Är livet över nu?

Typ samma här. Men min pappa är iaf inte elak, kontrollerande eller våldsam. Fattar inte hur min mamma kunnat klaga på honom i 20 å efter skiljsmässan och verkat vara så världsvan och klok av livet och sen bete sig som en dödskär tonåring utan livserfarenhet/person som gått med i en sekt. Man känner inte igen henne på utseendet längre heller. Både med pappa och efter hade hon sin helt egna stil med massor av färg. Och sen vet hon ifrån mot pappa jämt, var mest hon som startade bråk och han som fick ge sig där. Nu har hon helt slutat sminka sig, har ingen färg på sig och säger öppet att hennes nya snubbe bestämmer vad hon får ha på sig och inte, hur hon ska klä sig osv. Och hennes gamla personlighet som var ganska bitsk mot pappa och livlig med vänner, aldrig rädd för att ha en egen åsikt, är helt utbytt mot en undergiven, hukande kvinna som låter honom ta all plats och beter sig lite som en person som står bakom sin sektledare :S. 

Det kan verkligen bli tragiskt. MeN av någon anledning tror jag vissa drar sig till en viss typ av människor. Har man haft en ?udda fågel? kanske man ska akta sig för vem nästa blir. 

Tänker jag tillbaka på mina förhållande så är det rätt olik kvinnor jag har mött och fallit för. 

Synd livet är så kort så man inte hinner med att göra allt och prova allt.

Ja och ts är ju skiljs så hennes ex-man var inte speciellt bra? Dom män hon kan träffa är också sådana som själva kanske har varit otrogna, tröttna på relationer, har blivit lämnade av olika anleldningar eller lämna för att gräset är grönare på andra sidan.
Sex kan man ju ha ändå. Utan att binda sig och göra avkall på sin vunna frihet. Är lyckligt gift själv men hoppas att jag inte får för mig att hoppa in i en relation om vi mot förmodan skulle skiljas. Jag skulle hellre satsa på att leva ett kul och socialt singelliv isåfall med möjligtvis flirtar utan förbindelser. 

Du låter som en ganska begränsad människa som är ointresserad av dig själv. Kanske ska du ändra på det och börja utforska dina egna behov och talanger.

Livet kan bli hur rikt dom helst om du bara öppnar för det. Att leva för andra är aldrig nyttigt eller gör en lycklig.

Livet har ju sina olika faser och mitt uppe i jobb, barns aktiviteter och i ensamhet är det lätt att tappa lite perspektiv. Särskilt när man lever ensam/singel.

Jag tänker att det blir knasigt om du håller tummarna på en kärlek som ska rädda dig, eller väcka upp dig, utan att det är minst lika viktigt att faktiskt försöka göra roliga saker som du uppskattar och vill. Inte bara hoppas på en partner, som kanske inte alls kommer eller behövs.

Gör planer för helgen, eller onsdagskvällen. Prata med bekanta och se om det finns intresse för något du uppskattar. Gå med i en kör, träna, eller häng med på en bokcirkel.

Alltså, livet tar inte slut förrän det är över. Innan dess så är det "bara" att faktiskt leva!

Precis! Människor som desperat letar efter kärleken för att bli räddade är förlorare. En annan människa ska komplettera ens liv, inte lösa det.

Men alla behöver inte vara dåliga. De kan också har råkat ut för fel person. Eller så har partnern dött. Eller så har man gått isär av någon anledning. 

Absolut men tror att det här idealet om tvåsamhet oftast inte tjänar kvinnor, speciellt inte om man är skild och redan har barn. Tror att man kan vara minst lika lycklig genom att ha en aktiv fritid och vara social med många. Tänker att det lätt blir att man mest börjar umgås i paret och att det kan bli lite dött för många kvinnor.

Ja, man måste ju i alla fall inte söka aktivt. Men blir man kär, så blir man. Och då är man väldigt mycket lyckligare när man får vara med honom, än om man sitter ensam hemma och trånar efter vederbörande!

Min mamma blev extremt kär i psykopaten hon är med nu. Vet flera som blivit väldigt kära i narcissister och män som misshandlar och kontrollerar? 
Visst kan det vara trevligt att vara kär men vill slå ett slag för särbo isåfall, och att inte gå i fällan att göra en ny man till ens allt som allt kretsar kring. Att åka på resor med kompisar, gå på sociala träffar osv.