Omskärelse

Omskärelserna går ner i USA. Kritiken mot ingreppen ökar. Det görs inte längre slentrianmässigt eller vad man ska kalla det. Ca 80 procent av alla vuxna amerikanska män är omskurna, men bara ca 60 procent av alla pojkar.

Vad som är dumt är att avsiktligt påverka den sexuella förmågan negativt, utan medicinska skäl. Det handlar inte om att man "måste" onanera, det handlar om att göra ingrepp i en annan människas kropp. Inte låta den välja själv. 

Men förhuden fyller även andra funktioner. Den skyddar ollonet. Givetvis klarar man sig utan förhud, men den bör inte tas bort i onödan. Det finns mycket vi klarar oss utan, som inte tas bort för det.

Många omskurna män får sexuella problem när de blir äldre, som män med förhud inte får i samma utsträckning. Det finns forskning på detta. Den minskade känseln i ollonet, som ibland till och med kan vara en fördel när de är yngre, ställer till det för dem i medelåldern och på äldre dar.

Sen förväntar jag mig inte att du ska förstå något av detta, när du skriver som du gör om spädbarns rättigheter samt tydligen umgås i kretsar där omskärelse fortfarande praktiseras och ses som normalt. Men andra kanske läser och tar till sig.

Svenska läkarförbundet har uttalat sig i frågan och vill helst se att omskärelse inte utförs innan barnen kan bestämma själva om de vill göra ingreppet eller ej. 

Sedan är det en utbredd sedvänja i stora delar av världen och har starka kulturella och religiösa motiv. Därför är det mycket svårt att förbjuda. Det är inte lika allvarligt som kvinnlig könsstympning nej. Men man kan inte komma ifrån att det är ett helt onödigt ingrepp som görs för föräldrarna, inte för något behov hos barnet. 

Kvinnlig könsstympning blev f ö inte förbjudet i Sverige  förrän 1982 och hittills har bara 2-3 st dömts för brottet. Det betyder inte att det inte är bra eller att det var ok före 1982. Det var bara svårt att lagstifta om och dessutom ett ingrepp som utförs i det tysta. 

Att icke-medicinsk omskärelse fortfarande är tillåtet i Sverige, argumenterar man med att Sverige skulle var det enda landet i världen med förbud, samt att det i så fall skulle ske illegalt, med större risker. 

Ett legitimt argument mot detta, är ju att man resonerade likadant när Sverige - som ett av de första länderna i världen - förbjöd barnaga. Många menade även då att det aldrig skulle fungera osv. Och visst, barn får fortfarande stryk i Sverige, men det är varken lika vanligt eller socialt accepterat längre. Det ses inte som "normalt" att slå barn, det kan vara skäl för omhändertagande och det finns en stark och uppmärksam opinion mot. Trots att det fortfarande är vanligt i många andra delar av världen.

Pga ovanstående vill Sveriges regeringar inte gärna ta i frågan om omskärelse. Det blir för jobbigt, för mycket står på spel politiskt. Frågan om barnaga var möjligen lättare när det begav sig, det fanns kanske en större opinion mot, trots invändningar från olika håll. Det fanns heller inga barnmisshandlande grupper som kunde dra på sig offerkoftan eller hänvisa till religionsfrihet eller annat.

Nejdå, det fanns starka röster mot barnaga när det infördes också. Det togs t o m till europadomstolen för att utredas om det var ett brott mot rätten till privatliv. 

Låter ju helt osannolikt idag. Men så var det.