ifrån höginkomsttagare. Hade vi haft högre löner hade jag inte tvekat en sekund att jobba 50 eller 75%.

    Just att båda jobbar deltid passar oss jättebra. Vi har därmed lika mycket ansvar för hem och barn och vi har tid hela familjen tillsammans.

    Jag hade inte velat vara enda föräldern som deltidsjobbade. Tänker att man lever så olika liv då. Den som är hemma mest blir ofrånkomligen familjeprojektledare istället för som nu, att vi gör det tillsammans.


    Tack för ditt svar. Som det är idag delar vi helt lika på ansvar för hemmet då vi båda jobbar heltid. Men kvaliteten blir ju därefter, vi håller oss flytande men får stressa många gånger.

    Min man tycker att det är gott nog, medan jag funderar på att gå ner i tid/sluta jobba/jobba med annat.

    Fick jag välja helt fritt skulle jag gärna jobba 50%, men det är tyvärr helt uteslutet med nuvarande jobb. Men det finns ju andra jobb såklart.

    Blir det så så kommer jag helt klart att ta större del av hemmajobbet (men inte allt!). Det blir väl en del av valet så att säga.

    Jag skulle gärna se att vi båda jobbade deltid, men då behöver vi båda byta jobb plus att min man inte vill då.

    Jag tycker att det är kul att det fungerar för er och jag tror som du säger att det ofta är det bästa att dela lika.
  • Anonym (Sanna)

    Jag gjorde faktiskt det - när tredje barnet kom! Är gravid med nr 4 nu. Vi har båda TUFFA och välbetalda jobb. Men tiden, tålamodet och orken för alla barnen och hemmet - OCH ett jobb där jag skulle prestera - blev för mycket! För min man med, men i synnerhet för mig som ärligt talat tappade passionen för jobbet och bara längtade efter barnen dagarna i ända...

    Så jag sa upp mig. Vi har mycket sparat, och på 'bara' min mans lön kan vi leva gott, men jag har också skyddat min SGI. Nästa (för oss) stora grej vi kommer göra är att down-size:a. Vi ska sälja vår stora, krävande, DYRA, villa och flytta till en lägenhet centralt. En av bilarna ska säljas. Detta kommer frigöra både tid och pengar, så livet med mig hemma fungerar ännu bättre.

    Vi tänker inte att vi ska ha det såhär föralltid, men tills yngsta (som jag är gravid med) börjar skolan.

  • Anonym (Trappa ner?)
    Anonym (Sanna) skrev 2021-01-02 15:36:41 följande:

    Jag gjorde faktiskt det - när tredje barnet kom! Är gravid med nr 4 nu. Vi har båda TUFFA och välbetalda jobb. Men tiden, tålamodet och orken för alla barnen och hemmet - OCH ett jobb där jag skulle prestera - blev för mycket! För min man med, men i synnerhet för mig som ärligt talat tappade passionen för jobbet och bara längtade efter barnen dagarna i ända...

    Så jag sa upp mig. Vi har mycket sparat, och på 'bara' min mans lön kan vi leva gott, men jag har också skyddat min SGI. Nästa (för oss) stora grej vi kommer göra är att down-size:a. Vi ska sälja vår stora, krävande, DYRA, villa och flytta till en lägenhet centralt. En av bilarna ska säljas. Detta kommer frigöra både tid och pengar, så livet med mig hemma fungerar ännu bättre.

    Vi tänker inte att vi ska ha det såhär föralltid, men tills yngsta (som jag är gravid med) börjar skolan.


    Vad spännande att läsa, vi verkar vara i samma sits. Eller ja, innan du slutade jobba då. Blev det som du tänkte dig?

    Jag skulle GÄRNA vara hemma och sköta hem och barn tills minstingen börjar skolan. Det som (bland annat) gör att jag tvekar är att jag är osäker på om jag kan komma tillbaka till min nuvarande karriär efter det. Det är nog uteslutet... Så det blir ett stort beslut.

    Skulle också gärna downshifta men där är min man väldigt tveksam och rent ekonomiskt går det ändå.
  • Anonym (Tesla)

    Det är lite svårt att ge råd utan att veta vilken bransch eller utbildning du har (jag har full förståelse för att du inte uppger det).

    Jag och min man jobbar fulltid för att ha råd med allt för att vara helt ärlig. Vi bor i ett hus med renoveringsbehov som kräver sitt (vi hade inte råd med annat för att vara ärlig för priserna är hög där vi bor).

    Jag är civilingenjör och jobbar statligt. Det är en blandning av projektledelse och projektmedarbetare i olika projekt. Större och mindre uppdrag så att säga. Samt endel egna ansvarsområden som är kontinuerliga. Efter arbetstiden är slut är det ingen som förväntar arbete av mig (även om jag gör det självmant vid behov). Det är väldigt skönt. Just nu är jag ganska mättad men det handlar egentligen inte om arbetet i sig (eller kanske lite men förvärvsarbete är sällan lika utvecklande som utbildning...) utan om att jag varit där en stund och gärna hade vidareutvecklat mig och saknar mentala utmaningar.

    Beroende på din kompetens och erfarenhet kanske det finns något inom din bransch som innebär projektledning av mindre projekt eller chef inom statlig verksamhet (min chef jobbar sällan efter kontorstid ;)).

Svar på tråden Välja bort karriär? (Långt)