• Litalu

    BIM Mars 2021 - första barnet

    Hej! Jag har försökt hålla ut och vänta på att denna tråd ska skapas men nu fick jag ta saken i egna händer då jag inte kan tänka på annat än den eviga väntan på BIM. Jag har lång cykel (33 dagar) så jag går direkt från januaritråden och hit.. 


    Vi fyller tråden med hopp och stöd så hoppas jag att vi alla får uppleva ett mirakel snart Hjärta


    Kopiera gärna listan och lägg till ditt namn och förväntad BIM.

    LISTA:

    litalu, 1/3, 25 år (2:a försöket)

  • Svar på tråden BIM Mars 2021 - första barnet
  • Emmalucy
    Lisen91 skrev 2021-03-06 12:17:10 följande:

    Hej alla fina!

    Som jag har letat efter en sådan här tråd. Jag och sambon har försökt att bli gravida med vårt första barn i 8 månader utan resultat. Beräknad mens nu på måndag 8/3 och känner jag min kropp rätt kommer den komma som vanligt då jag har standardsymptom. Blir så frustrerad och ledsen.. lika besviken varje gång. Men vet ju efter att jag läst här att jag inte är ensam ??

    Det jobbigaste är ?alla andra?, kan räkna upp ca 20 par som har fått eller ska få barn i år. Både riktigt nära vänner och bekanta. Jag vill vara glad för mina vänner såklart men jag kan inte. Iaf inte just nu. Sambon är snäppet känsligare än mig så vi drar liksom ner varandra i den här onda spiralen. Jag försöker hålla huvudet över ytan men det är så jobbigt att få det kastat i ansiktet vart man än går/tittar. Usch, behövde verkligen skriva av mig.

    Nu blir det att prata ihop mig med sambon om hur vi gör nästa månad om vi ska försöka eller avvakta.


    Hej och välkommen! :) här kan man känner sig lugn att det inte är elak att inte vara glad för andras skull när de bli gravida, här hittar du förståelse och acceptans! jag slutade följa varenda vänn som blev gravid, vi kunde liksom fortfarande messa varandra men jag vill inte se något i min flöde om graviditet och barn. Det förtjänar man <3
    Ericky skrev 2021-03-06 12:56:49 följande:
    Kram och välkommen! Känner så igen mig. Vi har också precis passerat 8e försöket. Och alla blir gravida runt omkring. Jag har pratat med min sambo om ett uppehåll kommande månad, för att få vila huvudet och komma i balans mer själv. Har problem med mellanblödningar som jag misstänker är pga långvarig stress. Att jag utvecklat progesteronbrist pga det. Så en paus åtminstone från allt vad äl-tdster heter känns lockande. Ligga när man känner för att ligga osv. Hitta lugnet. Men vi får se. Ska till gyn till veckan så jag får se lite vad de säger också. Men vi är många som kämpar, så här finns gott om tröst och stöd! <3
    beklagar att mensen kom, jag var inte med i tråden mycket förra månaden men tror jag kommer ihåg att du hade blivit av med det då :( jag hade mycket mellanblödningar förut, men det var när jag hade hormonspiral och kroppen inte kunde hantera hormonerna på rätt sätt eller något. Har du tänkt att köpa progesteronkräm online, om vården är värdelösa? Jag kommer att testa iaf :) jättesöt av din sambo att hålla koll, kanske du kan låta honom följa appen istället för dig? det kanske skulle skapa mer förståelse (säkert stress också men ibland vill man att de förstår stresset!)
    segaages skrev 2021-03-06 17:08:33 följande:
    nu år jag här och härjar igen men vad glad jag blir soff att du och flera med dig vill ta kontroll över er stress! stress är så oerhört skadligt för kroppen och psyket på så många sätt! visst, den infon kan ju göra att man blir mer stressad för att man är stressad. MEN det är viktigt att veta det. utan att gå in på hormoner och vad som händer i kroppen vid stress, så bara rent allmänt. om din kropp drar på stressystemet som är samma som för tusen år sedan när du kanske behövde springa från en björn liksom. då signalerar kroppen ?barn? är du galen! vi flyr från en jävla björn här! vi kan prioritera barn när situationen lugnat ner sig?. såklart överdramatiserat men principen densamma även om det kanske bara handlar om lågintensiv stress. och jag brukar kolla här inne ibland och det verkar finnas mycket underliggande stress, med folk runt omkring som blir gravida och månader som går. så lättare sagt än gjort men värt att satsa allt på att bara rå om sig själv ett tag. tempande stressade mig ENORMT. jag gjorde ändringar i en stressad livsstil, slutade tempa och insåg att jag hade spänt mig så mycket i magen under så lång tid att jag fick smärta i andra delar av kroppen, bland annat ihållande huvudvärk... inte optimal miljö för kroppen att skapa ett barn i.. tillslut blev jag gravid! men det krävdes förändringar

