Jag vill bara skriva av mig. En riktigt jobbig dag. Dagen då jag ska få svar på om mina tvåäggstvillingar har DS. Med 1/26 och 1/39 på KUB ser det inte särskilt ljust ut men det bara måste gå vägen. Jag fyller snart 41 och med fyra barn hemma vill pappan inte behålla dem om det visar sig att dem har DS. Idag går jag in i vecka 18 och jag kan emotionellt inte avsluta deras liv.
Grattis till mormorskapet, eller vad det heter!
Måste våga fråga, visste föräldrarna innan barnen kom att alla tre hade funktionsnedsättningar?
Där jag bor jobbar en kille med DS på ICA och det kan jag säga, att det han inte vet var det finns... det finns inte. Serviceminded de luxe och jättetrevlig.
Till trådstartaren säger jag att gå efter din emotionella tanke och gör som du vill göra. Ingen annan får bestämma åt dig. Önskar av hela mitt 
att svaren blir bra. Önskar dig allt gott. Kram
Tack åter igen för alla fina ord!
Absolut kan min ålder spela in även om jag fick betydligt bättre siffror när jag var 38. Från början var det trillingar (en dog i vecka 8), så läkaren sa att kanske kanske kan hormonerna även från den spela in nu och jag därför fått de siffror jag fått. Nackspalt ligger inom referensvärde, 1,4 och 1,6.
Hela min kropp skriker nej, att jag inte kan avbryta graviditeten, speciellt inte såhär sent när de sparkar inuti mig varje dag. Jag går alltid på känsla och pappan är mer ?realist?. Han jobbar sedan sex år som speciallärare på ett center för vuxna med DS och hans erfarenheter av hur det spanska systemet inte tillräckligt tar hand om dem, om alla brister som finns och resurser som saknas, det får honom nog i panik. Jag förstår hans resonemang att inte kunna ge alla sex barn den tid och omsorg dem behöver, särskilt med en tvååring hemma. Jag förstår förstår förstår, och jag vill kunna vara den bästa mamman åt alla sex, utifrån vad var och en behöver, men känslan river runt konstant i mig, sorgen, ångesten och skulden att inte låta dem få leva.
Förstår din känsla. Jag har förlorat ett barn på grund av att barnet hade stängd matstrupe. Op i 13 timmar. barnet vägde 1.8 kg. Väl hemma efter någon månad fick barnet en infektion och gick bort. Jag kommer aldrig över det och det har gått 44 år. Så gå efter magkänslan oavsett dem har DS kommer du att älska barnen......Alla dina 6 barn.
