• Anna 428

    Orkar inte jobba

    Hej!

    Jag undrar om någon känner som jag och vill dela med sig.

    Jag har haft det tufft i privat livet och på jobbet under tre år och känner att jag orkar inte mer helt enkelt. Det sjuka är att jag har fått allt att fungera till slut och ser till synes ut som vanlig människa med barn, jobb och vardagsliv som fungerar. Men innerst inne vill jag sluta leva varje morgon för att egentligen inte orkar ett vanligt liv.

    Jag drömmer om att vara inspärrad på ett mentalt sjukhus. Men det går ju inte. Jag har sökt hjälp på vårdcentralen och fick till svar att "man mår bättre av att jobba". Så ingen sjukskrivning.

  • Svar på tråden Orkar inte jobba
  • Anonym (Julle)
    Anonym (ja) skrev 2021-09-11 13:52:23 följande:

    Håller med till 100%. Jag är säkert hemskt elak nu, men jag tänker att dom som säger så inte direkt kan ha särskilt intressanta liv. 


    Du är fördomsfull och har absolut ingen aning om varför någon gör så. Det är andra saker än pengar som driver dem. Att utveckla och utvecklad på jobbet är fullt möjligt.

    De är nöjdare än de i tråden iaf, som verkligen borde starta en förändring av sina arbetsliv.
  • Drottningen1970
    Anonym (Julle) skrev 2021-09-11 18:16:16 följande:

    Du är fördomsfull och har absolut ingen aning om varför någon gör så. Det är andra saker än pengar som driver dem. Att utveckla och utvecklad på jobbet är fullt möjligt.

    De är nöjdare än de i tråden iaf, som verkligen borde starta en förändring av sina arbetsliv.


    Det är inte arbetslivet det är fel på. Jag jobbar för att alternativet är att vara fattig. Jag vill inte vara fattig. Eftersom man måste jobba så har jag ändå ett jobb som jag gillar just utifrån förutsättningen att jobb inte är nåt jag kan välja bort.

    Men jag vill helt enkelt inte jobba. Alls. Och om jag fick förutsättningarna, som vid exempelvis en storvinst så skulle jag välja bort att jobba på ett ögonblick. Att byta jobb är således inte lösningen.
  • Anna 428
    Drottningen1970 skrev 2021-09-11 15:35:46 följande:
    Mitt jobb är viktigt. Jag gör verklig skillnad i människors liv.

    Men jag vill inte vara viktigt, jag vill inte tyngas av det allvaret och det ansvaret. Det ger mig inte näring. Det är rätt jobbig. Det tar bort min frihet.
    Det är samma här. Jag har gjort skillnad i människors liv i tio år och nu vill jag inte göra det mer. Något annat kan jag inte. Samtidigt har man barn och ansvar.
  • Anna 428
    Drottningen1970 skrev 2021-09-11 18:38:51 följande:
    Det är inte arbetslivet det är fel på. Jag jobbar för att alternativet är att vara fattig. Jag vill inte vara fattig. Eftersom man måste jobba så har jag ändå ett jobb som jag gillar just utifrån förutsättningen att jobb inte är nåt jag kan välja bort.

    Men jag vill helt enkelt inte jobba. Alls. Och om jag fick förutsättningarna, som vid exempelvis en storvinst så skulle jag välja bort att jobba på ett ögonblick. Att byta jobb är således inte lösningen.
    Det är precis det jag känner.
  • Anonym (Baxnar)

    Jag baxnar när jag läser om alla trötta personer i denna tråd. Hur kan man ens bli så lat som vissa av de som skriver här?

    Ni borde jämföra med hur jävligt mindre lyckligt lottade har det här i världen. De skulle förmodligen drömma om att få byta plats med er. Och det vore bra om det hände, för jag tror vissa skulle få sig en tankeställare då.

  • Anonym (Hmm)
    Drottningen1970 skrev 2021-09-11 13:47:17 följande:

    Jag vill jättegärna leva. Men vill verkligen inte jobba en enda minut till. Mitt arbete är hyfsat stimulerande och jag är bra på det jag gör. Men min själ kvävs mån- fre mån- fre år ut och år in.

    Fångad, tvingad.

    Jag vill vara fri.

    Forstår mig inte på folk som säger att de skulle fortsätta jobba som vanligt, möjligtvis gå ned i tid om de blev ekonomiskt oberoende. När måndagen kommer gör det fan ont.

    Jag lever för semester och helger?


    Ah, är det därför du är så jävla sur jämt när du skriver här? Brukar hålla med dig i sak oftast men sättet du skriver på får mig alltid tänka att du är fruktansvärt bitter och less på livet i varenda kommentar du gör.
  • Anonym (Blä)

    Vissa i den här tråden har helt klart kommit för högt upp i Maslows pyramid. Hur f-n kan man vara så trött, oengagerad och ointresserad av att utvecklas som människa?

    Som någon annan skrev, om ni var tvungna att hitta tak över huvudet och mat för dagen skulle det nog bli annat ljud i skällan.

  • Anonym (Y)

    Skulle inte jobba en sekund till om jag inte behövde. När jag har sagt detta till familjemedlemmar och bekanta, har många blivit provocerade och försökt övertyga mig om att det vore ett dåligt beslut. Att jobba är helt enkelt normen och bryter man mot den så gör man fel. Det anses omoraliskt att inte jobba.

  • Anonym (Baxnar)
    Anonym (Y) skrev 2021-09-12 23:17:54 följande:

    Skulle inte jobba en sekund till om jag inte behövde. När jag har sagt detta till familjemedlemmar och bekanta, har många blivit provocerade och försökt övertyga mig om att det vore ett dåligt beslut. Att jobba är helt enkelt normen och bryter man mot den så gör man fel. Det anses omoraliskt att inte jobba.


    Så länge du inte lever på bidrag så har jag inga problem med att du inte jobbar.

    Du har en poäng i att jobba är normen, men jag gillar den normen. Att försöka ta sig till en nivå man inte trodde var möjlig att nå är en kul hobby.

    Tur att det finns folk som är villiga att göra tråkiga arbetsuppgifter.
  • Drottningen1970
    Anonym (Hmm) skrev 2021-09-12 22:59:50 följande:

    Ah, är det därför du är så jävla sur jämt när du skriver här? Brukar hålla med dig i sak oftast men sättet du skriver på får mig alltid tänka att du är fruktansvärt bitter och less på livet i varenda kommentar du gör.


    Sällan sur. Rent av betraktad som en glädjespridare. Däremot tycker jag att folk rent generellt ofta är rätt korkade och mitt behov av att få visa att jag tycker så, får jag utlopp för här på FL.
Svar på tråden Orkar inte jobba