Flerbarnstillägg - argument för och emot.

För att försörjningsstöd baseras på de behov som hushållet har och familjens intäkter. Om flerbarnstillägget skulle slopas påverkar det bara hushållets intäkter, behoven är oförändrade och försörjningsstödet skulle därför öka (en kostnad som kommunen får ta).

Försörjningsstödet ska täcka de kostnader som ingår i socialstyrelsens norm (efter avdrag av hushållets intäkter).

hahaha

Nänä,det har inte framkommit några kostnader 

Vilka kostnader utöver den del barnbidraget täcker kan barnfamiljer ha verkar du undra ?

Menar du att tre barn innebär lägre kostnader än två barn Tom? Det är det du skriver, men jag tror att du försöker skriva någonting annat.

Du måste väl ändå inse att tre barn medför högre kostnader än två barn.

Kan du tänka dig att det kan vara så att den familj som har tre barn har mindre pengar per person än den familj som har två barn  - allt annat lika?

Om du undrar vilka kostnader som finns per barn så är det redan angivet per åldersgrupp i tråden.

Du kan jämföra dessa kostnader med barnbidragets storlek och sedan räkna ut hur mycket av kostnadera ett, två, tre, fyra osv barn som inte täcks av barnbidraget.  

Kan du från denna uträkning lista ut varför barnbidraget ges och hur flerbarnstilläggets vara eller inte vara påverkar familjens ekonomi?

Det här börjar bli löjligt. Vad är det som du inte förstår?

Varken barnbidraget eller flerbarnstillägget täcker hela kostnaden för ett barn och föräldrarna betalar den största kostnaden för barnet/barnen. Ju fler barn det finns i hushållet ju mer måste föräldrarna bekosta så det är helt klart så att föräldrarnas kostnad ökar med antalet barn. 

 Resurssvaga familjer kan vara i behov av försörjningsstöd. Skulle flerbarnstillägget slopas skulle ännu fler föräldrar ha behov av försörjningsstöd och de som redan har behov av försörjningsstöd skulle vara i behov av högre försörjningsstöd.

I Sverige föds så få barn att befolkningen krymper och jo, till skillnad från vad vissa vill hävda så är det ett stort problem. Det behövs födas fler barn. En åldrande befolkning med få unga att ta över skapar stora ekonomiska och logistiska problem på sikt.

Man vill se till att barn har det så bra som möjligt när de växer upp. Att göra barnfamiljer fattigare, särskilt de med flera barn, är direkt kontraproduktivt om man vill minska brottsligheten och utanförskapet.

Sen kan ni tycka vad ni vill om att ?man inte bör skaffa barn om man inte har råd?, ?inte bör skaffa fler än si och så många barn om man inte tjänar si och så?, ?miljööön? osv. Faktum är att i verkligheten så skaffar folk barn ändå. Planerat eller oplanerat, det är irrelevant. Det kommer alltid finnas de som skaffar (fler) barn än vad de borde enligt er och är familjen fattig är det främst barnen som får lida i första led och därefter samhället när dessa barn växer upp till kriminella, arbetslösa eller bidragstagare pga fattigdom och utanförskap. Ju mindre pengar som läggs på barnbidrag/flerbarnstillägg ju större blir problemen. Så bra förutsättningar som möjligt måste nämligen skapas för samtliga barn, oberoende av vilka deras föräldrar är eller hur deras inkomster ser ut.

Jo, jag förstå mycket väl vad du skiver och jag säger att du missförstått premisserna - när du sen skriver att du undrar vilka kostnader som finns per barn så frågar jag om du verkligen inte vet detta trots att det varit uppe i flera poster i tråden.

Nej, med fler barn får familjen ett flerbarnstillägg, så det är inte alls lika för alla föräldrar.

Eftersom flerbarns tillägget inte finns för att täcka extra kostnader som tillkommer per barn för fler barn så är dina frågor om dessa extra kostnader ställda utifrån fel premisser. 

Men om du finner det meningsfullt att tjata om det så ställer jag upp på att säga att du leker med halmdockor igen.

