Gameofthrones skrev 2021-05-05 06:55:06 följande:
Vet du vad Hyllemor?
Jag blir lite förvånad men ändå inte. Jag ser i butiker, parker överallt när man går ut på promenader. En gång var min son ute med hundarna ett barn som gick då i lågstadiet. (sonen gick i samma skola i olika årskurser)
-ett barn vad är det pappa? - ett djur.
Då sa min son ett husdjur som är en hund.
När barnen var små så pratade jag med barnen. - t e x.
Kan du hjälpa mamma lägga strumpan i tvättmaskinen? - sprang glatt i blöja och svaret- jaa.
Ska vi rita? Säger jag plocka fram färgpennor, kritor.
Vilken färg vill du ha på ditt hus? Då tar mitt barn en färg. Då uppmuntrar jag namnen på färgerna. Det är viktigt att prata med sina barn.
Ibland ser jag när jag står i matkön när barn ska betala en vara ihopknölade pengar och har ingen susning på ett hum vad saker kostar eller får pengar tillbaka. Det är barn vid 7-9 år. Man märker snabbt på föräldrar som kommunicerar med barnen.
Håller med dig fullt ut i tråden =)
Jo, det är viktigt att prata med barnen lite mer .... detaljerat, inte bara i grova drag. Jag är lärare på högstadiet, och jag märker det också ibland. Visserligen har våra elever ofta NPF och olika svårigheter, men ibland märker man att även dem som inte verkar ha svårigheter med språk och begrepp inte känner till en del begrepp.
T.ex. så hade vår chef anlagt email-adresser till eleverna och gett dem djur som lösenord. Inte känner eleverna till alla dessa djur. Det var inte dem vanligaste djuren förstås. Nyligen var det en sorts liten gnagare som inte eleven kände till. Det skulle vara intressant att ta en liten lista med olika små-gnagare och fråga ungdomar hur många av dem de känner till.
Men annars kan det vara mer abstrakta begrepp som de inte känner till. Dock tänker jag också: Kanske är det också ändrade livsförhållanden och att nya begrepp kommer till och faktiskt är viktigare. Jag menar, i tider där kvinnor gick runt med olika pälsar visste kanske fler namnen på dessa smådjur för att det gjordes dyra pälskappor av dem? Och numera kan barnen många nya ord.
En annan sak är att vara detaljerat, och att prata i hela meningar, med bisatser och fyllnadsord. Jag var en gång riktigt imponerad av ett par unga föräldrar som satt vid Ikeas korv-och-glass ställe med sitt barn och lyssnade på vad barnet berättade och bekräftade det med ännu mer exakt språk.. Jag kommer inte ihåg vad, men ungefär så här: Om barnet nu sa. "Jag ramlade för att det var is på vägen", så kunde föräldern säga "halkade du för att det var klaris på trottoaren?" Och jag tänkte: Smart.... kanske tänkte man inte alltid på det när barnen var små.
