• Anonym (Jag)

    Råd kring 7.5 åring

    Hej! Vi har haft lite incidenter på sista tiden där vår dotter gärna ljuger om saker. Skyller gärna ifrån sig osv. Jag vill såklart lära henen ta ansvar och avskyr lögner främst. Imorse så körde hon de klassiska och beskyller brosorna hur dåliga dom är som gjorde något hos grannen (dom är 5) helt plötsligt visade sig att hon var med på det hela. Kort gott hon ljög. Då INGETING funkar, jag har tjatat tjatat tjatat. Har jqg bestämt att hon får vara inne till på söndag & inte gå på ett kalas på lördag. Jag förväntar mig inte mycket hjälp hemma men hon varken bäddar, ställer iordning skor eller dylikt. Allt är jobbigt. Jag har tre ungar jobbar heltid och min make mer än så. Så mycket faller på mig. Tror starkt på att hjälpas åt. Behöver inte vara mycket men bara att man är med på tåget. Vi gör allt för våra barn men lögner accepterar vi ej. Så min fråga är vad säger jag till grannen vars kalas är? Ska jag säga som det är? Elelr bara vi kan inte komma?

  • Svar på tråden Råd kring 7.5 åring
  • Anonym (Lisa)
    Anonym (Jag) skrev 2021-06-16 09:28:18 följande:

    Hej! Vi har haft lite incidenter på sista tiden där vår dotter gärna ljuger om saker. Skyller gärna ifrån sig osv. Jag vill såklart lära henen ta ansvar och avskyr lögner främst. Imorse så körde hon de klassiska och beskyller brosorna hur dåliga dom är som gjorde något hos grannen (dom är 5) helt plötsligt visade sig att hon var med på det hela. Kort gott hon ljög. Då INGETING funkar, jag har tjatat tjatat tjatat. Har jqg bestämt att hon får vara inne till på söndag & inte gå på ett kalas på lördag. Jag förväntar mig inte mycket hjälp hemma men hon varken bäddar, ställer iordning skor eller dylikt. Allt är jobbigt. Jag har tre ungar jobbar heltid och min make mer än så. Så mycket faller på mig. Tror starkt på att hjälpas åt. Behöver inte vara mycket men bara att man är med på tåget. Vi gör allt för våra barn men lögner accepterar vi ej. Så min fråga är vad säger jag till grannen vars kalas är? Ska jag säga som det är? Elelr bara vi kan inte komma?


    Känns som att ni har större problem än att bara prata med grannen. Varför jobbar ni så mycket om det går ut över familjen? Jag hade satt mig ner och funderat på hur ni kan underlätta ert liv, så ni får mer tid över till familjen. Kanske hon ljuger för att få uppmärksamhet? 
  • Anonym (uttryck)
    Anonym (Jag) skrev 2021-06-16 09:28:18 följande:

    Hej! Vi har haft lite incidenter på sista tiden där vår dotter gärna ljuger om saker. Skyller gärna ifrån sig osv. Jag vill såklart lära henen ta ansvar och avskyr lögner främst. Imorse så körde hon de klassiska och beskyller brosorna hur dåliga dom är som gjorde något hos grannen (dom är 5) helt plötsligt visade sig att hon var med på det hela. Kort gott hon ljög. Då INGETING funkar, jag har tjatat tjatat tjatat. Har jqg bestämt att hon får vara inne till på söndag & inte gå på ett kalas på lördag. Jag förväntar mig inte mycket hjälp hemma men hon varken bäddar, ställer iordning skor eller dylikt. Allt är jobbigt. Jag har tre ungar jobbar heltid och min make mer än så. Så mycket faller på mig. Tror starkt på att hjälpas åt. Behöver inte vara mycket men bara att man är med på tåget. Vi gör allt för våra barn men lögner accepterar vi ej. Så min fråga är vad säger jag till grannen vars kalas är? Ska jag säga som det är? Elelr bara vi kan inte komma?


    Om du tjatar och gör en stor grej av incidenter som sker så ljuger hon säkert för att slippa skäll och straff. 

    Ni kanske skulle prova att ägna er lite mer åt barnen, skapa relation och ha trevligt tillsammans istället för att ägna ert föräldraskap åt att tjata, straffa och kräva? 

    Om jag var du skulle jag låta barnet gå på kalaset. Sen skulle jag tänka över mina egna reaktioner på saker som inträffar och tagga ner en aning. Skapa ett klimat där det finns förtroende och glädje mellan föräldrar och barn. 
  • Anonym (Stina)

    Det bästa ni kan göra är att inte göra en så stor grej av det hela. Om det blir enorma konsekvenser av en lögn så kan jag lova att det enda som händer är att nästa lögn blir mer utvecklad. Hon är bara 7. Visst kan man säga att man inte accepterar lögner osv men barn ljuger.ch ju hårdare straff desto större lögner får de dra till med.

