• Anonym (Trappa ner?)

    Välja bort karriär? (Långt)

    Hej!

    Nytt år och nya möjligheter, eller hur?

    Jag är för närvarande föräldraledig med mitt fjärde barn. Snart är det dags för min man att vara föräldraledig och mig att börja jobba igen. Inga fler barn planerade. :)

    Jag är relativt hög chef och har ett roligt men stressigt jobb. Detsamma gäller min man. Vi båda har höga löner.

    Under den här föräldraledigheten har jag börjat fundera på mitt jobb och vilka alternativ som finns.

    Det har varit så skönt att vara föräldraledig och verkligen räcka till för mina barn. Alltid ha rätt kläder efter väder, inte glömma matsäck till utflykter, inte stressa över VAB. :)

    Ekonomiskt kan min man försörja oss (och är OK med det) så det är egentligen inte en ekonomisk fråga. Jag har gott ställt och även om vi skulle skilja oss så har jag tillräckligt för att inte behöva jobba om jag inte vill. (Inte aktuellt men viktigt för mig att vara självständig). Min man vill inte sluta jobba eller ens gå ner i tid.

    Jag funderar nu på mina möjligheter. Mitt nuvarande jobb utvecklar mig, ökar mitt självförtroende och ger mig socialt sammanhang där jag känner mig behövd.

    Skulle jag inte jobba alls kan jag inte se att jag skulle bli uttråkad så länge den minsta är under 10 år i alla fall. Jag gillar att vara hemma också.

    Bäst hade kanske varit att jobba ca halvtid men då måste jag jobba med något helt annat. Vad?

    Jag har ingen direkt fråga men diskuterar gärna med dig som befinner dig i någorlunda liknande situation. Funderar du att kliva ner helt eller delvis?

    Har du redan gjort det? Hur har det blivit?

    Gott nytt 2021!

  • Svar på tråden Välja bort karriär? (Långt)
  • Anonym (hemmafru)

    Jag är hemmafru och har så varit sedan äldsta föddes. Vill man få till en förändring i familjepolitiken måste man själv vara del i den förändringen. Om tillräckligt många revolterar måste lagar ändras. 

  • Anonym (K)

    Kan inte din man jobba deltid eller vara hemmaman?

  • hammarhajen
    Anonym (Trappa ner?) skrev 2021-01-02 15:49:00 följande:
    Vad spännande att läsa, vi verkar vara i samma sits. Eller ja, innan du slutade jobba då. Blev det som du tänkte dig?

    Jag skulle GÄRNA vara hemma och sköta hem och barn tills minstingen börjar skolan. Det som (bland annat) gör att jag tvekar är att jag är osäker på om jag kan komma tillbaka till min nuvarande karriär efter det. Det är nog uteslutet... Så det blir ett stort beslut.

    Skulle också gärna downshifta men där är min man väldigt tveksam och rent ekonomiskt går det ändå.
    Jag är tveksam till att en är hemmafru, av de skäl du skriver om. Inte nödvändigtvis att man behöver komma tillbaka till en karriär, men till försörjning och ett sammanhang. 

    OM din man skulle bli sjuk eller OM ni skulle skilja er, då måste du kunna få tag på ett jobb och det är inte så lätt om man varit borta en 6-8 år...

    Finns det någon möjlighet att jobba 50% på ditt nuvarande jobb, om du tar andra arbetsuppgifter? Tillfälligt byter tjänst men är kvar på samma ställe? I så fall kan du ju testa ett halvår och se. 

    Finns det något du skulle vilja plugga? Kanske något som kan gynna din karriär rent av? I så fall kanske du kan läsa på deltid på distans något år?
  • Anonym (Embla)

    Jag går i liknande tankar. Hade en spännande men båda fysiskt och psykiskt krävande internationell karriär innan jag fick barn. Vi flyttade hem till Sverige när det var dags att skaffa barn med tanken att ge oss ut igen när barnet blev ett par år. Det gjorde ett jag tog en tjänst på huvudkontor som är bra, bra kolleger, lön, vilkor, uppgifter, men båda mindre intressant och mindre krävande än utlandsjobben. Ena stunden längtar jag vansinnigt tillbaka till det internationella livet, andra sekunden vill jag bara ha bekvämligheten hemma. I synnerhet nu under Covid när jag har jobbat hemma har jag haft en så bra balans mellan jobb och familjeliv. Visst, en hel del kvällsarbete, men utan pendling och kontorstid har jag kunnat lämna och hämta på fsk nästan varje dag och haft tid att vara med barnet de flersta eftermiddagarna. Jag har också kunnat ta extra ledigt tex en dag i veckan när han var mindre, och ca två-tre månaders ledighet under sommaren. Nu är sonen fyra och jag funderar på att gå ner i arbetstid ett par år. Vi vill inte ha mer än ett barn och vill kunna ägna oss åt honom. Det känns som att han växer upp så snabbt nu. Att vara hemmamamma på heltid är inget för mig - jag älskar mitt jobb och behöver den intellektuella stimulansen och mitt samnanhang och egna liv, dessutom är det bättre för balansen i vår familj att båda föräldrarna jobbar deltid och vi kan dela på ansvaret, hjälpas åt med inkomsten och båda ha friheten om vi tex vill hyra ett hus på landet över sommaren eller tillbringa lite längre tid hos släkten utomlands. Men däremot att stanna hemma i Sverige och jobba 50% känns däremot väldigt lockande.

