Hundallergi hos inflyttat barn

"Få 17-åringar vill kallas 'barn'"

Vad de vill kallas för är irrelevant i en diskussion om vad som är barn och barns och deras hjärnors utveckling.
Som vuxen antas man vara klokare och förståndigare än barn, och man antas också förstå att barn inte har en vuxens insikt, förstånd eller konsekvenstänk.

Eftersom du vägrar flytta (vilket jag då räknar med att din sambo varken äger merparten av hemmet eller tjänar mest om ni skulle råka ha gemensam ekonomi) så tycker jag att han får flytta ut under ett tag med sina barn. Att ha barn under vuxen ålder går alltid alltid före ens partners husdjur. För de flesta normala också i deras vuxen ålder men framförallt när de är minderåriga samt att ungdomen kryper högre i åldrarna nuförtiden. Förstår pappan men situationen är såklart olycklig.

Hans barn ska inte behöva trycka i sig syntetisk medicin om barnet vill bo hos pappa, det förstår du väl själv ts?

Det bästa förslaget jag kan se är att ni får sära på er ett tag. Om du vill ha förståelse (vilket jag KAN förstå) att inte göra dig av med hundarna, då måste du ju verkligen FÖRSTÅ att pappan verkligen vill ha sitt barn där.

Men är det någon som bett dig göra dig av med hundarna?
Säger din sambo verkligen att du ska göra dig av med hundarna?
Eller kommer ni bara inte överens om hur ni ska lösa problemet?

Om ungdomen är 17 år går ju hen på gymnasiet och din sambo är ju givetvis försörjningsansvarig för hen.
Om hen går på internat gäller ju som för dom flesta andra på gymnasiet att man har distansstudier så hen har ju inte hoppat av studierna utan pluggar på distans och det går bra att göra även om skolan har vissa lektioner på plats, man gör så i dessa coronatider när både lärare och elever ska vara hemma vid minsta symtom.
Bor hen också med någon som blev sjuk i corona eller corona symptom ska självklart inte hen bo tillsammans med den eleven.

Vart bor 17 åringen annars? hos mamman?

Det är naturligtvis inte bra att bo med hundar om man är allergisk men att 17 åringen inte prova att ta allergitabletter verkar konstigt, varför inte?
Som du säger alla måste hjälpas åt.

Din sambo måste självklart hjälpa sitt barn och är ansvarig men måste förstå att ni alla måste hjälpas åt att lösa situationen.
Det är förståeligt att pappan tycker att det är roligt att få ha sitt barn boende hos sig, speciellt om barnet mest bott hos sin mamma och kanske inte känt att man ställt upp sitt barn och kanske har dåligt samvete men för det kan han ju inte bara köra av dig.
Ni bor tillsammans och självklart måste alla ta hänsyn till varandra.
Du gör din del genom att städa och ha special schampo osv.
Då är det inte för mycket begärt att 17 åringen i alla försöker med allergitabletter.

Men vad har din sambo för förslag, säger han bara att du ska göra dig av med hundarna?

När har jag sagt det? Läs vad jag skriver istället för att hitta på. 

Det verkar som att det är ts hem och att snubben flyttat in. Passar det inte så får han väl flytta ut.

Varför ska han inte behöva ta medicin? Man behöver inte välja hundar eller tonåringen. Oftast går det ändå, som jag tolkat det handlar det inte om en dödlig allergi, det går att lösa. Jag vet att läkare säger att man blir mer allergisk av att vara nära det man inte tål men så är det långt ifrån alltid, de måste säga så det har ignet med verkligheten att göra. 

Eh.. hur tänkte du nu??det var ju du som började prata om hur 17-åringar tänker osv, vilket jag svarade på.

Du verkar ha lite svårt att förstå vad det innebär att skriva på diskussionsforum

"Eh.. hur tänkte du nu??det var ju du som började prata om hur 17-åringar tänker osv, vilket jag svarade på.

Du verkar ha lite svårt att förstå vad det innebär att skriva på diskussionsforum"

Anklaga inte mig för dina egna fel och brister.
rekommenderar att du läser det som skrivs så att du förstår vad som diskuteras.

Du argumenterar som ingen annan och verkar ha en läskigt curlande syn på barn, ungdomar, unga vuxna (då alla under 25 måste räknas in då hjärnan faktiskt inte är färdig förrän då) och på vilka sätt man ger en människa bäst förutsättningar för att klara det som kallas livet.

Att du dessutom upplever att man generellt på Familjeliv verkar vilja att barn växer upp alldeles för snabbt säger mig att du är verklighetsfrånvänd i ämnet.

Ledsen, men så framstår du för oss mainstream-vuxna som inte ser en 17-åring som fullständigt hjälplös. Återstår ju fortfarande massa frågor om varför denne 17-åring ens är där? Vadå "vågar inte fortsätta i skolan"?

Mycket oklart alltihop.

Återigen du verkar ha svårt att förstå hur det fungerar på diskussionsforum, det är nog bättre om du lär dig att du inte kan bestämma vad andra ska tycka eller skriva, hoppas du har någon som kan hjälpa dig.

On topic, TS förklara för din man att allergi är inte något man bara har då och då, har hans barn hundallergi så är risken stor att barnet även utanför hemmet kan möta hundar då väldigt många har hund. Kanske ni kan boka tid hos en läkare som kan hjälpa barnet(det känns otroligt fånigt att skriva 'barn' då det handlar om en snart myndig vuxen) om allergin nu är så svår.