Betalar ni jättehöga hyror, stod i kö i 20 år eller hur lyckades ni få era hyresrätter?

Min första etta på 70-talet fick jag via kontakter och så var det för mina döttrar också nu på 00-talet. Man känner nån eller känner nån som känner nån *typ*! Som när man söker jobb. Här i stan byggs rejält med nya HR idag så kön betas nog av betydligt MEN vilka hyror! Jag skulle välja att köpa ngt litet ist om jag var ensam.

Får väl sälla mig till kategorin skyhög hyra eftersom jag knappt hade någon kötid alls när jag fick nuvarande lägenhet.

Jag sålde mitt hus 2016 för att komma närmare jobbet (en villa här är tyvärr inget alternativ, billigaste som sålts tror jag var ett ruckel för ca 6 miljoner).

Jag tog då en stor etta med hjälp av min kötid på Boplats (Göteborg), 10 års kötid gav kontrakt i mitt önskade område inom 2 månader. Tanken var att hitta en BR i närområdet men jag ville slippa stressa och avvaktade för att det byggdes nytt i mitt ideala läge och inväntade säljstart. Av någon anledning så valde byggbolaget att istället hyra ut bostäderna och då jag blivit förtjust i just de lägenheterna så skickade jag in en ansökan. Hade samlat 9 månader kötid så trodde knappast att jag skulle få chansen men fick en av de, i mitt tycke, bästa lägenheterna i huset. Hyran är förvisso dyr, men jag tycker det är väldigt prisvärt i jämförelse med den förra lägenheten. För 4000 kr mer i månaden har jag garage i källaren, balkong om 30 kvm (förra saknade helt balkong/uteplats), egen tvättmaskin/torktumlare, golvvärme, märkeskök, hiss och en engagerad hyresvärd. Totalt betalar jag 11 000 kr för en modern tvåa om 58 kvm, varmgarage och el inkluderat.

Det är ju dyrt men jag älskar att hyra och kan inte längre tänka mig en BR. Ska jag flytta härifrån blir det när jag har råd med den där skruttiga överprissatta villan ;)

Den första fick vi på ren tur hos en privat hyresvärd. Vi satte ut en annons just när han letade nya hyresgäster. Sedan bytte vi upp oss till en större lägenhet i hans fastighet. Vår nuvarande hyresrätt(kommunala bostadsbolaget) fick vi genom att vi tog en ganska nyproducerad och dyrare(Men ändå förvånansvärt billig med tanke på vad man får, ibland undrar jag om de glömt att höja hyran just här) lägenhet och då räckte våra få år i bostadskön. Min mamma har köat i 17 år för att lyckas få en av de billiga och ännu orenoverade lägenheterna som inte ligger i ghettot. Det händer inte. Då talar vi ändå inte Stockholms innerstad...

I min stad byggs det mycket, men det byggs fel. Det som byggs är flashigaoch dyra(16 000 för en fyra i ett av de nyaste områderna) hyresrätter. Människor som har råd att betala så mycket i månaden köper nästan alltid hellre och så står lägenheterna outhyrda i månader(på bostadsbolagets hemsida las den "äldsta" lägenheten ut i februari 2020...) tills kommunen/migrationsverket placerar ett fall där som bor i cirka ett halvår(medans de får hjälp med hyran, vad jag har förstått) och sedan får de placeras i ett billigare boende. Och sedan börjar det om. Detta har pågått i flera år och man kan tycka att byggherrarna och arkitekterna borde fattat vid det här laget.

Jag misstänker att du är ett troll som försöker provocera för ingen kan väll vara så korkad som du försöker få det att låta som?

Du "äger" 50% av en bostadsrätt för din pojkvän har gett dig det som gåva, för du har garanterat inte amorterat av det själv.
Du ha alltså fått en gåva på ett par hundra tusen, eller i en storstad; ett par miljoner.
En gåva på ett par hundra tusen eller ett par miljoner är inget som är normalt för den absoluta majoriteten av världens invånare, kul för dig, grattis, men det är inget "tips" att ge andra.

Dom flesta människor kämpar hårt för sitt boende, genom att göra prioriteringar och jobba hårt så kan man klara "Räkningar, mat, livets nödtorft och hyra".
 "Skulle aldrig vilja hyra en lägenhet på det sättet som ni gör." Att få en gåva på ett par hundra tusen eller ett par miljoner är inget val som andra gör, det är en gåva som DU fått.

Sen kan man fundera på hur självsäker och stark du känner dig när hela ditt uppehälle och liv går ut på andras gåvor, Jag personligen uppskattar alltid det som genereras av mitt egna hårda arbete mest.

Jag personligen har aldrig haft en hyreslägenhet så jag har inga egna upplevelser, däremot blir jag fundersam efter att ha läst tråden. Jag har en väninna som ständigt, och då menar jag ibland flera gånger om året, byter hyreslägenhet. Hur det går till har jag ingen aning om, det förundrar mig. Det är mellanstora städer. Normala hyror och fina lägenheter. Hon har ingen inkomst att tala om, ett barn och ensamstående. Hur lyckas hon om det är så här svårt???