Familjehemsföräldrar som dyrkas

Detsamma gäller ofta som funkismamma. Folk verkar tro man är en annan typ av människa som klarar mkt mer för ens barn får funktionsvariatio..

Snälla hjälp mig att förstå detta.

Jag har 1 nära vän och också 1 bekant som arbetar som familjehem.

De är bra människor som gör ett gott jobb -absolut. Det tycker jag också.

Men många, verkligen många ÖVERÖSER dem med beundran och beröm. Till och med folk som inte känner dem. "Med fler som dig skulle världen vara en bättre plats". "Tack för all skillnad du gör" "Underbara människa". Det finns ingen hejd. Såväl på Instagram som i vanliga livet.

Jag har lite svårt att förstå proportionen ibland. För mig är det liksom en självklarhet att man tar väl hand om sina barn. Och om man dessutom har det som yrke är det väl helt givet. Är det så märkvärdigt?

Sedan är det såklart tufft ibland men det är det att vara vanlig förälder också.

Varför får inte andra yrken exempelvis barnskötare som tar hand om sjuka barn, socialarbetare som stöttar ungdomar på glid eller poliser som jobbar förebyggande lika mycket uppmärksamhet? Vad är grejen???

Funkismamma började anvåndas först av mammor till barn med funktionsnedsättning och sedan har personer med egen diagnis också börjat använda det.

t. Ex instagram konto funkismamma bytte namn till det när hennes barn först fick diagnos. Då hade inte hon egen diagnos alls. senare skaffade hon egen diagnos också. Funkismamma skriver ändå mest om sina barns diagnoser och inte sina egna på det kontot. Så tolkar det som att det används för sitt föräldraskap.

många vuxna tycker inte om o identifierar sig med ordet funkis alls för det låter som barn.

Förresten det nu skriver om att man nästan inte får betalt som familjehem? De jag känner som är familjehem får en hel månadslön för detta, men på er låter det som man gör det gratis? Många kan välja att vara bara familjehem och inte ha nått annat jobb så jag förstår inte?