Borde rösträttsåldern höjas?

Så här fungerar den marknadsskola som M, KD och övriga borgerliga partier införde i början av 1990 talet. Ett system som idag stödjs av Sverigedemokraterna.

Andra länder som tittat närmare på Sveroges system blir förskräckta och det finns därför inget annat land i världen som har följt efter Sveriges exempel. Det är inte svårt att förstå varför.. 

Där står det att efter att de "justerar för socioekonomiska faktorer" så är kommunala eleverna bättre. Hur gör man det på ett icke godtyckligt sätt? Om man inte justerar, presterar privata elever bättre än kommunala? Varför låter man inte resultaten vara som de är? Ger det verkligen det en rättvis bild att först justera för ditten och datten?

Så här fungerar den marknadsskola som M, KD och övriga borgerliga partier införde i början av 1990 talet. Ett system som idag stödjs av Sverigedemokraterna.

Andra länder som tittat närmare på Sveroges system blir förskräckta och det finns därför inget annat land i världen som har följt efter Sveriges exempel. Det är inte svårt att förstå varför.. 

Ahem, den här tråden handlar om huruvida rösträttsåldern ska höjas eller inte. Den handlar inte om den svenska skolpolitiken.

Jag tycker inte man ska höja (eller sänka) åldern för röstberättigande. Inte heller att man ska sänka 4%-spärren för att komma in i riksdagen. De som anser det gör det oftast enbart av egoistiska antidemokratiska skäl, dvs att "Det där partiet som jag inte gillar och som just nu ligger på drygt 4% skulle åka ur om vi sänkte spärren, och det tycker jag är bra", och inser inte att om några år är det kanske partiet man själv gillar som ligger på 4%, och då vill man absolut inte att spärren ska sänkas! Denna kortsiktighet och extrema partiskhet ska vi naturligtvis inte ha i politiken.

Däremot tycker jag nog att rösträtt borde vara förenat med såväl förpliktelser som med rättigheter. Jag har personligen lite svårt för att personer helt utan koll och verklighetsförankring har samma inflytande över politiken som någon som är djupt insatt i de svåra samhällsfrågorna. Men det är ju precis det vår representativa demokrati är uppbyggd kring, dvs att vi ovetande pöbel (undertecknad inräknad) röstar fram personer som har bättre koll än vad vi har. Riksdagens sammansättning är sedan konstruerad så att partier måste kunna samarbeta kring de svåra frågorna, för som vi alla vet är ett gruppbeslut där kompromisser är involverat nästan alltid bättre än den enskilda personens.