BF DECEMBER 2021 - FÖRSTA BARNET
neongirl skrev 2021-04-07 16:00:44 följande:
Detsamma! :) Håller tummarna för att allt går bra för dig. Läste att du var orolig. <3
Inlägg från: bananmilkshake
|
-
Åh, tack! Håller mina för dig också. <3 -
Hej tjejer. Håller på att förlika mig med att jag nog får mitt tredje missfall snart.
Fick ju en paniktid hos BM i en annan stad för att prata och se om nåt kan göras (ska på missfallsutredning om 2 veckor). Allt kändes så bra efter men sen fick jag en blödning och ont i magen. Blödningen försvann direkt men magontet kom och gick men verkar ha avtagit nu.
Jag kan inte påstå att jag känner mig gravid. Jag fattade det igår som att jag skulle få remiss till att kolla hcg men var så stressad och vi pratade så länge så nu efteråt är jag osäker på om jag fattade fel.
Vet inte riktigt vad jag ska göra (förutom att ringa bm på måndag). Jag är så less på att ringa runt som en idiot och tvinga mig till vård! Önskar nästan vi hade pausat tills efter utredningen för den här psykiska terrorn är hemsk. -
Tack! Tyvärr har jag erfarenhet av superstarka test trots MA. Det minskade inte förrän efter behandlingen.neongirl skrev 2021-04-09 14:59:48 följande:
Åh nej! Håller tummarna för att allt går bra. Har du tagit något mer test? Har det blivit starkare så borde det ju vara ett gott tecken. Sen går det säkert till någon gräns förstås.
Jag känner mig inte heller särskilt gravid än. Men det är ganska tidigt fortfarande så förhoppningsvis kommer det sen. När jag blev gravid i höstas var jag trött hela tiden, nu är jag tvärtom oförskämt pigg. Men alla graviditeter är ju olika och påverkar kroppen olika.
Det är så fruktansvärt jobbigt när man måste ringa och tjata för att få vård. Förstår att du är less på det. Fattar inte heller hur de vågar vara så motstridiga. Hoppas du får prata med någon som har mer förståelse på måndag! <3
Ja det är ju så, att vara utan symptom är ju ingen fara i sig. Men ihop med ryggvärk, magvärk och blödning som för mig så känns det rätt kört. Hoppas du får massa symptom snart!
Tack, hon jag skrev in mig hos sa att jag kan ringa och be att få prata med henne så ringer hon upp, som är insatt i hela min historia, så det känns bra. Hon var väldigt fin i sättet. :) -
Hej, förlåt, jag missade att du svarat! Jag har tagit bort tråden från favoriter pga ångest så jag fick ingen notis.Sellerin skrev 2021-04-11 15:53:21 följande:Åh nej!! hoppas verkligen inte! Är det nedre delen av magen som du haft ont i? Har det varit bättre nu under helgen? Jag har haft väldigt ont till och från i övre delen av magen. Min syster hade likadant, allt gick sedan bra under hennes graviditet. Hoppas du bara fick en liten blödning så som vissa får, att kroppen liksom är lite förvirrad..
Så tråkigt att du behövt jaga vård så, blir så ledsen för din skull :( Vilken vecka är du nu i? Hoppas på bra samtal imorgon med BM och att du kan få kolla HCG och kanske göra VUL snart? Största kramen till dig!
Ja, det är nedre delen. Som mensvärk, fast då när blödningen kom var det värre, som ett åtspänt metallband runt magen och ryggen typ. Jag tror kroppen försöker få missfall men den kan inte, som vanligt för mig. Så det är riktigt tungt nu.
Jag är i vecka 6 tror jag, snart 7. Jag fick ett jättebra möte med BM men det är helt omöjligt att få någon hjälp, jag har inte mycket till övers för kvinnosjukvården just nu. Den 23 april ska jag på min missfallsutredning och då kommer jag iaf få ett VUL. Tack för din omtanke.
-
Tack snälla, och tack till er andra som skrivit.Sellerin skrev 2021-04-15 20:59:03 följande:Så ledsamt :( du ska alltså behöva vänta i ytterligare en vecka för att få veta om det är en MA eller ej :(
Förstår verkligen att det är tungt. Största kramen till dig. Jag fortsätter att hoppas på att där finns något som mår bra och vill stanna hos dig <3
Ja, väntan är hemsk. Jag ringde i måndags till mottagningen jag ska till på fredag för jag stod inte ut. Började grina direkt när jag skulle förklara. Kunde knappt prata. xD BM förklarade att det inte är någon idé att kolla tidigare för risken är att det är tidigt och att man inte ser nåt. Men herregud!! Jag tar hellre att det ser osäkert ut så jag kan förbereda mig på mf, än det här totala ovetandet. Faktiskt så tror jag dom bara inte hade några tider, men att hon inte ville säga det. Om det blir mf, så går jag privat nästa gång.
Men iaf, igår var jag illamående hela dagen och en natt låg jag vaken pga brösten kliade så sjukt mycket. Så ett svagt hopp finns. För visst kan kroppen vara bisarr men vore det inte konstigt med NYA graviditetssymptom om det är ett MA? Haha, fattar att jag låter galen nu men är i sån förnekelse!