    ni är grymma som kämpar och orkar! beundrar er! men tappa inte bort ert eget mående i processen! även om det är lättare sagt än gjort

    håller med, jag tror att alla är medvetna om att de inte skulle stressa, men samtidigt är det den svåraste att göra :( det är helt rätt att kroppen reagerar på samma sätt på all stress, en bebis är en främmande objekt, kroppen har inte tid med det när den är ?hotad? så himla svårt för många :(
     
    Denna månad kollade jag inte något om äl, okej lite flytnings-koll men jag vet inte vilken dag jag hade äl så vet inte min bim, även om det är +/-3 dagar så kan inte jag fokusera på ett datum, ska bara skita i allt och fokusera på ett hemprojekt istället, köp lite kul och njut av att fokuset är någonannanstans :) ?man blir inte mer gravid av att tänka på det? sa barnmorskan till mig. Irriterande, men sant, ska försöka leva som en vanlig människa och inte en som har försökt i evigheter
  • Rumpelstiltskin
    Soff skrev 2021-03-06 21:38:57 följande:

    Intressant läsning! Tack för att du delar med dig av detta. Jag tror absolut på det. Man kan alltid hitta 2 sidor, där den ena säger att det inte påverkar, och den andra säger att det påverkar. Men känner att det känns helt logiskt och rimligt det du säger, och kan inte se varför det inte skulle påverka. Och man har ju dessutom hört så många historier om folk som blivit gravida när de "ger upp", eller människor som ska få hjälp att bli gravida och plötsligt då blir gravida precis innan de får hjälp.. kanske för att stressen och pressen släpper?!.. vem vet.. men känns ju som att det är något som då händer i kroppen.


    Jag känner att jag behöver flika in här lite bara! När det gäller stress och fertilitet säger nästan alla studier olika. Det finns inga klara bud för om stress påverkar fertiliteten. Själv tänker man ju kanske som någon annan skrev att det känns självklart att det borde påverka, och det säger även många studier. Men många studier säger även att det inte är en självklarhet. Många studier som haft utgångspunkt i stress och infertilitet har visat att det inte just är stressen som påverkat, utan att det funnits bakomliggande psykisk ohälsa (som ibland har uppkommit pga stress och som ibland har förvärrats pga stress) som orsakat problemen med fertiliteten. En del studier hittar å andra sidan inget som helst samband mellan stress och fertilitet.

    En del studier tar även upp just det här med att en del blir gravida när de slutar försöka och beskriver att det ofta bara är slumpen. Att återställa hormonbalansen, oavsett anledning till obalans, tar tid och hormonerna återställs inte genast för att man slutar stressa. Med andra ord: många menar att de blivit gravida ganska snabbt efter att de slutat försöka, men studierna menar att kroppen behöver tid att återställa sig och att dessa personer lika gärna kunde blivit gravida inom lika många månader utan att de slutat försöka.

