Familjehemsföräldrar som dyrkas

Varför skulle jag bli det? Jag har fullt upp med stor familj och arbete. Skulle varken hinna eller orka.

Detsamma gäller ofta som funkismamma. Folk verkar tro man är en annan typ av människa som klarar mkt mer för ens barn får funktionsvariatio..

Jag har också fullt upp i livet, även utan familjehemsbarn. Gissa varför man får beröm? För att man hinner och orkar trots det. 

Vi jobbar heltid båda två, har egna barn och familjehemsbarn. Med familjehemsbarn går det åt mera tid. Du ska ha kontakt med barnets socialsekreterare, din kontakt på familjehemsenheten, barnets föräldrar/förälder och andra släktingar. Och du ska bygga en relation med barnet, ge det en trygg tillvaro fast ni inte känt varandra så länge. Man är familjehem 24/7. 

Men du, du förstår väl själv att nästan alla barn som familjehemsplaceras har trauman, ptsd etc.. Är du medveten om att de barn som placeras är de som lidit enormt allvarliga brister i hemmet. Soc tar inte vilket barn som helst. Räcker liksom inte med några knytnävsslag. Vi snackar allvarliga situationer.

Förstår mycket mer nu när flera förklarat.
Det är ett väldigt stort ansvar och stora krav både rent praktiskt och känslomässigt. Det påverkar hela familjen och tillvaron. Absolut.

Det är en fördom. Jag vet människor som varit poliser, jobbat på posten, inom kriminalvården eller på restaurang. 

Hade inte du tyckt att någon som väljer att jobba i äldreomsorgen eller på förskola dygnet runt till låg lön vore fantastisk?

Man måste ha ordnad ekonomi för att bli familjehem. 

Grejen är väl att ett familjehem ger ett okänt barn trygghet o kärlek. Man jobbar dygnet runt, året runt ( till skillnad mot polis och soc) . Man står kvar när man bokstavligen får stryk. Man väcks mitt i natten av  ett barn med mardrömmar som är fasanfulla minnen av våld o övergrepp.  Och sedan efter flera år då barnet blivit en självklar del av din familj och du älskar det som ditt eget, då kan det plötsligt tas i från dig och du ser de aldrig mer igen. 
vissa personer som har nedsatt fysisk ork/ förmåga kan fortfarande göra ett bra jobb som ?hemmaförälder? då man genom att bara prata med barnet, fixa mat o läxläsning kan göra en stor skillnad för ett barn. Men då krävs det ofta att man har en partner som är helt fysiskt frisk som kan ta andra delar.  Ofta är lönen inte hög om det är ett barn som inte kräver tyngre insattser utan tex går i skola o är ?fungerande?

om du TS är förälder till ett barn med funktionsvariation så kan det ju vara så att du gör ett stort jobb som du inte får kredd för då det är ditt biologiska barn. Men kanske är det mer mentalt krävande, man är mer ledsen för de problem så ditt barn har och man kan vara ledsen för man inte förväntat sig dessa problem. 

som familjehem så är en sak säker, och det är att det kommer bli jobbigt och man väljer det med öppna armar. Som biologisk förälder så är det inte det man tänker sig och man är nog ännu  mer känslomässigt sårbar då.