Jag skulle inte skaffa barn med någon som jag inte ville leva med, för jag tycker att barn ska växa upp i kärnfamilj - eller att det i alla fall ska vara intentionen när man skaffar dem (sedan kan det hända saker som inte går att förutse). Så jag svarar på om jag skulle kunna bli tillsammans med någon ur medelklassen.
Jag tillhör väl själv någon slags medelklass nu, med en hög akademisk examen och ett akademiskt yrke. Jag frilansar dock och tjänar därför inte särskilt mycket (det går i perioder). Har arbetarbakgrund, växte upp i ett hårt område som idag är i princip tomt på svenskar. (På min tid var det kanske 60 procent svenska familjer/40 procent invandrarfamiljer; i skolan var det kanske 60 procent invandrarbarn redan då på grund av de stora barnaskarorna.)
Jag har på grund av detta andra livserfarenheter och en annan mognad, än dom som från början växte upp skyddat i rasrena, dylliska villaområden, eller innerstadsvåningar i kombination med lika rasrena sommarställen vid havet. Detta gör att jag ofta slås av deras naivitet och enfald, i kombination med en självgodhet då de tror att deras PK-åsikter är sanningen, och att alla som försöker berätta om andra erfarenheter ljuger.
Enfalden och naiviteten kan även handla om annat än invandring, t.ex. om kriminella eller om barn som har det svårt hemma eller i skolan. Det finns en otrolig naivitet här, och är medelklasspersonen då en socialtant, skolsköterska, kurator, lärare eller förskollärare, så kan detta till och med orsaka barnets död.
Så mitt svar är - en typisk, skyddad, bortskämd, politiskt korrekt, naiv och enfaldig medelklassperson - skulle jag inte kunna leva med. Och därmed inte heller skaffa barn med. Samtidigt skulle jag inte kunna leva med någon som var typiskt arbetarklass idag, d.v.s. som inte läste romaner, inte hade några högre intressen, var nöjd med "fredagsmys", Ullared, dricka öl framför enfaldiga underhållningsprogram på TV:n typ schlagerfestivalen, Idol, dokusåpor, amerikanska polisserier, fylla upp trädgården med gamla skrotbilar, semester i Thailand eller på Mallorca utan någon som helst kultur, o.s.v..
Idealet är någon som har gjort samma klassresa som jag. Det är nog bara vi som kan förstå varandra.