    Jag ville mest bara flika in att det är otroligt olika hur man ser på stress och fertilitet. Det är inte en självklarhet att stress påverkar fertiliteten, men långvarig stress är såklart aldrig bra och av den anledningen är det är superbra att se över sin stressnivå och hitta metoder för att minska den. Vi är nog många som skulle mått bättre av att stressa ner - oavsett om det skulle påverka vår fertilitet eller inte.
  • Lisen91
    Soff skrev 2021-03-06 16:06:41 följande:

    Välkommen hit <3 Jag och min sambo är inne på vårt 11:e försök nu, och inväntar nu tyvärr mensen igen som lär komma närsomhelst.. hade bim igår eller idag, men är helt säker på att mensen är på gång då min temp har gått stadigt neråt sen igår.. 

    Det där med att andra får barn runtom är en av de jobbigaste sakerna i detta tycker jag.. jag orkar inte vara glad alls för deras skull, och har accepterat att den glädjen får komma vid ett senare tillfälle. 

    Ja mycket är fruktansvärt jobbigt och frustrerande med detta, tycker själv att det känns helt hopplöst, men tur att vi är så många här som stöttar varandra i detta <3 tacksam för det.


    Tack <3 åh, jag förstår känslan. Tycker du att det funkar bra att tempa? Har funderat på det men känns som att det är för mycket jobb, liksom att ta samma tid varje dag osv. Men det kanske snarare är jag som gör det till ett problem?

    Ja det är verkligen svinjobbigt. Vill ju inte vara missunnsam. Men det är kanske som du säger att det får komma senare.

    Exakt! Jag håller alla tummar för er och hoppas att det blir ett plus snart <3
  • segaages

    [quote=80992205][quote-nick]Rumpelstiltskin skrev 2021-03-06 23:27:53 följande:[/quote-nick]Jag känner att jag behöver flika in här lite bara! När det gäller stress och fertilitet säger nästan alla studier olika. Det finns inga klara bud för om stress påverkar fertiliteten. Själv tänker man ju kanske som någon annan skrev att det känns självklart att det borde påverka, och det säger även många studier. Men många studier säger även att det inte är en självklarhet. Många studier som haft utgångspunkt i stress och infertilitet har visat att det inte just är stressen som påverkat, utan att det funnits bakomliggande psykisk ohälsa (som ibland har uppkommit pga stress och som ibland har förvärrats pga stress) som orsakat problemen med fertiliteten. En del studier hittar å andra sidan inget som helst samband mellan stress och fertilitet.

    En del studier tar även upp just det här med att en del blir gravida när de slutar försöka och beskriver att det ofta bara är slumpen. Att återställa hormonbalansen, oavsett anledning till obalans, tar tid och hormonerna återställs inte genast för att man slutar stressa. Med andra ord: många menar att de blivit gravida ganska snabbt efter att de slutat försöka, men studierna menar att kroppen behöver tid att återställa sig och att dessa personer lika gärna kunde blivit gravida inom lika många månader utan att de slutat försöka.

    Jag ville mest bara flika in att det är otroligt olika hur man ser på stress och fertilitet. Det är inte en självklarhet att stress påverkar fertiliteten, men långvarig stress är såklart aldrig bra och av den anledningen är det är superbra att se över sin stressnivå och hitta metoder för att minska den. Vi är nog många som skulle mått bättre av att stressa ner - oavsett om det skulle påverka vår fertilitet eller inte.[/]

    jag skulle gärna vilja läsa studien om psykisk ohälsa och på vilket sätt de kom fram till att det var just den psykiska ohälsan som påverkade fertiliteten och hur de särskiljde denna från mekanismerna som verkar vid stress.

    visst finns det studier som talar emot detta med stress men då måste man också titta på studiernas utförande, finns det tex risk för bias, hur lång uppföljning har man på testerna, hur valdes testpersonerna, var de tillräckligt många för stt kunna ge en enhetlig bild, är studiens metod tillförlitlig? och rent spontant känns det svårt att utföra studien du nämnde ovan (om personer som blir gravida när de slutar försöka) med tillförlitligt resultat. det finns så oerhört många parametrar som måste mätas samt tas hänsyn till i varje enskilt fall.