Om du verkligen vill diskutera flerbarnstillägget så är det vettigare att ta upp verkliga förhållanden och fakta istället för halmdockan du leker med.

Näväl, även om vissa skulle behöva socialbidrag så vore det ändå billigare för staten än alla dessa bidrag som regnar över folk som förökar sig som frögurkor.

Det är förbluffande många i tråden som saknar grundläggande kunskaper om hur en hushållsbudget är uppställd. Det gör det svårt att diskutera frågan om flerbarnstillägget.

Tom, jag säger detta i all välmening. Du har fel och dina svar visar att du inte har förstått vad som styr rätten till försörjningsstöd.

Tänk så här; när socialförvaltningen beräknar rätten till försörjningsstöd så ingår eventuella intäkter från flerbarnstillägg i beräkningsunderlaget. Om flerbarnstillägget skulle slopas minskar familjens intäkter och familjer som idag har intäkter från flerbarnstillägg skulle få försämrad ekonomi. Detta skulle öka deras möjligheter att få försörjningsstöd. Är det så svårt att förstå?

Frågan har inte besvarats eftersom den är ställt utifrån premisser som inte stämmer överens med grunderna för barnbidrag och flerbarnstillägg.

Om det vore så att barnbidraget avsåg att täcka hela kostanden för ett eller fler barn så skulle möjligen inte flerbarnstillägget vara berättigat (under förutsättning att kostnaderan utslaget per barn minskar med ökat antal barn). 

Nu framgår det tydligt i det material från Riksrevisionen som finns länkat i tråden att barnbidraget inte av ser att tacka hela kostnaden -om jag förstår dig rätt håller du med om detta. Sant?

 Eftersom skälet för barnbidrag inte är att tacka hela kostnaden så är argumentet om minskade kostander per barn inget giltigt argument.

Detta säger sig självt.  Motsäger du detta?

Vad menar du egentligen? Att behovspröva rätten till barnbidrag skulle kosta mer att administrera än att ge alla föräldrar med barn upp till 16 år barnbidrag. Detta faktum förändras inte bara för att man kallar barnbidraget för något annat. Dessutom föds det för få barn i Sverige och om Sverige skulle försämra ekonomin för barnföräldrar skulle det sannolikt leda till ännu färre barn.

Det där är en besvärlig uträkning som det är svårt att hitta statistik på, eftersom man räknar lite olika.

I reda pengar och exakta kronor och ören, så gissar jag (OBS gissar!) att varje barn kostar ungefär lika mycket om man slår ut det på 18 år. Men det beror också på. Om man har ett enda barn och aldrig skaffar fler, så kommer det barnet att ha många sjukdagar som liten och sedan allt färre. Om barnet får 3 syskon, så smittar de varandra och fortsätter ha många sjukdagar även när de blir äldre. Det där första barnet blir alltså dyrare med syskon än utan.

De stora extrakostnaderna som jag sett i praktiken och verkligheten när antalet barn stiger, är sjukdomar (akuta och kroniska, eftersom sannolikheten för minst ett barn med kronisk sjukdom ökar för varje barn man får), bil (fler än 3 barn ryms inte i en vanlig bil) och om- och tillbyggnad i huset. De stora skälen till inkomstminskning är att mamman efter fler graviditeter inte längre orkar jobba heltid och att föräldrarna inte längre kan välja jobb efter hur hög lönen är utan efter om jobbet är praktiskt möjligt att kombinera med familjelivet.

Om bidraget inte har för avsikt att täcka alla kostnader så kan visserligen ett argument för eller mot flerbarnstillägget bygga på om extra kostnader finns eller inte finns - men detta är inte lagstiftarens syfte.

om det du kallar glappet mellan kostnader X och barnbidrag Y för ett barn är Z kronor

så:

är det du kallar glappet mellan kostnader och barnbidrag för två barn 2 ggr Z kronor ( minus det som kan ärvas och plus det som kan ge extra kostnader) - minus flerbarnstillägget för 2 barn

är det du kallar glappet mellan kostnader och barnbidrag för tre barn 3 ggr Z kronor ( minus det som kan ärvas och plus det som kan ge extra kostnader) - minus flerbarnstillägget för 3 barn

osv osv.

