• Thu 29 Apr 2021 19:54
    121775 visningar
    2612 svar
    2612
    121775

    BF DECEMBER 2021 - FÖRSTA BARNET

    Ja nu känner jag mig lugn igen. Tack hörni för att man kan få skriva av sig här om lite allt möjligt <3 :)

    Även jag sover konstigt jämfört med förut! Vaknar nästan varje natt. I vanliga fall sover jag hela natten utan avbrott. Framförallt vaknar jag väldigt tidigt. Så mycket konstigt som händer med kroppen nu :D

    En annan grej, som är lite tråkig, är att mitt intresse för närhet just nu nästan är nere på 0. Känner mig varm, svullen och trött hela tiden. Inte alls sugen, helt enkelt. Någon annan?

  • Thu 29 Apr 2021 19:57
    Lilant skrev 2021-04-29 07:24:30 följande:

    Inte speciellt stor :) en normal stor bäbis faktiskt dottern va 8,3 i vecka 12 å barnet i magen nu va 10,3 :) dottern vägde ändå 3,2 när hon kom ut.


    För mig kändes det stort, eftersom jag trodde jag var i vecka 10 och fostret då jämfördes med size of a cherry. Men så var den istället size of a plum :D så det blev lite dubbelt upp liksom :)
  • Fri 30 Apr 2021 07:47
    Grapefrukt89 skrev 2021-04-29 21:27:50 följande:

    Är i samma sits! Att kramas, pussas och hålla hand IBLAND går bra men där det räcker just nu för min del. Sen så snarkar min sambo jättemycket och jag har varit så skör/känslig så att vi till o med ibland sovit isär. Vi varvar lite med att antingen han eller jag sover i det andra sovrummet. (Vi bor i en 3a). Kanske låter mysko men jag tycker det funkar jättebra. När jag mår dåligt så behöver jag liksom sömn och space. Behöver jag kissa om nätterna eller käka så kommer jag inte kunna somna om bredvid en snarkande BJÖRN typ. hahaha!

    Sen har jag på sistone märkt att jag kopplar vårt sovrum till att vara väldigt illamående. Tror det hänt eftersom att jag var och vilade där väldigt mycket när det var som värst så att det blivit mest jag som sover i andra sovrummet. Känns nästintill traumatiskt i vårt sovrum nu för att jag får sånna flashbacks till att må illa. Hoppas verkligen dem dåliga associationerna går över...

    Tror man får känna efter själv vad som är bäst just nu för en. Inget är ju permanent tänker jag. Så länge man är tydlig och transparant vad gäller sina behov och känslor så kommer det lösa sig sen. <3  Längtar till andra trimester där det sägs vara en FANTASTISK period för gravida kvinnor ;)  Kanske man då är extremt mycket mer närhets-bekväm än vad man är nu för tillfället. haha!


    Tycker inte alls det är mysko! Sömnen är ju jätteviktig! Både jag och sambon har den senaste månaden någon gång behövt gå ut och sova på soffan för det inte gått att sova tillsammans för att vi liksom stört varandra. Kanske också borde ha en säng redo i 3e rummet! Har tänkt att det kmr behövas sen ändå när det kommer en liten en och en av oss behöver gå undan för att få lite sömn :)

    Också läst att många ska må så bra i andra trimestern! Hoppas! :)
  • Fri 30 Apr 2021 07:51
    MrsXy skrev 2021-04-29 22:16:22 följande:

    Igenkänningsfaktor ! Blir jätteobekväm vid beröring typ var som helst då jag känner mig spänd/öm/svullen/obekväm i största allmänhet till närhet. 

    Bara jag stöter i magen mot tex diskbänken är det väldigt obekvämt. 

    Lätt illamående hela tiden också (som tyvärr kom tillbaka efter att ha försvunnit i 2 dagar), så tror att det även spelar in. 

    Känns ju som att man är lite sjuk liksom, så kanske inte så konstigt egentligen :)


    Blir också obekväm ibland vid minsta lilla beröring. Helt ärligt så typ framkallade min sambo att jag kräkte för någon morgon sedan :P jag hade mått illa under natten som fortsatt in på morgonen. Gick in i sovrummet och skulle säga hejdå till honom då jag skulle iväg till jobbet. Sätter mig på sängkanten då jag mår lite illa och inte vill stå upp för mycket. Då börjar han klappa mig längs sidan, mellan magen och ryggen. Där och då blev det bara: okej, nu måste jag gå och kräka! Och så gjorde jag det. Hahaha! Den beröringen gjorde att jag inte längre kunde hålla tillbaka det.

    Nä det är kanske inte så konstigt egentligen, man känner sig ju verkligen sjuk emellanåt!
  • Fri 30 Apr 2021 16:14
    bananmilkshake skrev 2021-04-30 08:08:52 följande:

    Jag är lika närhetstörstande och kramig som vanligt... hatar att jag inte kan få samma symptom som andra, det gör mig så orolig hela tiden. :/


    Som mandarincurd skrev verkar det väldigt olika! Jag önskar att jag hade det som er! Det är supertråkigt att inte känna sig det minsta sugen och istället lite avvisande. Hoppas det håller i sig för er! Har nu även läst att vissa kan få ett ännu större närhetsbehov än förut. Haha. Tänk så olika vi är allesammans :)
  • Sat 1 May 2021 18:23
    bananmilkshake skrev 2021-05-01 11:45:41 följande:

    Nån mer som själv fyller år i december förresten? Jag fyller den 21:a och hoppas nån ny kommer in i tråden med det bf-datumet snart (är dock glad att jag själv slipper den dagen, haha). 