    när det kommer till kroppens funktioner är det mycket som är outforskat och svårbevisat efter som det är otroligt komplext system. dessutom krävs det mycket hög evidens för att något nytt ska tas in som allmängiltigt inom vården. om du läser om olika mekanismer i kroppen kommer du märka att det är mycket som händer där som forskarna inte kunnat klargöra VARFÖR det händer, varför just en hormon reagerar på ett visst sätt t.ex. förlossning är en sådan sak. man har inte kunnat komma fram till vad det är för mekanism som startar en förlossning trots mycket forskning.

    sedan är vi alla olika med olika gener, har olika uppväxtmiljöer, utsatt våra kroppar för olika saker. därför är det också givet att det som funkar för en person inte funkar för en annan. är du stresstålig är stressen troligtvis inte en bidragande faktor även om du går på högvarv. för en som redan utsatts för mycket stress eller ha låg stresstolerans kan en liten del stress vara förödande.

    dock är vissa saker bevisade: långvarig stress är ohälsosamt och kan orsaka en rad olika sjukdomstillstånd och att vår fertilitet av någon anledning skulle vara fredgade från att påverkas har jag mycket svårt att tro. om ens kropp är redo att fly, spänner musklerna, pumpar runt adrenalin, varför skulle den prioritera att skaffa barn... ens kropp är långt ifrån trygg. en förlossning kan till och med avstanna på grund av rädsla och oro eftersom kroppen tror det finns ett yttre hot.

    det må sticka i ögonen på vissa eftersom det såklart är lätt att bli stressad över stressen. men jag hoppas att det kanske också kan vara en lättnad för någon att veta att det kanske inte är nått fel på en, man kanske bara är lite för uppstressad. hjälp mot stress och ångest finns att få dessutom,

  • Mirabilis89

    Verkar ha fallit bort flera gånger men försöker igen då, still in the running!

    talu, 1/3, 25 år (2:a försöket)

    SMEL, 2/3, 27 år (6:e försöket) PLUSSAT

    Sockerplanta, 3/3, 26 år (6:e försöket)

    Link92, 3/3, 29 år (20:e försöket)

    Bananmilkshake, 3/3, 35 år (7:e försöket, 2 MA)

    Neongirl 5/3, 38 år (5:e försöket, ett missfall)

    Weloty, 5/3, 30 år (11:e försöket)

    zelling, 6/3, 32 år, (försök 12)

    VirrePirre06, 7/3, 29år (försök 4)

    Ussies, 7/3, 33år (2:a försöket)

    Soff 6/3, 33 år (11:e försöket)

    Ericky, 8/3, 33 år (8:e försöket)

    Sellerin, 8/3, 32 år (6:e försöket)

    jlinnea, 9/3, 26 år (8:e försöket)

    Carina82, 9/3, 38 år (5:e försöket)

    Vickan31, 11/3, 31 år (9:e försöket)

    Molybden, 11/3, 26 år (9:e försöket)

    Mirabilis89, 13/3, 32 år (8:e försöket)

    hopeforaplusa 14/3 29år (7:e försöket)

    Johanna1923, 14/3, 30 år (2:a försöket)

    MAKL, 14/3, 27 år (6:e försöket)

    BoringBrick92, 14/3, 28 år (4:e försöket)

    Emmalucy, 14/3, 34 år (2:a försöket)

    15/3, 28 år (7:e försöket)

    Msofie 17/3, 25 år (13e försöket)

    apan95, 17/3, 25 år (16:e försöket)

    Annne29 19/3 29 år (11:e försöket)

    Babymonitor 19/3, 29 år (5:e försöket)

    Lys12, 19/3, 26 år (2:a försöket)

