Anonym (Olika) skrev 2021-10-17 19:44:14 följande:
Det större barnet har varit sån sedan hem var liten. Skiljer 8 år mellan yngsta och äldsta så någon konkurrent sedan hen var liten har inte funnits.
Jag har alltid älskat min äldsta massvis, men minsta barnet nu ännu mer. Det går inte att gradera på en skala hur mycket man älskar ett barn, men skulle jag av någon anledning vara tvungen att välja så blir det yngst. Har aldrig sagt det här till någon och verkligen inte visat barnen vad jag känner. Inget jag funderar över i vardagen heller, men frågan ställdes här.
Mitt äldsta barn tar väldigt mycket kraft och energi och skulle nog snarare säga att det yngsta får stå tillbaka för den äldre.
Precis som man inte kan styra över vem man blir kär i kan man heller inte förfoga över känslorna gentemot sina barn. Det finns föräldrar som inte älskar sina barn alls, där är jag långt ifrån.
Nu tror ju jag att man kan styra sina känslor, och det är vetenskapligt bevisat att känslorna följer på tankarna. Tänker du på en blomma och sommar så känner du dig mer uppåt. Går du och tänker på mannen på jobbet hela dagarna kommer du närmare och närmare en förälskelse, tänker du negativa tankar om ditt barn utan att samtidigt förstå dess problematik och orsakerna bakom, så påverkas dina känslor för det barnet.
Om jag vore dig skulle jag gå till botten med den här känslan av att kärleken är större till det ena barnet. Det låter inte alls bra. Jag förutsätter att du är medveten om att ditt äldsta barn utan problem känner av föräldrarnas kärlek och ev. brist på sådan utan att det behöver förmedlas via ord. Du kan inte förhindra att ditt äldsta barn känner av din prioriteringsordning av syskonen.
Jag har också ett äldsta barn och det får utbrott och är svårhanterligt. Det betyder inte att jag älskar det mindre för den sakens skull.