Motverka desinformation om coronaviruset
Kolla faktaCoronapandemin har följts av en massiv våg av falsk och vilseledande information och försök av utländska aktörer att påverka debatten i EU-länderna där man utnyttjar det ständiga nyhetsflödet och människors oro. Vilseledande hälsoinformation och bluffpåståenden med konspirationsteorier eller reklam för farliga produkter är alla ett hot mot folkhälsan
EU och medlemsländerna är fast beslutna att motverka aktörer som försöker utnyttja krisen och sätta människors liv på spel, eller som sprider propaganda eller hat. Med utgångspunkt i 2018 års handlingsplan mot desinformation vill man nu se mer samordnade insatser, i linje med våra demokratiska värden.
ett gemensamt meddelande föreslår EU-kommissionen och EU:s utrikesrepresentant konkreta åtgärder för ett starkare och mer resilient EU. De föreslagna åtgärderna kommer att bidra till EU:s arbete mot desinformation, särskilt förslagen om en handlingsplan för demokrati och en lag om digitala tjänster.
Krisen har blivit ett test som visar hur EU och våra demokratier hanterar problemet med desinformation. Flera aspekter är viktiga för ett starkare och mer resilient EU.
Kunskap och förståelseFalsk eller vilseledande information om coronaviruset kan få samhällskittet att vittra sönder, men är framför allt ett hot mot folkhälsan.
Falska eller vilseledande budskap förekommer i olika former som måste bemötas på olika sätt:
Innehållet är kanske inte olagligt men kan ändå vara skadligt.
Det kan vara allt från avsiktlig desinformation till felaktig eller vilseledande information.
Det kan omfatta vilseledande information om hälso- och sjukvård, konsumentbedrägerier, it-brottslighet, olaglig hatpropaganda och påverkansförsök från utländska aktörer.
Budskapen kan ha ekonomiska motiv, t.ex. bedrägerier på nätet som skadar allmänheten, eller ett politiskt syfte.
Vissa aktörer och länder utanför EU, särskilt Ryssland och Kina, har medverkat i riktade påverkans- och desinformationskampanjer i EU och övriga världen.
Kommissionen och utrikestjänsten kommer att fortsätta att hålla koll på falska eller vilseledande budskap och utländska aktörers påverkanskampanjer.
Exempel på desinformation Falska påståenden som att ?blekmedel eller ren alkohol kan bota covid-19?. Att dricka blekmedel eller ren alkohol kan tvärtom vara mycket skadligt. Belgiens giftinformationscentral säger att antalet incidenter med blekmedel har ökat med 15 %.
Konspirationsteorier, som påståendet att ?coronaviruset har spridits av den globala eliten för att minska befolkningsökningen?. Forskningen visar tydligt att coronaviruset hör till en grupp virus, med bland annat sars och mers, som ursprungligen kommer från djur.
Påståenden om att ?5G kan sprida viruset?. Teorierna bygger inte på fakta och har lett till sabotage mot master
Motverka desinformation om coronaviruset | Europeiska kommissionen (europa.eu)