    Rungirl, 20/3, 32 år (5:e försöket)

    Notalonee, 20/3, 27 år (1:a försöket)

    Grapefrukt 24/3, 31 år (6:e försöket)

    Stickling, 27/3, 33 år (9:e försöket)

    Eclipse, 27/3, 31 år (3:e försöket)

    Längtartillvår, 27/3, 35 år (8e försöket)

    KNAS2, 28/3, 31 år (10:e försöket)

    Paperlanterns, 29/3, 32 år (4:e försöket)

    Bananmilkshake, 29/3, 35 år (8:e försöket, 2 MA)

    Sockerplanta, 30/3, 26 år (7:e försöket)

    Rumpelstiltskin, 31/3, 25 år (7:e försöket)

  • Soff
    Rumpelstiltskin skrev 2021-03-06 23:27:53 följande:
    Jag känner att jag behöver flika in här lite bara! När det gäller stress och fertilitet säger nästan alla studier olika. Det finns inga klara bud för om stress påverkar fertiliteten. Själv tänker man ju kanske som någon annan skrev att det känns självklart att det borde påverka, och det säger även många studier. Men många studier säger även att det inte är en självklarhet. Många studier som haft utgångspunkt i stress och infertilitet har visat att det inte just är stressen som påverkat, utan att det funnits bakomliggande psykisk ohälsa (som ibland har uppkommit pga stress och som ibland har förvärrats pga stress) som orsakat problemen med fertiliteten. En del studier hittar å andra sidan inget som helst samband mellan stress och fertilitet.

    En del studier tar även upp just det här med att en del blir gravida när de slutar försöka och beskriver att det ofta bara är slumpen. Att återställa hormonbalansen, oavsett anledning till obalans, tar tid och hormonerna återställs inte genast för att man slutar stressa. Med andra ord: många menar att de blivit gravida ganska snabbt efter att de slutat försöka, men studierna menar att kroppen behöver tid att återställa sig och att dessa personer lika gärna kunde blivit gravida inom lika många månader utan att de slutat försöka.

    Jag ville mest bara flika in att det är otroligt olika hur man ser på stress och fertilitet. Det är inte en självklarhet att stress påverkar fertiliteten, men långvarig stress är såklart aldrig bra och av den anledningen är det är superbra att se över sin stressnivå och hitta metoder för att minska den. Vi är nog många som skulle mått bättre av att stressa ner - oavsett om det skulle påverka vår fertilitet eller inte.

    Näe jag vet att det är många olika studier som säger olika saker, så i slutändan så får man ju gå på det man själv känner känns rätt helt enkelt. Och jag tror nog inte att bara är slumpen när det kommer till de fallen där folk plötsligt blivit gravida när de slutat försöka eller liknande, men jag kan heller inte bevisa motsatsen. Jag är helt öppen för att lära mig. Men för mig personligen så känner jag att min kropp inte är i balans, jag bär på mycket stress och har gjort länge, och det vill jag få ordning på, dels för att jag bara vill må bättre men också för att jag tror att det KAN påverka den här processen. Hursom så är det ju bara positivt om man kan få ner sin stress tänker jag, oavsett om det påverkar eller ej, precis som du säger.


    Och som segaages också skriver, man är ju så olika som personer, vissa påverkas extremt starkt på stress och andra påverkas knappt alls. Jag är en sån person som tål stress väldigt dåligt, och har en tendens att lägga saker på mina axlar som jag inte behöver, men gör det ändå. Min kropp känns typ som ett stenblock ibland för att jag känner mig så spänd >< .. och det kan ju knappast vara bra. 