    Vuxna ljuger också. Du själv tvekar ju om du ska berätta sanningen för den som har kalaset eller om du ska ljuga.

    Fastna inte i sådana oflexibla mönster, det är alldeles för hårt och din dotter är för liten. Har du frågat henne varför hon ljög? Svaret kan bli mer klarsynt än man anar när man frågar förutsättningslöst och utan massa moral.

    Det kan öppna för ett samtal om lögner och rädsla, om skuld och skam. Och det kan ge er så himla mycket på längre sikt, medan ett hårt straff bara kommer skapa en klyfta mellan er.

  • Anonym (.)

    Konceptet är bra, men tänk på att hon är ett barn, som en tidigare har varit inne på så kommer hon givetvis ljuga om det är ett stort straff som väntar henne, prova att helt enkelt försöka prata med henne och fråga varför hon gör som hon gör istället för att straffa henne. Hon är fortfarande relativt liten sett till ålder så att straffa henne kan snarare leda till att hon börjar ljuga mer för att slippa undan straffen , tro mig jag gjorde likadant själv när jag var barn och skyllde allt på min storasyster:)

  • Anonym (Jag)
    Anonym (Stina) skrev 2021-06-16 09:47:54 följande:

    Det bästa ni kan göra är att inte göra en så stor grej av det hela. Om det blir enorma konsekvenser av en lögn så kan jag lova att det enda som händer är att nästa lögn blir mer utvecklad. Hon är bara 7. Visst kan man säga att man inte accepterar lögner osv men barn ljuger.ch ju hårdare straff desto större lögner får de dra till med.

    Vuxna ljuger också. Du själv tvekar ju om du ska berätta sanningen för den som har kalaset eller om du ska ljuga.

    Fastna inte i sådana oflexibla mönster, det är alldeles för hårt och din dotter är för liten. Har du frågat henne varför hon ljög? Svaret kan bli mer klarsynt än man anar när man frågar förutsättningslöst och utan massa moral.

    Det kan öppna för ett samtal om lögner och rädsla, om skuld och skam. Och det kan ge er så himla mycket på längre sikt, medan ett hårt straff bara kommer skapa en klyfta mellan er.


    Jag håller helt med er i tråden. För just nu käns jag som häxan deluxe!! Men jag har verkligen fått grå hårstrån av att förklara skuld skam lögner osv? o ändå ljuger hon. Hennes svar är Jag vet inte så börjar hon gråta.. ja jag känner en klyfta mellan mig och henne absolut. Men jag vet inte hur jag ska reparera den. Jag led av en någorlunda förlossningdepression vid hennes födsel och massa sånt. Så tror kärleken blev pausad där från min sida vilket resulterar i att hon idag söker uppmärksamhet. Men så fort jag ger henne uppmärksamhet så ska hon ha saker och tror jag lättar på allt. Dvs banala saker som glass hejvilt och godis osv.. det käns som hon varken fattar om jag ger straff eller tar ?lätt? på en lögn. Provat allt!! Jag vill bara ha en hälsosam relation med henne. hon lär ju hata mig.
  • Anonym (Jag)
    Anonym (uttryck) skrev 2021-06-16 09:41:01 följande:

    Om du tjatar och gör en stor grej av incidenter som sker så ljuger hon säkert för att slippa skäll och straff. 

    Ni kanske skulle prova att ägna er lite mer åt barnen, skapa relation och ha trevligt tillsammans istället för att ägna ert föräldraskap åt att tjata, straffa och kräva? 

    Om jag var du skulle jag låta barnet gå på kalaset. Sen skulle jag tänka över mina egna reaktioner på saker som inträffar och tagga ner en aning. Skapa ett klimat där det finns förtroende och glädje mellan föräldrar och barn. 


    men om jag sagt till henne att det inte blir kals och nu låter henne gå. Blir det inte fel då?
  • Pope Joan II
    Anonym (Jag) skrev 2021-06-16 09:28:18 följande:

    Hej! Vi har haft lite incidenter på sista tiden där vår dotter gärna ljuger om saker. Skyller gärna ifrån sig osv. Jag vill såklart lära henen ta ansvar och avskyr lögner främst. Imorse så körde hon de klassiska och beskyller brosorna hur dåliga dom är som gjorde något hos grannen (dom är 5) helt plötsligt visade sig att hon var med på det hela. Kort gott hon ljög. Då INGETING funkar, jag har tjatat tjatat tjatat. Har jqg bestämt att hon får vara inne till på söndag & inte gå på ett kalas på lördag. Jag förväntar mig inte mycket hjälp hemma men hon varken bäddar, ställer iordning skor eller dylikt. Allt är jobbigt. Jag har tre ungar jobbar heltid och min make mer än så. Så mycket faller på mig. Tror starkt på att hjälpas åt. Behöver inte vara mycket men bara att man är med på tåget. Vi gör allt för våra barn men lögner accepterar vi ej. Så min fråga är vad säger jag till grannen vars kalas är? Ska jag säga som det är? Elelr bara vi kan inte komma?


