Min vän är upptagen med sin "familj"

Vet du vad?
Det är inte direkt ovanligt att folk i den åldern separerar heller.

Vem har pratat om att förakta styvarna? Finns det inte ett mellanting?

Låter som att hon växt upp faktiskt. Lite synd om henne att hon inte fått egna barn men det behöver inte vara för sent. Utvecklingen har gått framåt så går att få barn uppåt 50 nu.

När man åldras blir familjen det viktigaste. Den borde bli det i alla fall.

Ja, kärlek behöver inte vara biologisk. Det är man själv som bestämmer bandet. Fast om det ska bli en super relation måste både den vuxne och barnet det. Men om både väljer det är båda gigantiska vinnare. Jag är imponerad av TS kompis. Så klokt agerat.

Vet du vad ?
Om man har separerat en gång i den åldern betyder det inte att man har en svängdörr för partners att komma in och ut ur barnens liv heller. 
Det är jättebra att TS vän har hittat hem och är lycklig med sin nya familj - varför missunna henne det. 

Vem har missunnat henne det?

Man ska vara medveten att man lämna ett sår i sina barn vid skilsmässa, men ibland är det oundvikligt. 

Att leva i en dysfunktionell störd familjebildning lämnar så klart ännu större sår, men man ska inte ta lättvindigt på att splittra en familj, ur barnens perspektiv 

Exakt, vem har missunat? Hennes pojkvän åker iväg på grabbresor, har grabbkvällar osv och då passar hon på att träffa sina vänner under lugnare former. Saken är ju den att det kanske inte alltid passar hennes vänner när det alltid är på hennes villkor och då blir man i längden väldigt ensam. Tänker på henne i förlängningen. 

Tar det slut med sambon kanske hon plötsligt vill träffa dig mycket mer igen. Då behöver du ha en plan för hur du ska hantera det. Inte självklart att man har lust att bara "duga" när livet blev ledsamt. 

Jag tycker och hoppas att du ska ha andra som är mer vän på riktigt. Att du inte bryr dig så mycket om henne helt enkelt. Umgås på det ytliga viset om du tycker det är ok, eller så fasa ut henne. 

Så hon valsar fullständigt under hans pipa?
När han träffar grabbarna så vill hon umgås, annars vill hon sitta och hålla honom i handen?

Tack för era svar! 

Ja men det är lite så jag uppfattar det, hon tycker inte ens att det är jobbigt att uttrycka att hon anpassar sig efter honom. Livet funkar inte så om man vill ha kvar relationer i sitt liv. Hur skulle det se ut om jag också fick en relation där jag anpassade mig efter honom. 
Inget att eftersträva om man frågar mig. 

Jag har andra vänner och kommer inte säga upp vänskapen men jag försöker förstå. Tror dock inte att jag kommer att göra det. Bara acceptera läget.