Forum Relationsproblem - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Rimlig reaktion på mattefråga?

    Tis 23 feb 17:08 Läst 0 gånger Totalt 16 svar
    Anonym (Dum?)
    Visa endast
    Tis 23 feb 17:08

    Jag sitter med en arbetsuppgift jag vanligen inte gör. Dels arbetar jag i excel och så skulle jag räkna ut en procentuell ökning i excel. Jag gjorde uträkningen, men det var sent på eftermiddagen och jag var trött, så jag ville dubbelkolla med min man, som är mycket skarp i matte, om det stämde. Min man är ledig idag, så jag störde inte i hans arbete.

    Till min förvåning vägrade han svara. Istället gick han på om hur chockad han var över min okunskap. Jag borde genast prata med min chef om att jag behöver andra arbetsuppgifter och att jag genast ska be någon annan göra detta. Vidare var han besviken över hur hans skattepengar hanteras (jag jobbar inom offentlig förvaltning) Det är mycket låg nivå på mina kunskaper, menade han.

    Jag tog mycket illa vid mig av hans sätt, vilket jag också sa till honom. Han vägrar dock be om ursäkt och vidhåller att jag är djupt okunnig om jag behövde hjälp med detta.

    Jag har en god utbildning, har nu en specialistroll och alltid klarat mig bra i arbetslivet, så jag blev oerhört besviken på min man.

    Allvarligt, var det en rimlig reaktion?

  • Tis 23 feb 17:10 #1

    Han överreagerade enormt och behandlade dig som att du vore dum i huvudet. Så nej, inte ok.

  • Anonym (Anna)
    Visa endast
    Tis 23 feb 17:21 #2 +1

    Nej, det var verkligen inte rimligt. Gränsar till psykisk misshandel...

  • Anonym (Q)
    Visa endast
    Tis 23 feb 17:25 #3

    Wow, vilken överreaktion! Jag hade undrat om det var något annat som var fel och att han bara tar ut det på den här mattefrågan, för hans reaktion var inte normal.  Du ska givetvis finnas där för honom, men inte som någon slagpåse för hans frustrationer. Om han inte känner för att hjälpa dig med jobb så måste han komma på ett sätt att avböja som inte innebär personangrepp och en otrevlig ton.

    Eftersom du uttrycker att du är förvånad så antar jag att det här inte är hans vanliga sätt att uppföra sig? Ge honom en chans att förklara sig och lugna ner sig. Lågt blodsocker kanske? Skogstokig av pandemin? Allt det där är ok, men han gick över gränsen och det är inte ok. 

  • Anonym (Huh?!­)
    Visa endast
    Tis 23 feb 17:58 #4

    Nej, långt ifrån rimligt. 

  • Anonym (ddd)
    Visa endast
    Tis 23 feb 18:13 #5

    Så där gjorde min exman ibland.
    Jag skällde ut honom SÅ efter noter speciellt en gång. Jag skrev en text som vi gemensamt skulle skicka in till en grej. Han sa hela tiden att han skulle fixa det men han tog inte tag i det och till slut var tidsfristen nästan slut så jag gjorde en text. Jag är dessutom utbildad i språk och det var inte han. När jag visade honom texten så sågade han den - sa saker som att man inte kunde tro att jag gått den utbildningen jag hade, och att jag inte borde jobba med det jag jobbade med. Helt uppåt väggarna! Aldrig hade han sagt sånt förr (troligen blev han väl stött över att jag gjorde texten trots att han sagt att han skulle).
    Jag sa inte så mycket även om jag blev sur, och han sa att han ändå skulle göra en  text (som han ju lovat från början). Någon dag senare så visade han mig en text - den var 95% MIN text, han hade bara ändrat på en mening!!! Det var då jag blev så ursinnig! Jag sa att DET HÄR var knappast att göra en annan text och det var verkligen inte någon större skillnad mot originalet. HUR kunde han säga att jag hade gjort en så dålig text och att jag inte borde ha det arbete jag hade, när han själv inte ens orkade skriva en annan text utan princip snodde min? Han försökte säga något om att det sparade tid (för det var ju bråttom nu) och att han då utgått från mitt förslag. 
    Han bad faktiskt  om ursäkt när han insåg hur arg jag verkligen var. Först försökte han argumentera om att jag inte kunde reagera så starkt men när han såg hur jag på riktigt var ursinnig så backade han. 
    Jag tror att han ibland verkligen inte begrep att han förolämpade min intelligens, utan bara slängde ut sig något spontant. Det här var inte den enda gången, men det var en av de elakaste.