    Så ni accepterar inte lögner men själv funderar du över vilken lögn du ska dra för grannen? Dessutom tror du starkt på att hjälpas åt men har tydligen inte några sådana förväntningar på din man? Varför ska han arbeta mer än heltid när ni har tre barn? Han får väl gå ner i tid och axla ett större ansvar hemma så att ni tillsammans orkar med de barn ni har. 

    Att en sjuåring inte bäddar sängen tycker jag för min del är mer norm än inte, och därtill en bagatell. 
    Shit for brains k + E
  • Anonym (uttryck)
    Anonym (Jag) skrev 2021-06-16 09:52:36 följande:
    Jag håller helt med er i tråden. För just nu käns jag som häxan deluxe!! Men jag har verkligen fått grå hårstrån av att förklara skuld skam lögner osv? o ändå ljuger hon. Hennes svar är Jag vet inte så börjar hon gråta.. ja jag känner en klyfta mellan mig och henne absolut. Men jag vet inte hur jag ska reparera den. Jag led av en någorlunda förlossningdepression vid hennes födsel och massa sånt. Så tror kärleken blev pausad där från min sida vilket resulterar i att hon idag söker uppmärksamhet. Men så fort jag ger henne uppmärksamhet så ska hon ha saker och tror jag lättar på allt. Dvs banala saker som glass hejvilt och godis osv.. det käns som hon varken fattar om jag ger straff eller tar ?lätt? på en lögn. Provat allt!! Jag vill bara ha en hälsosam relation med henne. hon lär ju hata mig.
    Det låter jättejobbig, ni har hamnat i en tråkig spiral och ni är säkert lika ledsna över det båda två!

    Men du är den vuxna, du har makten att förändra er relation. Om jag var du så skulle jag börja med att backa och lätta på krav och tjat. Bara backa. Och försöka ha så mysigt det bara går i vardagen. Du behöver inte säga ja till allt hon vill ha, men du behöver inte heller alltid säga nej bara av principskäl. Det är inte hela världen att äta lite för mycket glass ibland.

    Du kan också berätta för henne att du upplever att det har blivit lite trist mellan er, att du nog har tjatat lite för mycket, varit kanske lite för arg. Men att du vill ändra på det så att ni kan ha det bättre tillsammans. Försök hitta din kärlek till henne, bakom allt det här jobbiga, och se er relation istället för bara din fostran. 
  • Anonym (Jag)
    Pope Joan II skrev 2021-06-16 09:57:03 följande:

    Så ni accepterar inte lögner men själv funderar du över vilken lögn du ska dra för grannen? Dessutom tror du starkt på att hjälpas åt men har tydligen inte några sådana förväntningar på din man? Varför ska han arbeta mer än heltid när ni har tre barn? Han får väl gå ner i tid och axla ett större ansvar hemma så att ni tillsammans orkar med de barn ni har. 

    Att en sjuåring inte bäddar sängen tycker jag för min del är mer norm än inte, och därtill en bagatell. 


    Nej jag funderade inte på vilken utan OM jag kunde säga exakt som det är. Min man kommer inte jobba så länge till(en vecka kvar) för övrigt var bäddningen ett exempel. Men plocka upp sin pyjamas från golvet är väl ändå givet.
  • Anonym (Stina)
    Anonym (Jag) skrev 2021-06-16 09:53:18 följande:

    men om jag sagt till henne att det inte blir kals och nu låter henne gå. Blir det inte fel då?


    Det är här det fina i kråksången kommer in! :) det du ska säga är att du tänkt efter och kommit fram till att du tog ett beslut när du var arg som du ångrar nu. Det du lär din dotter med det är såååå mycket mer värt än ett stängt straff eller ett uppläxande samtal. Det du lär henne är nämligen att man kan göra fel och man kan säga det. Du lär henne också att man kan stå för sina misstag utan att skämmas ihjäl.

    Du kan t o m säga att du funderade på att ljuga för den som har kalaset och var inte DET tokigt?

    Öppna upp dig själv och visa dina egna tillkortakommanden - det är så barn lär sig.

    Kan tillägga att mitt ena barn ljög som en häst travade i den åldern. Hon är jätteärlig nu vid 14 års ålder. Så det är inte så att de måste Lucas som små för att inte bli förstörda, tvärtom.
Svar på tråden Råd kring 7.5 åring