• Anonym (Egoist)

    Hur kan man acceptera att barnen är nr 1?

    Jag försöker och försöker att acceptera att min sambo har två barn som han älskar och prioriterar i alla lägen. Jag har själv utflugna barn som jag älskar, men jag har lärt mina att bli självständiga och klara sig själva. Mitt iiv numera är inte fokuserat på mina barn, som klarar sig själva. Jag tycker att tvåsamheten med en man just nu är det viktigaste eftersom jag vill åldras med någon.

    Min sambo har 2 barn i övre tonåren, vara den äldre redan tar studenten. Precis hela hans liv handlar bara om dessa barn. Han sparar enorma summor pengar till dem varje månad, hela barnbidraget sparas till dem, huset skall gå till dem och det köps än det ena och et andra. Där finns liksom ingen botten.

    Jag känner att när de är så pass stora så borde inte hela livet handla om bara dem! Han vill gärna resa med barnen utan mig, eftersom de inte gillar mig. Han går på fotboll flera gånger i veckan med dem och hittar på en massa saker. Jag känner att jag inte är prioriterad på samma sätt. Jag längtar hela tiden tills de blir vuxna och flyttar hemifrån, men de planerar att bo hemma tills de är 22-23 år gamla. Jag vet inte hur jag ska stå ut!?

    Våra bråk handlar bara om vår olika syn på barn och barnuppfostran. Han tycker att barnen skall man hjälpa livet ut, sen kommer barnbarnen etc. Han vill att barnen skall komma, helst dagligen och att de hörs varje dag. Jag vill att när de är hos mamman så skall de vara där. 

    Jag behöver tid med min man, men han tycker att vi har tid även om de kommer hela tiden, och om han reser med dem och går på olika saker med dem. Jag känner mig avundsjuk och utanför, och det känns som att det aldrig kommer att ta slut.

    Är jag egoist och omogen som tänker som jag gör? Är jag annorlunda och konstig, eller finns där fler därute som känner lite avundsjuka mot bonusbarnen och deras kontakt med pappan?

    Jag önskar jag kunde tänka annorlunda och känna glädje av att se min partner lycklig då han är med sina barn, men jag kan inte!! Jag vill komma i första hand.

  • Svar på tråden Hur kan man acceptera att barnen är nr 1?
  • Anonym (......)
    Anonym (Egoist) skrev 2022-04-06 20:49:49 följande:
    Ja nu har jag ju lyssnat på er och lämnat honom. han grät tom och skickade alla bilder på oss i ett paket till mig idag. bilder som jag sa tydligt att jag inte vill ha utan han kan slänga. ändå skickar han dem till mig. vad är problemet? jag har gjort slut. han kontaktar vår gemensamma vän igår som han inte har pratat med på månader. allting är så uppenbart.
    Var du mäkta belåten under de åren han försummade sina barn och satte dig först? För då kan jag ändå förstå om han känner ett visst agg nu och gör tvärtemot vad du vill (även om ansvaret var helt hans).

    Om alla beter sig vuxet från början, om du ist uppmanat honom att vårda alla sina relationer (och då hade säkert barnen också gillat dig då de märkt av omtanken), så hade ni aldrig hamnat i denna märkliga dragkamp öht.

    Men om man bara sätter sitt ego först och låter uselt beteende passera, så kommer det tillbaka och biter en..
  • Anonym (Egoist)
    Anonym (......) skrev 2022-04-06 22:46:46 följande:
    Var du mäkta belåten under de åren han försummade sina barn och satte dig först? För då kan jag ändå förstå om han känner ett visst agg nu och gör tvärtemot vad du vill (även om ansvaret var helt hans).

    Om alla beter sig vuxet från början, om du ist uppmanat honom att vårda alla sina relationer (och då hade säkert barnen också gillat dig då de märkt av omtanken), så hade ni aldrig hamnat i denna märkliga dragkamp öht.

    Men om man bara sätter sitt ego först och låter uselt beteende passera, så kommer det tillbaka och biter en..
    Du låter som att det är han som skriver!!