    Så TS, du har inte överreagerat är min tolkning eftersom jag känner igen detta. 

  • Anonym (Proce­nt)
    Visa endast
    Tis 23 feb 18:24 #6

    Jag tycker det var en rimlig reaktion.

  • Anonym (inte okej)
    Visa endast
    Tis 23 feb 20:46 #7

    Jag hade blivit jätteledsen om jag blev bemött så av min partner. Är det första gången han visar sådana tendenser? Tycker det var riktigt elakt. 

  • Anonym (Ha, mens!)
    Visa endast
    Tis 23 feb 21:03 #8

    Din karl låter ungefär som när jag har PMS. Då skulle jag kunna svara så. Fråga om det är den tiden på månaden.

  • Tis 23 feb 21:13 #9

    Nej, så behandlar man inte sin partner. Eller nån, för den delen.

  • Anonym (-)
    Visa endast
    Tis 23 feb 21:22 #10

    Rimligt är ju omöjligt att säga när man inte vet nivån. Snällt var det ju inte. Eller artigt eller sympatiskt eller ens särskilt civiliserat. Roligt, dock. Du får ju hålla samma nivå mot honom.

  • Tis 23 feb 21:48 #11

    Nä det var inte en rimlig reaktion. Vad löjligt. Brukar han bete sig så mot dig?

    Hade någon betett sig så mot mig hade jag nog bemött det med "om du inte heller vet är det okej att säga det, jag bara undrade..." men om min man betett sig så hade jag nog börjat misstänka en hjärnblödning eller nåt. Så bemöter man inte någon som frågar en enkel fråga liksom.

  • Anonym (fy)
    Visa endast
    Tis 23 feb 21:56 #12

    Jag hade sagt 'jag kanske är okunniga inom vissa saker men jag är inte dum i huvudet nog att stanna med en idiot' och hade han då inte bett om ursäkt och skärpt till sig hade jag faktiskt avslutat relationen för människor som beter sig som han blir knappast bättre med åren snarare tvärtom

    Beter han sig lika överlägset och vidrigt annars också? Är han nedlåtande emot andra människor också? Är han socialt handikappad eller har andra störningar?

  • Anonym (Kan han excel?­)
    Visa endast
    Tis 23 feb 22:25 #13

    När människor reagerar väldigt överdrivet beror det oftast på något annat än det frågan egentligen / på ytan handlar om. Kan det vara så att han inte kan excel och inte vill avslöja det och därför reagerade så där konstigt. Kanske en förklaring men ok är det ju inte.

  • Anonym (Dum?) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 23 feb 22:32 #14

    Nej, så här brukar han inte prata med mig. Han är förvisso ingen pedagog och kan lätt bli lite frustrerad när andra inte förstår lika snabbt som han, men absolut inte så här. Tyvärr har min man egenheten att han absolut inte kan be om ursäkt. Istället erbjöds jag dock både glass och massage ikväll.

    Jag förstår att det är en överreaktion, antagligen på grund av annan anledning. Det tar dock inte bort det faktum att jag tog oerhört illa vid mig. Jag har alltid haft svårt med matte och inte heller stuckit under stol med det. Min man läste universitetskurser i flera ämnen, bland annat matte, redan första året på gymnasiet, men kan inte förstå att andra inte är lika skarpa. Han är konstaterat särbegåvad.

    Någon undrade om han kanske inte kan excel. Det kan han. Skulle min man vara otrogen skulle det vara med excel. Allt som går att ha där, har man där. Han bygger avancerade snurror för minsta projekt.

