KK - varför blir man inte kär?

Sex är sex å kärlek är kärlek...kan vara bra för sig men oslagbart i en kombo:)

Givetvis, men ditt svar får mig inte att förstå ändå. Har du en kk? Vad gör att du inte vill ha ett förhållande med denna? 
De flesta killar som tyckt att jag varit snygg blir kära. Sen har vi bra sex... 
Detta är nåt helt bakvänt för mig. Har aldrig varit med om att de blivit attraherade men INTE kära.

Trodde det var själva grejen med kk...?

I alla fall, jag tror många skiljer på sex och kärlek. Vissa måste vara kära för att ha bra sex och för andra är sex bra ändå. Människor är olika helt enkelt.

Man kan träffa en person som har allt man önskar sig hos en partner och man tycker att man "borde" ju bli kär. Men tyvärr funkar inte känslor och kärlek så, man kan inte lägga in en beställning på kärlek bara för att allt stämmer på papper.

Har varit med om det flertalet ggr: jag träffar en kille som jag är både attraherad av och som har åtminstone majoriteten av de egenskaper jag önskar hos en partner, men likt förbannat blir jag inte kär. Så kan det vara, finns ingen logik i det.

Hur länge har ni setts? Han kanske är en slow burner och behöver lång tid på sig för att utveckla känslor och lära känna någon ordentligt innan kärlek kan uppstå.

Snart fyra månader. Ett par gånger i veckan - men vissa veckor inget pga sånt som nån av oss varit sjuk, varit bortrest eller så. Han vet att jag har känslor för honom och det gjorde att vi hade ett litet brejk ett tag också. Men annars ses vi några gånger i veckan. 

Det som jag har svårast att fatta är varför han SER så jäkla kär ut. Ögonen och leendet säger att han är galen i mig.

jo det stämmer ju - i de fallen man har bestämt så, men vi började dejta men jag blev förälskad och han backade. Så det började inte som ett KK. 
KK kan ju vara för att man inte VILL ha ett förhållande just nu, eller för man har sex men inte alls tycker att man passar ihop för övrigt, man kanske inte tycker att man har samma intressen eller är på samma intelligensnivå - inte vet jag men typ ändå konkreta saker som gör att det inte funkar eller att man inte vill. 

Därför är väl min fråga egentligen varför man inte vill ha ett förhållande med sin KK utan väljer bara sex?

Jag kan bara utgå från mig själv, men är han det minsta som mig så är knappt 4 månader ALLDELES för kort tid för att avgöra om jag ens vill försöka satsa. Och som jag förstår det så var du ännu tidigare med att dela med dig om din förälskelse (ännu en gång: är han alls som mig är det för honom obegripligt hur folk kan bli förälskade så snabbt), det hade fått mig också att backa.

Möjligtvis kan känslor växa fram med tiden, men har han redan sagt att han inte vill utveckla relationen förbi ett KK-stadium är det bättre att du tar honom på orden och förhåller dig till det, än lever på "hoppet".

Inte alltid lika tydligt och klart vad det är som gör att det inte känns "rätt". Man kan ju tycka bra om en person och tända på denne utan att någonsin få några ömmare känslor.

Jag som tjej och känslomänniska har ett par kk i min närhet som är helt perfekta män men jag känner absolut ingenting annat än ren åtrå och attraktion. Att jag inte blir kär i dom handlar ju om att kemin utanför sängen saknas. Att sitta i bilen och småprata om annat än sex går liksom inte, det flyter inte trots att vi egentligen har massor att prata om. Vi lever olika liv även om vi på pappret ser ut att ha likvärdiga liv. Killarnas driv skulle egentligen vara en sporre för mig att sätta igång med projekt av olika slag men istället känner jag att verkligheten är att jag skulle bli väldigt ensam i förhållandet med olika projekt åt varsitt håll, det skulle inte bli ett gemensamt liv med fredagsmys i soffan. Vi är hel enkelt inte kompatibla fast vi på pappret borde klicka och har massor gemensamt.

Jag önskar verkligen att jag kunde bli kär men jag är bara dödligt kåt och förälskad i själva utseendet och situationen. Men inget annat.

Kan vara gott om orsaker. Men läs på om anknytningsteori så hittar du nog svaret där.