    Hursomhelst så är det alltid förälderns ansvar att se till att det fungerar i en relation med barn och den nya. Han borde varit mer tydlig och förberett barnen och pratat med dem om att det finns vuxenkärlek och barnkärlek. Vi borde alla satt oss ner och lärt känna varandra. Det blev aldrig så. Han sitter aldrig med sina barn och jag kände att de ignorerade mig och att de tyckte att jag inkräktade i deras hem. Det blev aldrig bra. Innan jag flyttade in till en redan färdig familj så var det enda jag begärde för att gå med på att bo där:

    1) Plocka undan efter er och att vi hjälps alla åt att hålla det snyggt och rent
    2) Försök hålla det till varannan vecka och inte alltid även komma på mammans vecka eller mammans semester med barnen, vilket skedde hela tiden. Jag behövde tiden tillsammans med min partner utan barnen som hatade mig. 

    Anser man att jag är egoist för dessa två punkterna, så är jag glad att jag är egoist. Sunt förnuft skulle jag vilja säga. Det har varit jobbigt nog att flytta in till en redan färdig familj med deras möbler, bilder, vanor etc.
  • Anonym (......)
    Anonym (Egoist) skrev 2022-04-07 08:47:00 följande:
    Du låter som att det är han som skriver!!

    Hursomhelst så är det alltid förälderns ansvar att se till att det fungerar i en relation med barn och den nya. Han borde varit mer tydlig och förberett barnen och pratat med dem om att det finns vuxenkärlek och barnkärlek. Vi borde alla satt oss ner och lärt känna varandra. Det blev aldrig så. Han sitter aldrig med sina barn och jag kände att de ignorerade mig och att de tyckte att jag inkräktade i deras hem. Det blev aldrig bra. Innan jag flyttade in till en redan färdig familj så var det enda jag begärde för att gå med på att bo där:

    1) Plocka undan efter er och att vi hjälps alla åt att hålla det snyggt och rent
    2) Försök hålla det till varannan vecka och inte alltid även komma på mammans vecka eller mammans semester med barnen, vilket skedde hela tiden. Jag behövde tiden tillsammans med min partner utan barnen som hatade mig. 

    Anser man att jag är egoist för dessa två punkterna, så är jag glad att jag är egoist. Sunt förnuft skulle jag vilja säga. Det har varit jobbigt nog att flytta in till en redan färdig familj med deras möbler, bilder, vanor etc.
    Då låter han ju väldigt vettig haha...

    Men du är alltså på riktigt förvånad över att en man som dissade sina egna barn, utan protester från dig, nu dissar dig?

    Tycker faktiskt inte det låter som det skulle det minsta trevligt att bo med dig som barn... De var ju mycket yngre då och man skapar inte en fin relation genom att börja med att ställa upp villkor när man får vara i sitt eget hem. De måste ha känt sig som pestsmittade typ!

    De bor liksom där. Om du vill ha tid med din karl får ni väl va någon annanstans, barnen är hans familj och det låter ju helt psycho att visa dem att de ej är välkomna över tröskeln bara för att det är mammas vecka...

    Du har nu fått smaka på din egen medicin kan man säga. Va bra att han insåg sitt misstag i god tid och lyckades behålla relationen till sina barn
  • Anonym (Egoist)
    Anonym (......) skrev 2022-04-07 12:50:18 följande:
    Då låter han ju väldigt vettig haha...

    Men du är alltså på riktigt förvånad över att en man som dissade sina egna barn, utan protester från dig, nu dissar dig?

    Tycker faktiskt inte det låter som det skulle det minsta trevligt att bo med dig som barn... De var ju mycket yngre då och man skapar inte en fin relation genom att börja med att ställa upp villkor när man får vara i sitt eget hem. De måste ha känt sig som pestsmittade typ!

    De bor liksom där. Om du vill ha tid med din karl får ni väl va någon annanstans, barnen är hans familj och det låter ju helt psycho att visa dem att de ej är välkomna över tröskeln bara för att det är mammas vecka...