    Grapefrukt89 skrev 2021-05-01 17:06:11 följande:

    Nix! Men jag tycker det är väldigt fint att jag och sambon eventuellt får ett december-barn! Vi är superpeppade! Vi har ingen i vår närmaste familj som är födda så sent på året heller, därför känns det superhäftigt och speciellt för oss. Jag gillar det SKARPT!   


    Har samma situation som Grapefrukt89, ingen i familjen fyller år sent på året på varken min eller sambons sida, så känns bara kul att få en familjemedlem att fira även runt slutet på året! Ser ju ut att bli BF i november för min del.

    Hade tidigare en tanke om att hellre få barn tidigare under året, men oj vad det släppte när det inte tog sig månad efter månad som man försökte.. Och glädjen är ju bara så enorm att ens få lov att vara med om detta - att få bli mamma!! <3

    Fyller själv år i januari men har gått i skolan med de som är födda året före mig, tyckte inte det gjorde något alls. Ja, man fyller år sist i klassen, och vissa är 1 år äldre än en själv, men spela roll :P
  • Sat 1 May 2021 20:03
    mandarincurd skrev 2021-05-01 19:10:01 följande:

    Jag är bara i vecka 6 så jag antar hälsosamtal...? Hmm, borde väl vara det! Blodprov, kolla sköldkörteln etc. Är dock sjukt nervös och blir lite hypokondrisk och tänker att ?JAG KOMMER GARANTERAT HA NGT FEL?. Normalt? xD


    Verkar jättenormalt xD

    Jag lämnade blodprov både på hälsosamtalet och inskrivningen :) på inskrivningen var det en hel del som skulle tas inför KUB-besöket!
  • Sun 2 May 2021 14:01
    bananmilkshake skrev 2021-05-01 20:35:34 följande:

    Perfekt ju! Kanske blir november för min del också eftersom jag kommer kämpa för ett kejsarsnitt, men vill helst ha december. :) Alla familjemedlemmar jag firar fyller år inom 4 månader, inkl mig, det här lilla pyret och en i sambons familj. :p

    Verkligen, nu bryr man ju sig inte alls om vilken månad det blir. :) Jaha gjorde du, fick du hoppa över en klass alltså? Nej det gör ju inte det, och när man själv är i det så vet man ju inte om nåt annat! Men visst kan jag förstå tjusningen i att fylla år på sommaren! :)


    Okej! Varför vill du gärna ha ett kejsarsnitt? :) Jag tänker mig att det gör så fruktansvärt ont :(

    Det bara blev så! Hade många kompisar som var ett år äldre och min skola skulle precis börja med förskoleklass det året, så det innebar att 6- och 7-åringar började samtidigt i typ en 0-1:a klass. Så gick vissa vidare med 7-åringarna till 2:a klass, medan andra stannade i 1:an :)
  • Sun 2 May 2021 14:07
    mandarincurd skrev 2021-05-01 22:42:38 följande:

    Hah vad bra xD ohhh vad är det som ska tas inför kub?


    Jag tror det är ett par värden för att kolla så att man ligger inom referensintervallerna på trisomi 13,18 och 21 (Downs syndrom med mera). Så får man någon form av sannolikhet på kromosomavvikelse baserat på blodproven och ultraljudsundersökningen där de mäter nacken på fostret. Beroende på utfallet erbjuds man sedan vidare undersökning eller ej.

    KUB betyder ju tydligen kombinerat ultraljud och blodprov, jag visste inte det förrän väldigt nyligen :D
  • Sun 2 May 2021 14:49
    bananmilkshake skrev 2021-05-02 14:36:05 följande:

    Väldigt kort förklarat så har jag alltid haft stark ångest kring förlossningar, läst på extremt mycket och kommit fram till att kejsarsnitt är det enda för mig. Det är en så säker rutinoperation idag och när jag jämför riskerna och komplikationerna mellan ks och vf så vill jag inte riskera dom som finns med vf.

    Och man får ju smärtstillande efteråt! :) Många är på benen snabbt efter. Personligen tar jag hellre ett kontrollerat sår på magen än smärta och skador i underlivet.

    Litet tillägg! Alla känner förstås olika, jag är inte alltid öppen med mina tankar kring det här men känner mig trygg i den här gruppen och förutsätter att det inte blir tjafs och diskussioner i den här fina tråden! :) Men jag ville förklara eftersom Sellerin undrade!


    Jag förstår :)

    Det är så olika. Kan föreställa mig att om man har förlossningsrädsla så är det svårt att bli av med. Antagligen är risken också större att en påtvingad vf då inte blir optimal, eftersom ens inställning till det ju är nej-nej-nej!!! Hoppas du får gehör för ditt önskemål!

    Antagligen bra att prata om det tidigt under graviditeten med BM så att de vet och har det i åtanke hela tiden och sedan kan planera in det när det närmar sig. Under inskrivningen hade BM en rutinfråga om hur jag ställde mig till amning (är 100% positiv till det), men inte om förlossning. Funderade lite på det och tyckte det var märkligt att just denna fråga fanns med så tidigt, men till exempel inte om förlossning.

    Förutsätter också god ton i denna härliga tråd om detta ämne och alla andra framtida ämne vi kan tänkas ta upp här :) men sen plötligt dyker det ju i och för sig upp lite roliga/märkliga inhopp från andra signaturer, så man vet ju aldrig :P
Svar på tråden BF DECEMBER 2021 - FÖRSTA BARNET