Det låter förnuftigt...
Men tyvärr - Känslor är färskvara. Man vet hur man känner just nu men har ingen aning om hur man känner imorgon - och ännu mindre hur man känner om några år. Och det är känslorna som styr oss. Det funkar inte med långtidsplanering utifrån dom känslor vi har för stunden.
Jag tror min partner kan ha känt så ibland också - speciellt när vi var unga. Och det kan nog också vara en parameter i förhållanden där sexet går på sparlåga.
Så visst kan mannens förhållningssätt också bidra till att kvinnan tappar attraktionen...
Jag skrev ju att det är svårare och därmed inte så enkelt.
Man "råkar" inte tappa attraktionen.
Den som söker sig utanför relationen gör inte det pga någon mystiskt och oemotståndlig effekt som ligger utanför en själv, utan det gör man för att man själv väljer att söka sig utanför relationen.
Om man vill så finns det massor att göra för att försöka återskapa lust och attraktion likväl som att återuppväcka kärleken.
Om man verkligen har gjort allt som står i ens makt för att försöka, då menar jag verkligen allt, och man har gjort det ömsesidigt i positivt samarbete med sin partner, inklusive professionell hjälp och alla andra upptänkliga möjligheter, men det ändå visar sig vara omöjligt att göra något åt att attraktion och i så fall även kärleken är över, förbi och förbrukad.
Då ser jag ingen anledning att rädda relationen.
Att främja och jobba för låg sexlust kan i min värld aldrig någonsin rädda en kärleksrelation men det medför sannolikt helt förödande konsekvenser för de inblandade människorna.
Vi är överens om att det är en aktiv handling att söka sig utanför relationen.
Men också att "tappa" attraktionen menar jag oftast är en aktiv handling eller att det allra oftast är åtminstone möjligt att genom aktiv handling se till att man inte tappar attraktionen.
Men som jag skrev tidigare kan de aktiva handlingarna vara mer eller mindre omedvetna och/eller bakomliggande.
Jag skrev:
"Om man aktiv söker skäl och bevis för att man inte tänder på honom, att söka skäl till att allt är hans fel och finna argument till varför man inte tänder på honom, så är det väldigt enkelt att hitta sådana bevis och enkelt att inför sig själv rättfärdiga problemen.När man samlar bevis, observera att det kan ske underliggande och omedvetet, för att inför sig själv finna skäl och förklaringar så sker det helt naturligt att man samtidigt blundar för och förminskar alla bevis och skäl som pekar i en annan riktning.Detta är ett helt naturligt och mänskligt sätt att förhålla sig till ett problem."
Att söka sådana bevis, samtidigt som man blundar för alla bevis som pekar i annan riktning, är enligt mig en aktiv handling, även om det inte direkt är medvetet.
Jag menar att man alltid kan påverka sin egen lust och vilja att försöka.
Men om man inte önskar ens skaffa sig själv lust att försöka så menar jag att problemet ligger helt och hållet hos en själv, men att det trots allt går att göra mycket även åt ens egna personliga problem. Dessutom undrar jag, om man inte ens vill skaffa sig lust att försöka, om inte grundfelet då egentligen är att man en gång valde fel partner till sig själv och då måste man ju själv ta ansvar för att lösa problemet med det valet, för det kan ju ingen annan lösa åt en.
Jag försöker gärna svara på dina inlägg, men du kan inte kräva att det ska ske på sekunden. Jag har ett liv med både min egen relation och med ett jobb att sköta.
Ja, jag älskar min partner väldigt mycket och jag känner mig älskad. För mig är det mycket djup och ömsesidig kärlek.
Jag är alls inte aggressiv, ingen som känner mig betraktar mig som en aggressiv person, men i ett sådant här forum försöker jag vara tydlig. Hur du väljer att uppfatta min attityd är mera upp till dig än något jag är tvingad göra något åt.
Vi har varit sambos i femton år och har hunnit med att gå igenom en hel del tillsammans. Bl a en djup kris i vår relation som vi klarade av att reda ut och som har stärkt oss och vår kärlek till varandra.
Tidigare i livet har vi båda gått igenom skilsmässor. Jag vet att jag inte vet bäst men jag vet också vilka erfarenheter och kunskaper jag faktiskt har att dela med mig av.