    Du har nu fått smaka på din egen medicin kan man säga. Va bra att han insåg sitt misstag i god tid och lyckades behålla relationen till sina barn
    Snälla, vad är det du inte förstår!? JAG har gjort slut med honom. Han ville fortsätta!
    Han har inte insett någonting utan vill fortfarande ha en relation med mig. Så läs på lite innan du skriver. 
  • Anonym (det)
    Anonym (Egoist) skrev 2022-04-07 13:00:39 följande:
    Snälla, vad är det du inte förstår!? JAG har gjort slut med honom. Han ville fortsätta!
    Han har inte insett någonting utan vill fortfarande ha en relation med mig. Så läs på lite innan du skriver. 
    Han har insett att han inte vill ge upp sin relation till sina barn bara för att behaga dig och din svartsjuka. 
  • Anonym (......)
    Anonym (Egoist) skrev 2022-04-07 13:00:39 följande:
    Snälla, vad är det du inte förstår!? JAG har gjort slut med honom. Han ville fortsätta!
    Han har inte insett någonting utan vill fortfarande ha en relation med mig. Så läs på lite innan du skriver. 
    Men inte på dina villkor. Då hade du ju inte skrivit massa här
  • Anonym (Hmmm)
    Anonym (......) skrev 2022-04-07 12:50:18 följande:
    Då låter han ju väldigt vettig haha...

    Men du är alltså på riktigt förvånad över att en man som dissade sina egna barn, utan protester från dig, nu dissar dig?

    Tycker faktiskt inte det låter som det skulle det minsta trevligt att bo med dig som barn... De var ju mycket yngre då och man skapar inte en fin relation genom att börja med att ställa upp villkor när man får vara i sitt eget hem. De måste ha känt sig som pestsmittade typ!

    De bor liksom där. Om du vill ha tid med din karl får ni väl va någon annanstans, barnen är hans familj och det låter ju helt psycho att visa dem att de ej är välkomna över tröskeln bara för att det är mammas vecka...

    Du har nu fått smaka på din egen medicin kan man säga. Va bra att han insåg sitt misstag i god tid och lyckades behålla relationen till sina barn
    Ja det är helt sjukt att barnen inte får komma HEM varannan vecka pga att ts flyttat dit. Det är ett helt orimligt krav som jag som förälder aldrig hade accepterat av en ny partner.
    Mitt ex hade en dotter varannan vecka och SJÄLVKLART var hon alltid välkommen till oss oavsett vecka. Han hade även en äldre utflugen son och vi var noga med att jag skulle lära känna båda två ordentligt innan jag flyttade dit. Jag älskade båda barnen och det var ömsesidigt.  På ts låter det som att hon bara hux flux flyttade in (okänd för barnen?) och började ställa massa krav som de aldrig haft.
    Jag hade också flytt som sonen eller stannat och avskytt ts som dottern.
    Ja ts har gjort slut denna gång men han har försökt kasta ut henne många gånger tidigare så han är nog rätt trött på henne också.
  • Wolfie13
    Anonym (Egoist) skrev 2022-04-07 08:47:00 följande:
    Du låter som att det är han som skriver!!

    Hursomhelst så är det alltid förälderns ansvar att se till att det fungerar i en relation med barn och den nya. Han borde varit mer tydlig och förberett barnen och pratat med dem om att det finns vuxenkärlek och barnkärlek. Vi borde alla satt oss ner och lärt känna varandra. Det blev aldrig så. Han sitter aldrig med sina barn och jag kände att de ignorerade mig och att de tyckte att jag inkräktade i deras hem. Det blev aldrig bra. Innan jag flyttade in till en redan färdig familj så var det enda jag begärde för att gå med på att bo där:

    1) Plocka undan efter er och att vi hjälps alla åt att hålla det snyggt och rent
    2) Försök hålla det till varannan vecka och inte alltid även komma på mammans vecka eller mammans semester med barnen, vilket skedde hela tiden. Jag behövde tiden tillsammans med min partner utan barnen som hatade mig. 

    Anser man att jag är egoist för dessa två punkterna, så är jag glad att jag är egoist. Sunt förnuft skulle jag vilja säga. Det har varit jobbigt nog att flytta in till en redan färdig familj med deras möbler, bilder, vanor etc.
    Hur skulle du känt som barn om det plötsligt kom in en helt främmande människa i ditt hem och satte reglier för när du fick vara där.
    "Nu är jag här och då vill jag inte se er vissa veckor". Skulle du känna dig omtyckt och respekterad då, en bra grund att fortsatt bygga på?

    Och tycker du man gör så i en helt ny familj, där man ska lära känna varandra? Mot barn dessutom.. Du skördar liksom frukten av det nu, ditt alldeles egna jättemisstag. Du förgiftade pappans relation till sina ungar istället för att bygga något positivt som hade fungerat på lång sikt framåt, och nu är han bitter på dig för det.
    Med all rätt. 
     
