Hur ofta lagar ni mat till era barn?

Jag slås alltid av okunskapen när någon eller några försöker moralisera över andras matvanor.
Det är inget fel på maten i sig utan felet, oavsett hur maten tillagas, beror på hur den är sammansatt och hur man kombinerar det.

Bara som det allra största hatobjektet hos moralisterna: mackor.
Det värms ju inte och alla vet att mat måste vara varm?

Det är inget som helst fel på mackor utan det beror på.
Brödet motsvarar potatis, ris eller annan kolhydratrik matvara som helst. Med pålägg och grönsaker motsvarar det ganska väl mycket av hemlagad mat.

Vi lagar mat varje dag, från grunden. Vilket kan betyda att det även är mackor som serveras. Brödet bakas på mjöl vi maler själva alltså mycket grovt och smakrikt. Till det kommer pålägg och grönsaker. Man behöver inte vara så ambitiösa som vi är med mjölet, vi gör det för att matlagning och hållbart leverne är ett stort intresse. 

Jag uppmanar alla i tråden att läsa på i alla fall lite om näringslära och hur man beräknar.

Om man bara äter pasta så är det väl ungefär likvärdigt med gröt, skillnader i fibrer och andra näringsämnen är marginell. Men pastan äts ju sällan enskilt utan med något mer näringsrikt tillbehör som sås, köttbullar eller liknande. 

Havregrynsgröt 100 g: energi 68 kcal, protein 1,8 g, fibrer 1,9 g, järn 0,8 mg.
Kokt pasta 100 g: energi 146 kcal, protein 4,6 g, fibrer 2,0 g, järn 0,5 g.

Och vad menar du då med mat lagad från grunden. Kan du ge några exempel? 

Det betyder att vi köper råvarorna och tillagar det, alltså inget halv- eller helfabrikat.

Vi lagar mat varje dag. En dag per vecka står "utemat" på meny, övriga måltider lagas hemma. Ofta från grunden men vi har fiskpinnar och färdiga köttbullar kanske 2-3 ggr mån.
Har också matkasse varannan vecka så den maten lagas i princip från grunden.
Men varför skulle jag vid en viss ålder på barn sluta laga mat?
Nu går min äldsta i högstadiet men jag och min man kommer ju fortsätta att äta mat tills vi dör.
Jag ställer mig inte och lagar mat specifikt till barnen. Och ju äldre de blir desto mer förväntar jag mig att de hjälper till. Recepten i matkassen tex är så enkla att min 15-åring fixar att laga mat till familjen om jag ber honom.
Men är han hungrig utöver det eller efter träning så kan han själv värma rester, fixa mackor, koka nudlar eller steka ägg. Det löser han själv. 

Jag kan ärligt säga att jag fuskar vissa dagar men då beror det på tidsbrist av nån anledning och att nån i familjen har en tid att passa. Då kan det serveras Billys pizza eller piroger eller frysta färdigrätter eller kokta ägg och  en skål flingor. Tanken är då i första hand att faktiskt få något i magen överhuvudtaget. Vi blir nöjda och ingen dör. Vi vet varför det blev så den dagen.

Sen kan jag ju reflektera över hysterin att laga ny mat varje dag. Vilket inte behövs. Få idag verkar dock ha lärt sig hur man tar hand om rester och slänger hellre mat än äter upp dom dagen efter. Rester verkar gå under benämningen "äckligt" vilket jag är oerhört förbryllad över... Alltså familjen dör inte av att äta potatis och kött i två dagar.

Och att äta enklare mat verkar inte heller ingå i planeringen av mat i dagens familjer. Vad hände med sill och potatis, korv och mos, ägg och bacon, omeletter och pajer? Mat som mat... 

Varje dag. Visst, kanske 1-2 gånger i månaden blir det att vi köper mat eller gör en väldigt enkel middag, t ex varma mackor. 

Äter aldrig halv/helfabrikat.

Vi köper definitivt hel- och halvfabrikat, t.ex. köttfärs, pasta, krossade tomater, mjöl, falukorv, ost m.m. Vi lagar sedan mat av detta varje dag: lunch till de som är hemma, middag till alla. Vi äter inte flingor, gröt eller mackor till middag - annat än om någon är sjuk och bara får i sig just sådant, eller om barnet med ätstörning inte klarar av middagen (selektiv ätstörning).

Så blir det rester ibland, men det äts oftast till lunch i så fall.

Vi lagar mat varje dag. Nu också lunch, eftersom vi alltid är minst två personer hemma. För oss är det en självklarhet, vilket till stor del grundar sig i ett intresse för mat. Vi, och speciellt jag, tycker att det är väldigt roligt att laga mat och att testa och utveckla olika rätter. Hade vi inte haft det intresset, hade vi alldeles säkert nöjt oss med enklare mat ganska ofta. Nu får varma mackor eller gröt (till barnen, själv tycker jag att gröt är djävulens påfund) agera måltider vid sjukdom, när vi inte orkar laga mat. 

Ok, men säg nåt sånt här då.

på en 14-dagarsperiod.

Lagad mat precis innan - 5-6 dagar
Lagad mat någon dag innan och uppvärmd - 3-4
Halvfabrikat snabbfixat av barnen eller oss vuxna - 2-3
Sånt som inte räknas (och här räknar jag snabbnudlar) - 1-2

De 1-2 på sista posten är oftast så att det finns mat att värma men ungrackarna väljer själva att hellre äta nudlar om det finns hemma eller göra typ varma mackor. Skiljer lite i barnaskaran också och det kan vara så att en äter värmd mat innan träning men övriga familjen hinner få dagens lagade mat. 

Jag utgick lite från sonen som är 13 när jag skrev den här lista och för honom stämmer det nog rätt bra. Han tränar mycket och tidigt och vi hinner inte laga mat så ofta åt honom innan (man måste åka hemifrån 17 - ibland börjar träningen 16). Så han äter ofta uppvärmd mat sen innan. Dessutom tål han inte mjölk så ibland får han rester för att vi andra äter något han inte tål eller uppskattar i sin mjölkfria form.