Okej, det var flera månader sedan jag använde stickor och inte digitala test. Verkar som jag har ÄL senare än vanligt denna månaden då jag är på CD 17 ( kanske är meningen, så att vi kan hinna starta IVF på nästa cykel?).
Min fråga är, är det starkt nog att ni hade tagit ett nytt ikväll eller hade ni väntat tills imorgon eftermiddag?
En fråga till er som tempar. Jag skulle vilja tempa nu fram till dess att vi börjar en utredning för att se om jag verkligen har ägglossning varje månad, då jag tror att jag inte har det öht många månader. Den teorin bekräftades också lite då jag tog progesterontest 7 dagar efter förmodad ÄL och fick 4 i resultat och man ska ligga över 50 gärna. Vill ha lite data att visa på eventuell utredning sedan. Kommer inte tempa efter bekräftad ÄL då jag helst skulle slippa alla test då de ofta stressar, men känner att det skulle vara bra att veta inför eventuell start med utredning och Letrozol som varit på tal tidigare i mitt fall.
Min frågor till er är,
1. Vad har ni för termometer?
2. Hur lång tid tar det innan svaret visas?
3. Tempar ni en eller flera gånger varje morgon? Läste om någon som tog 3 mätningar varje morgon bara för att försäkra sig om att hon fått samma resultat på minst 2 mätningar.
Tack <3
Jag håller på att explodera inuti och känner att jag måste få skriva av mig och se om jag/vi är ensamma i det här:
Det känns som om det här försökandet håller på att ta död på vår relation. Min sambo tycks aldrig vilja ha sex längre, han har inga problem med att det går en månad typ ocjbdet gör mig så stressad av flera skäl. Efter vårt senaste MF verkar han tom undvika all fysisk beröring bortsett ifrån enstaka pussar i förbifarten ungefär dessutom. Han har slutat säga godnatt, bara vänder sig om och somnar. Vi pratar knappt ens med varandra längre och när vi är ensamma är det som om han gör allt han kan för att faktiskt undvika att vara ENSAMMA. Alltså han hittar på projekt här hemma, renovering etc. Vi har en ledig helg i månaden tillsammans pga att jag jobbar skift. Då har det varit viktigt för oss att vi somnar och vaknar, äter frukost ihop. Den här helgen har jag både somnat och vaknat själv. Han grejar all vaken tid och efter middag vid typ 21 (jag har fått äta ensam för han "ska bara") så somnar han i soffan.
Jag har börjat få tankar så som "tänder han inte på mig längre? Älskar han mig inte? Vill han ens ha barn med mig?". Det är fruktansvärt jobbigt. Och att få nobben hela tiden tär på mitt självförtroende och självkänsla. Jag älskar ju honom och är superattraherad av honom. Jag vill ju ligga med honom barn eller inte liksom. Me han tycks inte vilja alls..
Vi bägge hade svårt att somna igårkväll och när han frågade mig vad som var fel och jag försökte berätta så svarade han med tystnad tills han till slut somnade. Och kvar låg jag och stirrade i taket...
Min älskade älskade sambo.kan inte tänka mig livet utan honom och nu känns det som att jag kanske måste börja göra det. Jag går sönder. Är det någon mer här som kan känna igen sig i att samlivet förändrats sen ni började försöka bli gravida? Hur har det påverkat er isf och hur är det mellan er? Goda råd tack.
Tack för ditt svar :) Jag vaknar vid samma tid varje dag mer eller mindre (dvs +/- 30 min) så det har jag koll på. Tycker munnen är svår, så jag tar också vaginalt. Det är bra tycker jag, att senaste temp finns kvar för det syns inte idag.
Peppad nu på "nystart" med en bättre termometer och att lära mig lite mer om hur cykeln faktiskt ser ut.
Tempar ni varje dag hela månaden eller från mens tom bekräftad ÄL?
Hur lång lutealfas har ni?
Det känns så sjukt att skriva det här, och jag tvekade länge på om jag skulle göra det överhuvudtaget. Jag tog ett test i morse, helt övertygad om att det skulle vara negativt och bara få igång den försenade mensen.
Jag hade tokfel. Jag är gravid?! Det känns helt sjukt. Och jag har skuldkänslor också, för jag vet att så många av er har kämpat så länge, och här kommer jag. Nu hoppas jag bara att pyret vill stanna.
Jag säger precis samma som alla förgående talare. Du ska absolut inte ha dåligt samvete utan njuta allt du bara kan! Vi är glada oavsett när någon plussar i denna grupp! Den heter ju inte "Vi som försökt längre än bla bla bla", utan är till för ALLA som försöker med första barnet! Stort grattis och kramar från mig <3
Och visst kommer man sakna alla "kompisar" här sedan! Såg ett reportage om ett gäng från FL som bestämt sig för att ses efter att ha följt varandra i redan till ett plus. Väldigt fint tycker jag :)
Alltså jag hatar att aldrig veta när ägglossningen kommer att ske. Hade ägglossningskänningar fredag till måndag vilket stämde med vad läkaren trodde. Dock inte fått någon tempökning än men mitt humör är dåligt idag så hoppas på tempen är seg. Eller så beror humöret på något annat typ att jag känner mig seg idag.
Vi har åtminstone börjat diskutera om jag ska säga upp mig från mitt jobb då jag mest mår dåligt av det och känns som att det kanske sabbar våra chanser. Men har inte fått ett nytt så känns risky men diskussion är åtminstone igång!
Det känns bra att veta att andra har vågat göra det! Tanken för mig har varit att få ett nytt jobb först men typ kommit ut 3 jobb inom mitt yrke senaste halvåret där jag har rätt kompetens och inte behöver pendla långt. Så tänker att om jag fortsätter att resonera att jag ska ha ett jobb först så kommer jag nog bli kvar länge.
Tog ett test idag så här dagen/dagarna innan bim, vilket jag aldrig brukar göra då jag hatar att se ett negativt test. Och det va ju såklart negativt vilken jag redan hade förstått och ställt in mig på. Men kände att jag ville vara på den säkra sidan innan jag bokade in mig på en tid för vaccination, då dom va på mig på jobbet igår att jag måste göra det. Så mensen kommer väl nu i helgen.
Känns ganska jobbigt att behöva ha ett uppehåll nu under 1-2 cykler för att kunna vaccinera mig helt klart innan det blir att försöka igen. Väntan på två veckor mellan mens och äl eller äl och mens känns ju som en evighet så att då vänta ca 2 månader på att försöka igen känns ju som en livstid. Men det kanske samtidigt kan vara ganska skönt att ta en paus och leva utan att allt ska optimeras för att kunna bli gravid. Jag kommer hänga kvar här ändå för att jag gillar att hänga med er och så hoppas jag på många plus :)