    Hur bra är din kontakt med dina egna barn undrar jag... 
  • Anonym (Egoist)
    Anonym (Hmmm) skrev 2022-04-07 13:14:19 följande:
    Ja det är helt sjukt att barnen inte får komma HEM varannan vecka pga att ts flyttat dit. Det är ett helt orimligt krav som jag som förälder aldrig hade accepterat av en ny partner.
    Mitt ex hade en dotter varannan vecka och SJÄLVKLART var hon alltid välkommen till oss oavsett vecka. Han hade även en äldre utflugen son och vi var noga med att jag skulle lära känna båda två ordentligt innan jag flyttade dit. Jag älskade båda barnen och det var ömsesidigt.  På ts låter det som att hon bara hux flux flyttade in (okänd för barnen?) och började ställa massa krav som de aldrig haft.
    Jag hade också flytt som sonen eller stannat och avskytt ts som dottern.
    Ja ts har gjort slut denna gång men han har försökt kasta ut henne många gånger tidigare så han är nog rätt trött på henne också.
    Ja han har försökt kasta ut mig, men han trodde heller inte att jag verkligen skulle dra. Han grät och ångrade sig bittert. Jag flyttade för att han ska få vara med sina barn hur mycket han vill. Jag var inte den som tjatade i ett år på att flytta in till honom, det var han! Och nej, även om barnen hatar mig så valde han inte barnen före mig, eftersom han inte ville avsluta med mig, utan lät hellre mig bo kvar än att det ena barnet skulle komma tillbaka. Detta ville jag sätta stopp för och kämpade för att barnet skulle gå före. Men han struntade i barnet då och sedan fick jag sota för det i efterhand. Än idag så hade han bett mig komma och bo hos honom om bara jag hade velat, så nej. JAG har verkligen lämnat honom denna gång, eftersom han gör allt för att få mig att ångra mig och vilja gå tillbaka genom sina texter till mig och via vänner.

    Jag hade bara 2 regler för dessa barn OM jag skulle bo där. Annars ville jag inte bo där. Det var hans ansvar att säga att de två reglerna inte är OK, för då hade jag aldrig flyttat in. Så enkelt är det. Nu lurade han mig. Må jag vara den onda häxan om det känns bättre för dig men du behöver inte skriva mer här för det är ju inte det saken handlade om i denna post. 
  • Anonym (......)
    Anonym (Egoist) skrev 2022-04-07 16:30:06 följande:
    Ja han har försökt kasta ut mig, men han trodde heller inte att jag verkligen skulle dra. Han grät och ångrade sig bittert. Jag flyttade för att han ska få vara med sina barn hur mycket han vill. Jag var inte den som tjatade i ett år på att flytta in till honom, det var han! Och nej, även om barnen hatar mig så valde han inte barnen före mig, eftersom han inte ville avsluta med mig, utan lät hellre mig bo kvar än att det ena barnet skulle komma tillbaka. Detta ville jag sätta stopp för och kämpade för att barnet skulle gå före. Men han struntade i barnet då och sedan fick jag sota för det i efterhand. Än idag så hade han bett mig komma och bo hos honom om bara jag hade velat, så nej. JAG har verkligen lämnat honom denna gång, eftersom han gör allt för att få mig att ångra mig och vilja gå tillbaka genom sina texter till mig och via vänner.

    Jag hade bara 2 regler för dessa barn OM jag skulle bo där. Annars ville jag inte bo där. Det var hans ansvar att säga att de två reglerna inte är OK, för då hade jag aldrig flyttat in. Så enkelt är det. Nu lurade han mig. Må jag vara den onda häxan om det känns bättre för dig men du behöver inte skriva mer här för det är ju inte det saken handlade om i denna post. 

    Men dina regler var ju faktiskt att de inte fick vara där på mammaveckorna? Hur kan då ondgöra dig över att dottern t.ex. inte ville åka med dig i samma bil, när du hela tiden gjort likadant mot dem själv?


    Och du är den vuxna, de är barn..
    Även om de är 16 och 19 idag så var de ju betydligt yngre när ni träffades och du satte upp denna helt orimliga regel för en sk familj..
    Det tror jag många som gett dig medhåll missat. 

Svar på tråden Hur kan man acceptera att barnen är nr 1?