  • Ericky
    Soff skrev 2021-03-07 17:29:33 följande:

    Näe jag vet att det är många olika studier som säger olika saker, så i slutändan så får man ju gå på det man själv känner känns rätt helt enkelt. Och jag tror nog inte att bara är slumpen när det kommer till de fallen där folk plötsligt blivit gravida när de slutat försöka eller liknande, men jag kan heller inte bevisa motsatsen. Jag är helt öppen för att lära mig. Men för mig personligen så känner jag att min kropp inte är i balans, jag bär på mycket stress och har gjort länge, och det vill jag få ordning på, dels för att jag bara vill må bättre men också för att jag tror att det KAN påverka den här processen. Hursom så är det ju bara positivt om man kan få ner sin stress tänker jag, oavsett om det påverkar eller ej, precis som du säger.

    Och som segaages också skriver, man är ju så olika som personer, vissa påverkas extremt starkt på stress och andra påverkas knappt alls. Jag är en sån person som tål stress väldigt dåligt, och har en tendens att lägga saker på mina axlar som jag inte behöver, men gör det ändå. Min kropp känns typ som ett stenblock ibland för att jag känner mig så spänd >< .. och det kan ju knappast vara bra. 


    Exakt så känner jag Soff <3 är spänd redan när jag vaknar och har därför fått tips av psykolog att börja dagen i sängen med lite andningsövningar. Tror absolut mycket beror på stress I mitt fall. Att kroppen inte är taggad på reproduktion om jag är på spänn konstant. Nu blir det omhändertagande mer framöver och att försöka släppa kontrollen, för det är det som alltid varit mitt problem. Att jag vill kontrollera allt.

    Kram!
  • Rumpelstiltskin
    Soff skrev 2021-03-07 17:29:33 följande:

    Näe jag vet att det är många olika studier som säger olika saker, så i slutändan så får man ju gå på det man själv känner känns rätt helt enkelt. Och jag tror nog inte att bara är slumpen när det kommer till de fallen där folk plötsligt blivit gravida när de slutat försöka eller liknande, men jag kan heller inte bevisa motsatsen. Jag är helt öppen för att lära mig. Men för mig personligen så känner jag att min kropp inte är i balans, jag bär på mycket stress och har gjort länge, och det vill jag få ordning på, dels för att jag bara vill må bättre men också för att jag tror att det KAN påverka den här processen. Hursom så är det ju bara positivt om man kan få ner sin stress tänker jag, oavsett om det påverkar eller ej, precis som du säger.

    Och som segaages också skriver, man är ju så olika som personer, vissa påverkas extremt starkt på stress och andra påverkas knappt alls. Jag är en sån person som tål stress väldigt dåligt, och har en tendens att lägga saker på mina axlar som jag inte behöver, men gör det ändå. Min kropp känns typ som ett stenblock ibland för att jag känner mig så spänd >< .. och det kan ju knappast vara bra. 


    Ja men precis, man får göra det som känns bäst för en själv. Och jag tror som du, att stress absolut påverkar. Jag behöver inte att det ska vara fastlagt i alla studier för att jag ska tro att det påverkar min kropp, men jag tycker att det är viktigt att lyfta att det finns olika ståndpunkter inom forskningen kring hur stress påverkar fertiliteten. För hade det varit stensäkert hade väl nästintill all forskning sagt likadant tänker jag. Men som sagt, jag tror som du att stress absolut påverkar. Och om det skulle visa sig att det inte gör det så mår ju både kropp och psyke väldigt bra av mindre stress ändå. Man stressar ju inte ner ?i onödan? bara för att det kanske då inte kommer att påverka ens fertilitet.
  • jlinnea

    Jaha, mens även denna månad nu då. Dags att hoppa över till nästa tråd med andra ord. Usch vad detta tär på en, känner mig helt dränerad..

  • hopeforaplusa
    jlinnea skrev 2021-03-07 23:28:27 följande:

    Jaha, mens även denna månad nu då. Dags att hoppa över till nästa tråd med andra ord. Usch vad detta tär på en, känner mig helt dränerad..


    Åh nej vad tråkigt.. Förstår dig och känner exakt likadant. Hatar det här..
Svar på tråden BIM Mars 2021 - första barnet