Har en kollega som du. Är borta mer än hen jobbar. Det är ett rent helvete då vi är beroende av vikarier när någon är borta.
Visst ska man inte sitta på möten och snacka skit, men om en kollega ALDRIG är på jobbet och sätter sina kollegor i skiten rent ut sagt, så måste det ju såklart diskuteras med chefen.
Men är det verkligen ok att prata om sådant utan att jag kan bemöta det? För det var inte meningen med det mötet där jag inte var inbjuden.
Det är chefen som sätter er i skiten genom att inte täcka upp med vikarie/ytterligare en anställd.
Det är åsikter som dina som driver folk till stressrelaterad långtidssjukskrivning.
Dålig arbetsledning är inte den anställdas fel.
Ja så är det mycket är och kommer vara i gränslandet och kanske till och med privata saker men det är fortfarande arbetsgivarens ansvar att arbeta med arbetsmiljön. Finns inga ursäkter i världen till att inte jobba med systematiskt arbetsmiljöarbete. Gör du det aktivt då lär du också förstå hur du ska leda och organisera din arbetsplats för att alla medarbetare ska må bra och vara friska och på plats.
Menar du att arbetsmiljön bli mycket bättre om alla får prata skit om någon bakom dennes persons rygg? Tror du inte att alla kan tänka att "det kan bli min tur nästa gång"?
Det är aldrig en persons fel för att det blir dålig arbetsmiljö.
Då ser man till att ha en arbetsmiljö som inte är så sårbar att den inte klarar av att en person är sjuk och vabbar (dessutom tydligen under ett år varav detta är coronaåret och man uppmanats vara hemma vid minsta symptom)
absolut. Men vad skall personen som är sjuk göra åt att hen är sjuk? Och att hen har barn som är sjuka?
Det är inte den anställdes fel oavsett hur jobbigt det blir för övriga
TS skriver att hon haft lunginflammation och covid-19, samt vabbat mycket för sin ettåring. Är något av detta TS fel? Vad skulle hon ha gjort annorlunda, tycker du?
Du tycker alltså att TS borde ha vetat i förväg att hon skulle få lunginflammation, samt att det skulle komma en pandemi som dels gjorde att hon själv blev sjuk och dels att hon blev tvungen att vabba mycket för sin ettåring?
Det är helt obegripligt hur du och Ida kan skuldbelägga sjuka människor så som ni gör. Ni verkar utgå från att alla med hög frånvaro är lata människor som tar minsta chans att smita från jobbet. Flera i tråden försöker förklara för er att ni ska lägga skulden där den hör hemma, men ni envisas med att det är den sjuka som gör fel.
Ber dig om ursäkt ts.
Är tyvärr färgad av min sk kollega som är borta mycket av tusen olika orsaker och sätter oss i skiten.
Inte alltid lätt att erkänna att man varit dum och gjort fel, men jag har varit och gjort båda i den här tråden.
Givetvis kan man inte hjälpa olika omständigheter. Ibland har man tuffa år.
Men med det sagt vill jag säga att de jag pratat om är sådana som myglar och låtsas vara sjuka och som aldrig har skött ett jobb och som vi andra blir väldigt påverkade av hur denna person håller på både fysiskt och psykiskt.
Denna person är ju dock inte ts. Men de finns tyvärr, och de skiter i alla andra.
Man ska inte skriva i trådar i affekt och ibland måste man nog försöka se bort från sina egna erfarenheter så att de inte bara blir fördomar kvar.
Förlåt igen ts. Dina kollegor och chef har såklart gjort fel. Jag hoppas det löser sig för dig.