Nu ska jag läsa ikapp lite, så fint att läsa om allas symptom och tankar.
-
Sellerin skrev 2021-04-19 22:01:49 följande:Åh förstår precis!!! Det kan vara såååå jobbigt att prata med sjukvården om något som man upptäckt inte riktigt verkar stämma med ens kropp/hälsa! Samt om du nu haft MA två gånger tidigare, så ja :( usch alltså!
Kanske var det att de vill vänta in för att helt säkert kunna säga om där finns ett litet hjärta som slår eller ej? Och det är väl som tidigast i vecka 7 kanske? Nu ska du väl dit på fredag va? Oj vad väntan måste vara lång! Ska du ta alla andra tester då också? Kolla hormoner mm? Jag är i vanliga fall skriven på en vanlig vårdcentral, men just nu för barnmorskemottagningen går jag till en privat mottagning, och de är såååå bra. Fick en bra känsla redan förra hösten när jag blev kallad dit för cellprov, att detta var ett ställe med personal med bra bemötande :)
Håller med om att det låter konstigt med nya graviditetssymtom, men svårt att säga! Om kroppen inte riktigt fattat det än så kanske den kan spela en ett spratt. Hoppas det bara är ett tecken på att graviditeten fortlöper som den ska!! <3
Berätta gärna sen om ditt besök på fredag :) KRAMÅh, jag skrev ett långt svar som jag råkade trycka bort. :(
Mitt besök imorgon blev inställt. Hon som ringde ville ge mig en ny tid om 2 veckor för hon såg ju bara att jag ska på missfallsutredning, men jag förklarade och då fick jag en tid på måndag. Men jag förstår inte hur jag ska klara av att vänta hela helgen, jag kommer gå sönder. Och imorgon kunde min sambo åka med mig men på måndag måste jag åka själv med tåg. Pallar verkligen inte mer nu. :(
-
Tack snälla för peppen! <3 Jag får se till att helgen går snabbt. Jag har ju tagit alla mina dåliga besked själv nu under coronan, men då har jag iaf haft sambon väntande utanför i bilen. Men det är som det är, jag ska försöka acceptera och släppa det nu. :) Tack igen för stödet, och kram tillbaka! :)Sellerin skrev 2021-04-22 15:04:16 följande:
Amen nej! Fy så tråkigt! Du som redan väntat sååå många dagar på att få komma dit imorgon! Dock positivt att du fick en tid redan på måndag. Förstår att du helst ville ha din sambo med dig, så tråkigt att det inte gick att ordna :( När man inte vet vad man ska vänta sig känns det så mycket bättre att ens respektive kan finnas där vid ens sida.
Håll ut under helgen, måndag kommer snart! Fortsätter hoppas på att det ser fint ut för dig! KRAM
-
Jag hoppar försiktigt in igen i den här tråden. Efter mina två MA fick jag idag se ett litet hjärta slå. Kan fortfarande inte fatta!
Fick en så fantastiskt fin och medkännande läkare och dessutom tid för ett till ultraljud om 2 veckor. Är så glad. <3 -
Emlan93 skrev 2021-04-26 16:08:06 följande:
Åh vad roligt att höra! Stort grattis!!!
Tack så jättemycket!! :) :)Sellerin skrev 2021-04-26 16:21:56 följande:Åååh så glad jag blev av att läsa detta!
Underbart för er bananmilkshake!
-
Nej fy vad jobbigt! All lycka till inför kub:en <3 <3Sellerin skrev 2021-04-26 16:38:03 följande:
Fick ett samtal innan idag från barnmorskan som gjorde mig så himla orolig :(
Var inne på mottagningen i fredags och tog massa blodprov, och idag ringde hon upp och sa att jag låg förhöjt på TRAK-antikroppar, ett extratest som togs på mig pga överaktiv sköldkörtel i tonåren. I min värld fanns det inte ens att jag skulle kunna ha kvar antikroppar från detta, då jag opererade bort sköldkörteln 2008. Tyvärr så kan dessa antikroppar innebär att tillväxten hämmas på fostret, att fostret får hjärtsvikt och i värsta fall fosterdöd.
Tog samtalet mitt i ett digitalt jobbmöte och kunde inte fokusera på mötet överhuvudtaget efter det. Ringde sedan min sambo och bara grät, föreställde mig det värsta inför KUB som vi ska på i slutet av nästa vecka. Som tur är så är han lugn och lyckades lugna mig i att risken för detta nog är väldigt låg. Ska nu få en remiss till endokrinologen som ska utreda det hela lite noggrannare.
Fy vad hemskt det var. Nu har det gått några timmar och min värsta oro har hunnit dämpa sig. Tyckte det var så himla jobbigt att ett fel hos mig skulle kunna påverka det lilla livet negativt. Så hemsk känsla bara; att man är otillräcklig.
Dock glad att vården gör uppföljningar på detta och faktiskt tog testet, och får försöka vara trygg i att de nu antagligen kommer följa värdena noga framöver :)