  • Anonym (Embla)

    Jag går i liknande tankar. Hade en spännande men båda fysiskt och psykiskt krävande internationell karriär innan jag fick barn. Vi flyttade hem till Sverige när det var dags att skaffa barn med tanken att ge oss ut igen när barnet blev ett par år. Det gjorde ett jag tog en tjänst på huvudkontor som är bra, bra kolleger, lön, vilkor, uppgifter, men båda mindre intressant och mindre krävande än utlandsjobben. Ena stunden längtar jag vansinnigt tillbaka till det internationella livet, andra sekunden vill jag bara ha bekvämligheten hemma. I synnerhet nu under Covid när jag har jobbat hemma har jag haft en så bra balans mellan jobb och familjeliv. Visst, en hel del kvällsarbete, men utan pendling och kontorstid har jag kunnat lämna och hämta på fsk nästan varje dag och haft tid att vara med barnet de flersta eftermiddagarna. Jag har också kunnat ta extra ledigt tex en dag i veckan när han var mindre, och ca två-tre månaders ledighet under sommaren. Nu är sonen fyra och jag funderar på att gå ner i arbetstid ett par år. Vi vill inte ha mer än ett barn och vill kunna ägna oss åt honom. Det känns som att han växer upp så snabbt nu. Att vara hemmamamma på heltid är inget för mig - jag älskar mitt jobb och behöver den intellektuella stimulansen och mitt samnanhang och egna liv, dessutom är det bättre för balansen i vår familj att båda föräldrarna jobbar deltid och vi kan dela på ansvaret, hjälpas åt med inkomsten och båda ha friheten om vi tex vill hyra ett hus på landet över sommaren eller tillbringa lite längre tid hos släkten utomlands. Men däremot att stanna hemma i Sverige och jobba 50% känns däremot väldigt lockande, för att båda ha massor av tid till barnet men fortfarande ha en fot kvar på jobb och kolleger, lättare att kunna komma tillbaka senare än efter att varit borta helt och med säkerheten som två deltidslöner get istället för en heltidslön och, inte minst, balansen när båda föräldrarna har gott om tid och vi kan göra saker hela familjen.

  • Anonym (100)

    100% säker på att ts är chef inom statligt/kommun/landsting

  • Anonym (ABC)

    Jag och min man har tagit gemensamt beslut om att ingen gör "karriär" utan att vi satsar på bra anställningsvillkor. Vi har både yrken där man kan arbeta på profilerade företag med provisionsbaserade löner alternativt satsa på välbetalt chefsspår men har valt att alltid prioritera anställningsvillkor.

    Arbetar mycket hemifrån (även utan Coranapandemi) och har i våra anställningsvillkor förhandlat fram att alla timmar över 40 i veckan kan tas ut i ledig tid så att tuffa veckor kan växlas mot långsammare veckor. Under sommaren t.ex. så brukar vi ha 4 veckors semester + 2-3 veckor där vi är på sommarstället och jobbar på distans några timmar om dagen.

    Vi har fortfarande bra löner (runt 65 000 var) och hittills har vi satsat på att hitta rätt företag att arbeta på. Framöver kommer vi satsa på att löneökningar ska gå direkt till löneväxlingen för att säkerställa ett bra pensionärsliv. Ev om några år att vi kommer börja se på att arbeta deltid vilket absolut är möjligt för oss båda hos våra nuvarande arbetsgivare även om det inte är norm. Men vi är båda väldigt bra på det vi gör och jag vet att min arbetsgivare definitivt hellre skulle ha mig på 50% än att inte ha mig alls. 

  • Anonym (J)
    Anonym (hemmafru) skrev 2021-01-02 22:41:47 följande:

    Jag är hemmafru och har så varit sedan äldsta föddes. Vill man få till en förändring i familjepolitiken måste man själv vara del i den förändringen. Om tillräckligt många revolterar måste lagar ändras. 


    Har du egen förmögenhet, en utbildning, arbetslivserfarenhet som fungerar om saker och ting ändras och du måste / vill jobba igen?

    Det är inget svårt att bli hemmafru , utan de flesta oroar sig hur det blir om livet ändras.
  • Anonym (J)

    Jag är också hemma med mitt barn , tänker att vara hemma heltid tills han är 3 år och sen halvtid när han börjar skolan.

    Jag jobbar lite hemifrån , men mest för att det ser bättre ut på mitt CV.

    Vill inte ha en lång lucka isåfall jag måste börja jobba igen.

    Har ett jobb med olika uppdrag , så man kan välja att jobba allt från 1/2 timme vecka , till många timmar.

    Jag hade en annan jobb också innan , men det brukade betyda 12 + timmars arbetsdagar , många kvällar , går inte göra på halvtid eller andra tider.

    Jag har en fastighet som enskild egendom som är värd några miljoner , så jag är inte helt beroende av min man.

    Skulle ansolut ha inte vågat vara hemmafru om jag inte hade någonting jag själv äger och kan sälja vid behov eller om jag inte hade ett jobb jag kan börja igen vid behov.

  • Anonym (Civilingenjör och mamma)

    Jag funderar på att sluta jobba nu när barnen flyttar hemifrån, för jag är så sliten av att ha kombinerat barn och karriären I arton år. Känns jöttebakvänt att jag jobbade så mycket när de var små. Men jag kan ju inte ändra på det nu. Inte har jag lyckats så bra med karriären heller, mycket för att jag ändå alltid prioriterat mina barn när det krisat. Barnen har klarat sig bra. Men inte jag, jag är väldigt trött och sliten. Jag skiter i min pension just nu, för jag vet knappt om jag kommer leva så länge.

Svar på tråden Välja bort karriär? (Långt)