Nu verkar det vara definitivt denna gång. Igår bad jag hnm dra härifrån. Nu står jag här med två barn och hjärtat sitter i halsgropen.
Jag har blivit så sviken men jag har kämpat och kämpat. Jag behöver inse att jag och barnen förtjänar bättre.
Är orolig för ekonomin och sörjer den kärnfamilj jag hoppats på. Jag känner mig så misslyckad.
Någon som kan peppa mig?
Har man det så dåligt som ni verkar ha, så blir allt bättre sen. Det måste du komma ihåg, för det kommer säkert vara lite jobbigt just nu under processen. Man ska dela upp allt etc. men sen - då kommer du må mycket bättre!
Det vore lite lättare om vi visste varför du bett honom dra.
Du kanske får hålla låg profil gentemot kärnfamilj-människor för det är lätt att få den där misslyckad-stämpeln smetad på sej (kan vara helt oavsiktligt men ändå vara jobbigt).
Tänk på att det finns enormt många som mår mycket bättre utanför kärnfamiljslivet, även om just själva uppbrottet nog är jobbigt för alla. Hitta rätt personer i din omgivning att ta stöd från och det behöver inte alls vara de som du haft bäst kontakt med hittills i ditt liv.
Jag är på väg att avsluta min samborelation och känner så mycket med dig! Jag älskar honom inte längre, mår så dåligt av att leva med honom. Men just den sorgen över att mitt liv inte blev som jag trott. Att barnen inte får växa upp med sin mamma och pappa tillsammans - det gör så jävla ont! Det är anledningen till att jag drar ut på beslutet.
Jag är på väg att avsluta min samborelation och känner så mycket med dig! Jag älskar honom inte längre, mår så dåligt av att leva med honom. Men just den sorgen över att mitt liv inte blev som jag trott. Att barnen inte får växa upp med sin mamma och pappa tillsammans - det gör så jävla ont! Det är anledningen till att jag drar ut på beslutet.
Har man det så dåligt som ni verkar ha, så blir allt bättre sen. Det måste du komma ihåg, för det kommer säkert vara lite jobbigt just nu under processen. Man ska dela upp allt etc. men sen - då kommer du må mycket bättre!
Det vore lite lättare om vi visste varför du bett honom dra.
Ja, spelmissbruk som dragit hans ekonomi ner i fördärvet. Dålig pappa, ej närvarande pappa, skrivit med andra tjejer etc. Tagit väldigt dåliga beslut.
skulle kunna skriva en massa saker men vill inte svartmåla. Men känns ändå tungt.
Du kanske får hålla låg profil gentemot kärnfamilj-människor för det är lätt att få den där misslyckad-stämpeln smetad på sej (kan vara helt oavsiktligt men ändå vara jobbigt).
Tänk på att det finns enormt många som mår mycket bättre utanför kärnfamiljslivet, även om just själva uppbrottet nog är jobbigt för alla. Hitta rätt personer i din omgivning att ta stöd från och det behöver inte alls vara de som du haft bäst kontakt med hittills i ditt liv.
Jag är på väg att avsluta min samborelation och känner så mycket med dig! Jag älskar honom inte längre, mår så dåligt av att leva med honom. Men just den sorgen över att mitt liv inte blev som jag trott. Att barnen inte får växa upp med sin mamma och pappa tillsammans - det gör så jävla ont! Det är anledningen till att jag drar ut på beslutet.
Tack för att du skrev. Vill du fortsätta skriva? Beskriva lite mer om din situation? Jag skäms så mkt för folk skulle tycka att jag Är så patetisk som stått ut med så mkt.
jag går i bitar för jag vill inte det här, är nog medberoende av bara fan.
Ja, spelmissbruk som dragit hans ekonomi ner i fördärvet. Dålig pappa, ej närvarande pappa, skrivit med andra tjejer etc. Tagit väldigt dåliga beslut.
skulle kunna skriva en massa saker men vill inte svartmåla. Men känns ändå tungt.