Vi ser att det du kallar glappet ökar med antal barn men inte linjärt då flerbarnstillägget hjälper till att minska det du kallar glappet.

Eftersom barnbidraget och flerbarns tillägget har som syfte att minska det du kallar glappet ( av olika politiska skäl vid olika tidpunkter och av olika regeringar) så är inte flerbarnstillägget motiverat av extra kostnader per barn. Det är helt enkelt en konstruktion för att öka progressiviteten på barnbidraget och minska det du kallar glappet.

Detta är tydligt beskrivet i det material från riksrevisionen som finns länkat till tidigare i tråden.  Detta oavsett du har eller inte har fått svar på vilka extra kostnader per barn som finns eller inte finns.

Att du argumenterar mot att det är rätt att flerbarns tillägget ger vissa föräldrar (de med fler barn) ett större barnbidrag förändrar inte det faktum att det är just det som är lagstiftarens skäl till barnbidrag och flerbarnstillägg.

Alltså behöver inte den fråga du ställer besvaras, den är helt enkelt fler ställd.

Om du däremot vill resonera om kostnader för ett eller fler barn så är det en annan frågeställning som med dagens system inte är kopplad till barnbidrag och flerbarnstillägg. Men då behöver du formulera om dina frågor och de premisser du har för dem.

Det skulle inte fungera med ett generellt bostadsbidrag på en marknad där hyrorna skiljer sig så mycket åt beroende på var man bor. Det är en helt annan sak med barnbidraget där man räknar med att behoven är lika oavsett var man bor. 

Hur du bedömer effekterna har ju inte med lagstiftarens motiv för bidragens form och belopp att göra. Det är ju två helt skilda saker.

Bara för att du inte bedömer effekterna som positiva så förändrar det inte sakförhållandet i lagstiftarens motiv. OK?!

Så om vi är överens om sakförhållandena kan istället effekterna diskuteras. Tänk, materialet jag länkade till från Riksrevisionen handlar ju om effekter och träffsäkerhet med nuvarande modell och alternativa modeller för barnbidragens utformning.  Spännande läsning.

Vad som är bästa metoden för att nå önskat resultat beror delvis på vad som är önskat, hur resultatet mäts och vilka konsekvenser i övrigt som är acceptabla eller önskvärda.

Utan att ha dessa premisser klargjorda i bedömningen är det svårt att argumentera för varför man håller med eller inte håller med om resultatet.

Kanske är ett mer exakt sikte för ytterligare träffsäkerhet ( till vad behöver redogöras för) mer kostsamt men av vissa ansett som mer rättvist.

Man behöver för dessa resonemang gräva i vad som anses träffsäkert och vad som anses vara rättvist och på vilka grunder man menar rättvisan är högre och vad rättvisa är och vad den kanske också syftar till. 

Om du inte håller med om riksrevisionens resultat så beror det på någonting, anser du att de inte har rätt grunder och slutsatser för sitt resultat, har ogiltiga eller felaktiga data, eller att resultatet värderas på fel sätt, att de gjort ett underåligt arbete, mäter 'fel' saker, mäter på 'fel' sätt, att de är okunnniga klåpare eller helt enkelt tycker fel saker, eller tycker fel om fel saker?  Det går ju att rada upp massa olika saker som kan avses med påståendet att du 'håller inte riktigt med om resultatet och att det är den bästa metoden för att nå önskat resultat'

Det står klart och tydligt vad lagstiftaren har som önskat resultat. 

Det står klart och tydligt vad lagstiftaren har som önskat resultat. Missade du detta?

Riksrevisionen presenterar en utredning om resultatet av nuvarande modells effektivitet i fråga om måluppfyllnad. Riksrevisionen presenterar också alternativa modeller och hur dessa modeller skulle förändra effektiviteten i fråga om måluppfyllnad.

Vad saknar du? 

Det var inte vad jag talade om, utan om helhetsbild av problemen och vilka effekter olika alternativ för lösningar kan ge.