Ska han inte betala underhåll om han har låg inkomst, fast han har en stor förmögenhet?

Såg att det skrivits förr i tråden,  men såhär:

Det är inkomster som räknas. Förmögenheter räknas inte.

MEN, om förmögenheten genererar en avkastning, tex aktieutdelning eller ränteinkomst, så räknas det som en inkomst.

Källa: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/e989e825-9411-4a3b-8e69-df10016d65d9/vagledning-2016-01.pdf?MOD=AJPERES&CVID=

Hur det blir om man har aktier på ett investeringssparkonto vet jag faktiskt inte, dvs schablonintäkten eller utdelningar. Är nog bäst att ringa Försäkringskassan och fråga i så fall.

Oj, tänk att man offrar både sin pension och sitt liv för att slippa betala underhåll. rent krasst så tror jag det är mycket få pappor som skulle göra detta, det är för mycket att förlora i andra ändan om man så säger

Ja. Äntligen nån som bekräftar min åsikt/tanke. ..Barnet  får sina pengar och exets skuld växer. Han kommer inte undan. Han muttrar och sa även till sonen att han fattar inte varför mamma (jag) ska ha dem. Det är ju  barnets rättmätiga pengar och inte mina. De går dessutom till sonens konto eftersom han är myndig och ff går på gymnasiet. Det är även sonen som söker.  Jag har inte stiftat reglerna. 
Hade inte systemet funkat till barnens fördel skulle min son bli utan underhållsstöd från pappan. 

Du "vet" ju alltid så mycket om alla de myriader människor som du "känner". Varför skulle en kurskamrat redogöra för något så privat till dig? Kan vara hans föräldrar som gjorde upp med flickans föräldrar, att hon skulle få ett belopp direkt från dem tills deras son hade en hyfsad inkomst och kunde betala själv. Sådana privata uppgörelser var mycket vanliga på den tiden.

Om killens far också var civilingenjör (och det är ju vanligt, att det går i arv) och innehade en ledande befattning, så kan han också ha tyckt att det var skämmigt att hans son skulle ha med myndigheter att göra. Så tänkte folk i de bemedlade klasserna på den tiden.

Nja. Pengarna man inte tar ut i lön försvinner ju inte, utan de återinvesteras och firman blir i stället mer värdefull. När barnet gått ut gymnasiet, kan man börja ta ut mer lön igen. Och när det är dags för pension, kan man sälja firman och leva upp köpeskillningen lite i taget, tillsammans med den pension som man ändå får. Mer än garantipension lär det bli i alla fall, beroende på hur bra firman gått såklart. 

Det verkar råda viss begreppsförvirring här.

Underhåll baseras på inkomst, dvs pengar som man skattar för.

Standardtillägg kan baseras på förmögenhet.
www.forsakringskassan.se/fk_apps/FKTextServletWeb/hjalptext&nyttfonster=true

Standardtillägget behöver inte betalas ut kontant. 

Ja, där har vi ju lagtexten. Då är det avgjort. Men jag tycker som sagt att det är konstigt - att samhället ska stå för försörjningen av barnet, fastän pappan HAR pengar! :o 

Jag såg en annan sak där förresten:

Förvärvsförmågan kan alltså skälighetsbedömas utifrån vad som är rimlig lön för en person inom en viss yrkeskategori. Men förvärvsförmågan kan också skälighetsbedömas om en förälder till exempel inte arbetar heltid och inte kan redovisa varför hen endast arbetar deltid. Förälderns inkomst beräknas då till en heltidslön.

Det här tror jag aldrig har tillämpats i Sverige. Finns massor av underhållsskyldiga föräldrar som bara arbetar deltid. Deras betalningsförmåga räknas ut på den inkomst de faktiskt har, inte på den som de skulle kunna ha om de gick upp till heltid. Någon som känner till ett fall, där den här paragrafen har tillämpats?

Däremot vet jag att detta tillämpas i Norge. Där är de jättehårda på att pappor ska försörja sina barn - det är en självklarhet. Det är till och med så, att om en invandrad pappa flyttar tillbaka till sitt hemland och därför kommer att tjäna mindre, för att lönerna är generellt lägre där, så sätts ändå hans underhållsbelopp efter vad han skulle ha tjänat i Norge, om han inte har ett väldigt bra laga skäl till att han måste flytta tillbaka till hemlandet innan hans barn i Norge har blivit självförsörjande.

#36 (kan ej citera)

Jag synar din källa där. Finner inget juridiskt som anger att standardtillägg baseras på förmögenhet. Men frivilligt kan det kanske vara aktuellt om du förstår hur jag menar. Avtalsvägen. Tror det är det din källa tar sikte på.

Däremot att standardtillägg blir aktuellt vid höga inkomster. Standardtillägg är dock ingen egen post egentligen, utan bara en utbruten del i underhållsbidraget som helhet så att säga.

#37 (kan ej citera)

Intressant notering. Verkar dock faktiskt ha tillämpats, jag citerar:

Ett exempel på när domstolen inte godtog en bidragsskyldig förälders faktiska inkomst visas i NJA 1985 s. 768. En bidragsskyldig far lämnade sin fasta anställning som busschaufför där han hade 85 000 kronor i årslön för att bosätta sig på Möja och försörja sig genom fiske. Beräknad årslön skulle bli 30 000 kronor. HD bedömde att barnet inte skulle behöva bära de ekonomiska konsekvenser som faderns beslut skapade och beslutade att faderns inkomst skulle skälighetsbedömas till 85 000 kronor.

Men detta måste ju vara väldigt undantagsvis. Men, möjligen aktuellt i TS fall.

Systemet verkar ju vara så att staten, via FK, lägger ut pengar tills vidare för den bidragsskyldige, som sedan får betala till FK i sin tur med ett belopp om viss procent av sin årsinkomst.