För mig, där jag nu befinner mig i livet, så är kärlek och sex det viktigaste och för mig är dessa två tätt sammanlänkade. Så är det för mig men jag påstår absolut inte att det måste vara så för alla andra.
Hej nu är jag tillbaka.
Ja parterapi har jag gett som förslag men det gick inte hem hos henne. Som sagt, hon anser inte att det är några som helst problem med detta för hon är nöjd med vårat "sexliv".
Ja jag vet att jag har en fruktansvärt tråkig och nästan lite aggressiv ton och jag ber om ursäkt för det. Jag är bara så fruktansvärt bitter över detta. Det gnager i mig dag som natt. Självklart älskar jag henne och föraktar absolut inte kvinnor, utan det är bara min bittra sida som kommer fram pga det här.
Jag accepterar att vi har olika syn.
Men jag förbehåller mig rätten att få förmedla min syn och min åsikt.
Jag är helt övertygad att tankens kraft är stor. För mig är det givet att man kan påverka sina känslor.
Det är ju vetenskapligt bevisat att tankens kraft faktiskt kan påverka sjukdomsförlopp varför ska då inte tankens kraft helt naturligt kunna påverka våra känslor?
Om man känner en saknad och längtar väldigt mycket efter något så blir det väldigt lätt att man alltmer tänker på denna saknad och den ökar ju mer man tänker på det.
Det är väl dokumenterat i undersökningar att man känslomässigt drabbas av en snöbollseffekt och saknaden och längtan bara växer och växer.
Till slut kan saknade bli så stor att det helt tar överhanden, man kan nästan inte tänka på något annat, saknaden och längtan efter just det kan mycket lätt komma att prägla ens tillvaro och nästan ta över ens liv.
Man kan bli t ex mycket deprimerad eller bli mycket arg och ständigt på dåligt humör pga av att denna saknad och längtan tar överhanden i ens tillvaro. T ex blir man då en mycket dålig partner i en relation.
Om man i stället kan påverka sina känslor, göra ett aktivt val, till att ersätta denna saknad och längtan med känslor för något annat, t ex positiva känslor över något man faktiskt har eller har tillgång till så kan man hindra denna snöbollseffekt av negativ saknad och längtan.
Om gör det aktiva valet att man tänker mycket mindre på det man saknar och längtar till och i stället tänker mycket mera på det positiva som man faktiskt har och som man uppskattar så tar inte de negativa känslorna överhanden i ens liv. Och man blir t ex en mycket bättre partner.
Man har alla möjligheter att själv, eller med professionell hjälp, hindra att dessa negativa känslor ökar alltmer, man kan hindra den negativa snöbollseffekten, om man i stället genom aktivt val klarar att ersätta de negativa känslorna med positiva känslor för något helt annat.
Kan man påverka sin egen attraktion till en annan människa?
Ja! Enligt min åsikt då.
Som exempel hörde jag ett program om porr och hur man påverkas av porrkonsumtion. En liten parentes i programmet handlade om följande:
En man porrsurfade och konsumerade den typ av porr som han gillade och som han tände på.
T ex så tyckte han rent visuellt att unga, långa smala finlemmade, mörkhåriga kvinnor var attraktiva. Han konsumerade mycket porr som innehöll just sådana kvinnor.
Det fick till följd att han hade svårt att tända på sin egen sambo eftersom hon var en medelålders kvinna, inte så lång och med lite mulliga former och var blond.
Han behövde blunda och fantisera om sin visuella idealkvinna för att överhuvudtaget tända och få stånd tillsammans med sin sambo.
Han var ledsen för detta för egentligen älskade han sin sambo, ville absolut inte byta ut henne mot de där visuellt attraktiva tjejerna.
Han sökte och fick hjälp.
Och då trodde jag att han hade fått rådet att sluta porrsurfa. Men nej, han hade fått rådet fortsätta porrsurfa men i stället söka mycket mera noga och mycket mera målmedvetet och söka efter och konsumera sådan typ av sex som tände honom men som alltid innehöll en kvinna av den typen som mera motsvarade hans sambo.
