Min bästis anser att jag har för höga krav

Tja. Det är ju inga konstiga krav. Möjligtvis kan man ju hitta den perfekta mannen och han är kortare än 180 cm (eller vad som nu är minimum).

Min man är ju inte perfekt (men det är ju inte jag heller). Dock uppfyller han alla baskraven man kan ha på en man, förutom längden då. Ibland har han svårt att komma upp på morgonen och det kan ju vara lite dumt eftersom han börjar jobba klockan 7 och har tre mil att köra också. Men i övrigt matchar vi varandra bra och har ju ändå lyckats hänga ihop i 23 år och är 41 år gamla. Bra betyg tycker jag!

Jag har heller aldrig känt mig underlägsen för att min man är lika smart som jag. Konstig sak att känna. Och jag håller med det som skrevs tidigare, hellre en partner som är smartare, än någon som är dummare.

Alltså de som handlar om det som jag anser är en "normal person" tycker jag inte är för höga krav. Att man är snäll, vänlig, trogen osv. Samt bra hygien osv är väl också helt normalt (skulle inte ens ha med detta på kravlistan då jag som sagt anser att det är liksom en normal standard xD).

Däremot har jag inga utseendekrav på min lista. Jag blir inte kär i någons utseende, jag blir kär i personen. Sen kan man såklart vara mer eller mindre attraherad av någon vid första ögonkastet, men det är ju en helt annan sak för mig. Jag upplever att attraktion är något som växer fram, ju mer jag lär känna en person desto snyggare blir han :) Så har det alltid varit för mig. Därför har killarna jag varit kär i sett väldigt olika ut - finns ingen typ alls! 

Min man och jag har varit tillsammans i 7 år och gifta i 2. Vi lärde känna varandra i en förening, jag kommer inte ens ihåg honom från de första mötena och tyckte inte han var snygg alls i början. Efter 2 år så började vi umgås lite mer och jäkla vad mycket snyggare han blev då. Efter en sommar av flörtande så blev vi tillsammans ganska snabbt :) Då hade vi alltså känt varandra i två år redan!

Så rata inte någon pga utseende, den första attraktionen är just bara det - attraktion!

Inte alls höga krav! Min lista hade säkert blivit dubbelt så lång. Sen är vissa saker KRAV där jag inte backar en millimeter. Och vissa saker är önskemål, där jag kan klara mig utan att de uppfylls om andra saker väger upp

Jag tycker inte man kan ha för låga krav. Det kan ändå bara drabba en själv om man aldrig möter någon som når upp till dem.

Jag vill skilja på "krav" och "preferenser". Krav är sådant som en eventuell parter måste uppfylla, de är inte förhandlingsbara och kan inte övervägas av andra egenskaper. Preferenser är sådant man föredrar att en parter har/är, men kan kompromissas med.

Det är väl inget fel i sig att ha vissa krav, men man måste inse att ju längre kravlista man har, desto lägre är sannolikheten att man träffar någon som uppfyller alla krav.

Tycker inte dina krav är underliga. Jag har alltid hävdat att man kan ha preferenser, men inte krav. Detta har dock gett mig en aning...märkliga partners. Så nästa gång jag ska söka partner kommer jag inte bara ha preferenser, utan även KRAV, haha. :)

Preferenser (sedan alltid):

- Ganska lång

- Ju smalare desto bättre

- Yvigt hår/halvlångt hår

- Hellre jeans och luvtröja än kostym

- Trogen

- Inte rökare

- Inte översexuell

- Inte överdrivet självgod

KRAV (numera):

- Ärlig och omtänksam

- Kan visa sin partner någon sorts uppskattning

- Vi ska kunna ha roligt tillsammans

- Psykiskt stabil (!)

- Sköter sin grundläggande hygien med dusch osv.

- Har frigjort sig från sin mamma

- Har haft eget boende tidigare

- Har haft minst ett långvarigt förhållande

- Är inte porrberoende

- Är intelligent och reflekterande

- Har ett intresse för att utvecklas som person

- Har inte "industri-jargong" och sexistisk humor

- Accepterar homosexuellas existens

- Umgås inte med nynazister i NMR

- Har någon gång varit utanför Sverige

- Klarar av att ta ansvar i ett hushåll

- Låser inte in sig framför en skärm dagar i sträck

- Äter vanlig mat och inte bara godis i sängen

- Byter kläder regelbundet

- Borstar tänderna mer än ett par gånger i månaden

- Söker vård om han börjar må dåligt

Förlåt för trådkapning, men är mina nyfunna krav orealistiska?

Mina (skall-)krav:

- Bra människosyn, alltså inte rasist, inte homofob, han ska vara feminist etc.

- Vara snäll mot djur, t.ex. sterilisera sina katter.

- Vettig ekonomiskt. Han behöver absolut inte ha en massa pengar (jag har egna) och skulder kan jag förstå att man får ibland (vid typ skilsmässa, utförsäkrad m.m.), men han ska göra rätt prioriteringar.

- Inte vara överviktig.

- Inte vara bonnläpp/trashig.

Önskvärt:

- Inga barn.

- Inte snusa.

- Lyssna på rock.