Otrohet... trött på höra

Har själv inga problem att kommunicera med mina partners men vet att väldigt många har det och att väldigt många har partners som inte är öppna för kommunikation för hur man skall ha det i relationen och i sexlivet och då är det väldigt naturligt att man gör det man känner att man behöver göra för sin egen skull utan att man pratar om saker som man ändå vet hur det kommer att landa hos mottagaren  Självklar skulle det var önskvärt att kunna prata och hitta en lösning men i många relationer är det en ren utopi. Säger inte att otrohet är rätt men i många fall är den full naturlig och ofta en helt förutsägbar reaktion på livshändelser och utvecklingen i relationen.

Att det kan ge relationen en boost är odiskutabelt och med tanke på att det ofta inte är möjligt i många relationer att prata om sex utan väldigt låsta föreställningar är det rätt självklart att det sker i smyg. 

Har många gånger upplevt att bekanta tycks ha hittat varandra igen och verkat lyckliga i sina relationer ända till det uppdagas att en parten vart otrogen och då tar det hus i helvete och man känner absolut att det bästa för alla parter vore att otroheten förblev oupptäckt så kunde dom fortsatt att vara lyckliga och inte som nu i bitter strid om småsaker i en separation. En en otrohet är grunden inte bra men den kan vara det som behövs för att lätta på trycket och sedan fortsätta att leka lycklig kärnfamilj. 

Det är väl detta som i realiteten händer hela tiden. Fast det vill många (speciellt på FL) inte inse. Passar inte deras agenda kanske. Verkligheten finns därute och man får förhålla sig till den vare sig man vill eller inte.

Har själv inga problem att kommunicera med mina partners men vet att väldigt många har det och att väldigt många har partners som inte är öppna för kommunikation för hur man skall ha det i relationen och i sexlivet och då är det väldigt naturligt att man gör det man känner att man behöver göra för sin egen skull utan att man pratar om saker som man ändå vet hur det kommer att landa hos mottagaren  Självklar skulle det var önskvärt att kunna prata och hitta en lösning men i många relationer är det en ren utopi. Säger inte att otrohet är rätt men i många fall är den full naturlig och ofta en helt förutsägbar reaktion på livshändelser och utvecklingen i relationen.

Att det kan ge relationen en boost är odiskutabelt och med tanke på att det ofta inte är möjligt i många relationer att prata om sex utan väldigt låsta föreställningar är det rätt självklart att det sker i smyg. 

Har många gånger upplevt att bekanta tycks ha hittat varandra igen och verkat lyckliga i sina relationer ända till det uppdagas att en parten vart otrogen och då tar det hus i helvete och man känner absolut att det bästa för alla parter vore att otroheten förblev oupptäckt så kunde dom fortsatt att vara lyckliga och inte som nu i bitter strid om småsaker i en separation. En en otrohet är grunden inte bra men den kan vara det som behövs för att lätta på trycket och sedan fortsätta att leka lycklig kärnfamilj. 

Men om man är missnöjd med något i relationen och det inte går att prata om med partnern,är det då inte bättre,och framförallt ärligare,att göra slut?

Har själv inga problem att kommunicera med mina partners men vet att väldigt många har det och att väldigt många har partners som inte är öppna för kommunikation för hur man skall ha det i relationen och i sexlivet och då är det väldigt naturligt att man gör det man känner att man behöver göra för sin egen skull utan att man pratar om saker som man ändå vet hur det kommer att landa hos mottagaren  Självklar skulle det var önskvärt att kunna prata och hitta en lösning men i många relationer är det en ren utopi. Säger inte att otrohet är rätt men i många fall är den full naturlig och ofta en helt förutsägbar reaktion på livshändelser och utvecklingen i relationen.

Att det kan ge relationen en boost är odiskutabelt och med tanke på att det ofta inte är möjligt i många relationer att prata om sex utan väldigt låsta föreställningar är det rätt självklart att det sker i smyg. 

Har många gånger upplevt att bekanta tycks ha hittat varandra igen och verkat lyckliga i sina relationer ända till det uppdagas att en parten vart otrogen och då tar det hus i helvete och man känner absolut att det bästa för alla parter vore att otroheten förblev oupptäckt så kunde dom fortsatt att vara lyckliga och inte som nu i bitter strid om småsaker i en separation. En en otrohet är grunden inte bra men den kan vara det som behövs för att lätta på trycket och sedan fortsätta att leka lycklig kärnfamilj. 

Fast verkligheten är ju inte så bara av ren slump eller nån naturlag. Verkligheten är så för att vissa väljer att göra den så genom att resonera som du gör.

Haha, det är ju precis det den är. Det är inte naturligt att endast ha en partner. Sen om du vill kalla det en naturlag eller inte det får du väl själv avgöra.

Enligt dig ja, men andra vill ju bara ha en partner. Och om du nu är så säker på din sak varför vågar du inte vara ärlig med det inför din partner?

Naturlagarna gäller ju alla. Det där andra resonemanget du för tror du nog inte ens på själv.

Ja det är ju alla som är otrogna övertygade om... men tror du din partner håller med om det?