Han berättade att han märkte en stor skillnad redan efter 6-8 veckor. Efter sex månader hade hans visuella kvinnoideal helt ändrat karaktär och numera var det helt naturligt implementerat i hans hjärna och i hans muskelminne att han allra mest tänder på kvinnor som har lite mera former och som är blonda. Ungefär så som hans älskade sambo ser ut. Han påstod till och med att han i vardagen slutat lägga märke till de unga mörka kvinnor han tidigare tittat på för att i stället ofta se många attraktiva kvinnor som var blonda, medelålders och hade lite rundare former.
Han tände mer än någonsin på sin sambo och han hade inga problem med erektionen. Deras samliv och deras relation hade dramatiskt förändrats till det bättre.
Så i hans fall råder det ingen tvekan om att han själv kunde påverka sin attraktion!
Visst har du rätt i att vi styrs av våra känslor.
Men jag anser det bevisat i väldigt många fall att vi människor har mycket stor möjlighet att påverka våra känslor. T ex är det fullt möjligt att genom eget val välja att fokusera på det positiva i stället för på det negativa.
Det skulle förvåna mig mycket om du påstår att det inte ligger någon sanning i det?
Nej där anser jag att du har fel. Möjligen förenklar jag lite, men absolut inte extremt mycket.
Men det största felet är nog att du missuppfattar en hel del, möjligen för att du inte förstod sammanhanget med att jag svarade på det citerade inlägget?
.
Ja, det är vi helt överens om. Har jag påstått något annat?
Nej det förutsätter jag inte.
Jag tror inte ens att jag pratat om att tända utan jag har pratat om attraktionen?
Jag har tagit det som exempel, i just det svar jag skrev till det citerade (lägg märke till det sammanhanget!) och särskilt mot bakgrund av att det är väl känt och väl dokumenterat att män är väldigt mycket mer visuella än kvinnor.
Generellt kopplar många män ofta attraktion till det visuella, alltså utseendet och/eller hela uppenbarelsen. (Även rätt många kvinnor, skulle jag tro?)
Menar du att jag har helt fel i det?
.
Själv väljer jag avhålla mig från att förmedla min uppfattning vad jag tycker om din attityd, inställning och syn på sex.
Nej det kan jag inte tänka mig. Tvärtom har jag mycket svårt föreställa mig att du skulle vara min fru.
Jag vet och känner mig helt trygg med att jag inte alls saknar förståelse för andra och för andra sätt.
Jag tänker på det du skrev om tidigare (inlägg 31)att om man inte tänder på sin partner har man valt fel från början och då får man själv "lösa problemet". Det är ju väldigt obehaglig inställning, tycker jag. Om man tex möts i tonåren kanske man dessutom inte riktigt vet hur man kommer utvecklas och att det ibland blir fel på sikt är ju inte så konstigt.
Det tycker jag är helt ok att du tycker så och känner så.
Men vem menar du ska lösa problemen åt dig om inte du själv tar ansvar för dem?
Det är inte konstigt alls att man med åren utvecklas och förändras. Skulle jag ha påstått annat?
För mig är det dessutom givet att man själv måste ta ansvar för att hantera och lösa eventuella problem som kan komma av utveckling och förändring. Vem ska annars ta det ansvaret?
.
Jag tyckte länge att sex var det enklaste i min förra relation. Det kan mycket lättare drivas av sexdrift, så vad är det för speciellt med det?
Det tycker jag är helt ok att du tycker så och känner så. Har jag sagt något annat? Har jag påstått att det är något speciellt med det?
Den andra närheten kändes svårare.
Det tycker jag är helt ok att du tycker så och känner att det är så just för dig. Men menar du att det därför måste vara så också för mig och alla andra?
Hur tränar man på att vilja mysa med någon, att tycka om lukten av den andre osv osv... Och när den andra närheten dött, pga brist på kärlek, spelar det ingen roll om man är kåt.
Jag menar absolut att man kan "träna" på att vilja mysa med någon osv. Att det är möjligt kan du lätt studera på nätet. Ta kontakt t ex med en riktigt bar terapeut (det finns också andra som har sådana kunskaper...) så är jag övertygad att den säger samma sak och att du kan få lära dig hur du kan "träna" på sådana saker. Jag har själv gjort det och jag känner flera andra som har gjort det.
För mig, liksom för många jag känner, spelar det stor roll om man är kåt, att man känner attraktion och sexuell lust.
Om det inte spelar någon roll för dig så är jag övertygad att det finns möjlighet ändra på det om du verkligen vill.