  • Tis 23 feb 23:04 #15

    En rimlig reaktion hade varit att han tänkte, Herregud, kan hon verkligen inte detta? Går mina skattepengar till folk som inte kan detta?
    Och sedan sagt till dig - älskling, jag ska visa dig hur man gör. Lär dig detta för det kan vara viktigt för ditt jobb!
    Och du kontrar med - tack, jag är verkligen en sopa på matte, men en stjärna på xxx, vilket är det viktigaste för mitt jobb. Jag ska lära mig detta. 

    Min chef är intelligent och väldigt bra på vissa områden, men om hon ska räkna ut vad 10% av något är, använder hon sig av någon magisk formula hon sparat på Excel som är väldigt omständig och blir bara ungefär rätt ... man har olika begåvningar. 

  • Anonym (fgh)
    Visa endast
    Ons 24 feb 09:39 #16
    FuckGoggleAskMe skrev 2021-02-23 23:04:33 följande:

    En rimlig reaktion hade varit att han tänkte, Herregud, kan hon verkligen inte detta? Går mina skattepengar till folk som inte kan detta?
    Och sedan sagt till dig - älskling, jag ska visa dig hur man gör. Lär dig detta för det kan vara viktigt för ditt jobb!
    Och du kontrar med - tack, jag är verkligen en sopa på matte, men en stjärna på xxx, vilket är det viktigaste för mitt jobb. Jag ska lära mig detta. 

    Min chef är intelligent och väldigt bra på vissa områden, men om hon ska räkna ut vad 10% av något är, använder hon sig av någon magisk formula hon sparat på Excel som är väldigt omständig och blir bara ungefär rätt ... man har olika begåvningar. 


    Ja men precis. Jag kan på sätt och vis förstå hans tanke om att han blir chockad över att du inte kan det, men hans beteende är totalt oacceptabelt. 
    Anonym (Dum?) skrev 2021-02-23 22:32:49 följande:

    Nej, så här brukar han inte prata med mig. Han är förvisso ingen pedagog och kan lätt bli lite frustrerad när andra inte förstår lika snabbt som han, men absolut inte så här. Tyvärr har min man egenheten att han absolut inte kan be om ursäkt. Istället erbjöds jag dock både glass och massage ikväll.

    Jag förstår att det är en överreaktion, antagligen på grund av annan anledning. Det tar dock inte bort det faktum att jag tog oerhört illa vid mig. Jag har alltid haft svårt med matte och inte heller stuckit under stol med det. Min man läste universitetskurser i flera ämnen, bland annat matte, redan första året på gymnasiet, men kan inte förstå att andra inte är lika skarpa. Han är konstaterat särbegåvad.

    Någon undrade om han kanske inte kan excel. Det kan han. Skulle min man vara otrogen skulle det vara med excel. Allt som går att ha där, har man där. Han bygger avancerade snurror för minsta projekt.


    Och känner igen det där med att inte kunna be om ursäkt. Jag tror min man har bett mig ärligt om ursäkt en enda gång (jag kommer ihåg för exakt vad, det var 2007). Sedan några gånger till som inte räknas för de har följts av ett men som tar bort hela ursäkten "Jag ber om ursäkt MEN bla bla bla". Efter några ordentliga utskällningar har han i alla fall lärt sig att be om ursäkt till barnen. 

    Känner också igen det där med att lätt bli frustrerad när andra inte förstår. Jag har fått sluta läsa läxan med min 12-åring för att jag blir superfrustrerad när hon inte förstår snabbt nog. Gäller framförallt naturvetenskapliga ämnen där jag själv alltid varit väldigt duktig som hon nu får plugga med sin pappa som inte ens gått naturlinjen på gymnasiet medan jag läst en del naturvetenskap på universitetsnivå. 

    Men jag tycker faktiskt att du ska berätta för honom nu när allt verkar ha lugnat ned sig att du tycker att hans utbrott inte är ok. 
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll