• Anonym (H)

    Extremt negativ 7-åring

    Min älskade dotter verkar ha det så tufft. Hon ser allt så negativ, spelar ingen roll om man gjort något hon tycker är rolig, hon kommer då på något som hänt förra veckan osv som inte var riktigt bra. Hon har inte så många kompisar, för hon tror inte de tycker om henne och hon drar sig undan. Hon blir lätt irriterad på vuxna o barn.
    Vi har varit på bup och nu står hon i kö för en bred np utredning. Dock tar denna kön minst ett år.
    Någon som känner igen sitt barn? Eller har förslag på hur jag kan hjälpa henne?

  • Svar på tråden Extremt negativ 7-åring
  • lövet2

    Ja, jag känner igen det. Min dotter har Aspergers, och hon har alltid haft den där negativa synen på saker. Jättejobbigt som förälder! Om man fixat världens bästa födelsedag, och så gråter hon på kvällen och säger "Det här har varit den värsta dagen i mitt liv!". Varför? Jo, för att dragkedjan på jackan hakade upp sig när hon skulle ut ...

    Numera känns det lättare. Jag läste en intervju med en vuxen kvinna med autism, och hon förklarade det där. Hon sade att den som har autism ser detaljer i stället för helhetsbilden. Det vet jag ju att det stämmer. Man ser i alla fall inte en utflykt som en enda bra händelse, utan som en hel rad av händelser. Jobbigt att gå - dåligt. Obekvämt att sitta på marken - dåligt. Det kom en fluga - dåligt. En myra - dåligt. Goda smörgåsar - bra. Goda kakor - bra. Mamma kollade mobilen - dåligt. Mamma läste saga - bra.
    De bra händelserna är behagligt bekväma. Även om det inträffar en enda dålig händelse, så sticker den ut som hemsk och jobbig och är den som barnet reagerar på.

    Jag har också sett att när det gått en tid (kanske redan nästa dag), så är de dåliga händelserna bearbetade och min dotter börjar prata om vad som var bra.

    Låna en bok på bibblan som heter "Alla katter har AST". Första gången vi läste den, så grät min dotter. "Det där är ju jag!" sade hon. Sedan har hon använt den i skolan och med släktingar för att förklara hur hon fungerar och vad hon har problem med.

  • Lenobia
    lövet2 skrev 2023-02-16 14:58:59 följande:
    Ja, jag känner igen det. Min dotter har Aspergers, och hon har alltid haft den där negativa synen på saker. Jättejobbigt som förälder! Om man fixat världens bästa födelsedag, och så gråter hon på kvällen och säger "Det här har varit den värsta dagen i mitt liv!". Varför? Jo, för att dragkedjan på jackan hakade upp sig när hon skulle ut ...

    Numera känns det lättare. Jag läste en intervju med en vuxen kvinna med autism, och hon förklarade det där. Hon sade att den som har autism ser detaljer i stället för helhetsbilden. Det vet jag ju att det stämmer. Man ser i alla fall inte en utflykt som en enda bra händelse, utan som en hel rad av händelser. Jobbigt att gå - dåligt. Obekvämt att sitta på marken - dåligt. Det kom en fluga - dåligt. En myra - dåligt. Goda smörgåsar - bra. Goda kakor - bra. Mamma kollade mobilen - dåligt. Mamma läste saga - bra.
    De bra händelserna är behagligt bekväma. Även om det inträffar en enda dålig händelse, så sticker den ut som hemsk och jobbig och är den som barnet reagerar på.

    Jag har också sett att när det gått en tid (kanske redan nästa dag), så är de dåliga händelserna bearbetade och min dotter börjar prata om vad som var bra.

    Låna en bok på bibblan som heter "Alla katter har AST". Första gången vi läste den, så grät min dotter. "Det där är ju jag!" sade hon. Sedan har hon använt den i skolan och med släktingar för att förklara hur hon fungerar och vad hon har problem med.
    Det säger du, minsann?
    Du säger det om din släkt hela tiden, om att många i din släkt har AST. 
  • Anonym (H)
    Lenobia skrev 2023-02-16 15:34:33 följande:
    Det säger du, minsann?
    Du säger det om din släkt hela tiden, om att många i din släkt har AST. 

    Oj just autism/asperger har jag inte tänkt på.
    Vad har hon mer för symptom( säger man så) ? Tänker att det kan väl inte bara vara det som avgör det? Vilken slags hjälp har ni fått? 


    Javisst är det jobbigt och dränerande. Hon har så dåligt självförtroende, spelar ingen roll hur mycket man försöker peppa henne.

  • Räkan77

    Det kan vara extremt jobbigt som förälder så det är viktigt att du tar dig tid att göra roliga saker som du mår bra av för att orka vara en bra förälder. 

    Försök hitta små saker som hon tycker om som ni kan göra tillsammans. 

    Hur har hon det i skolan? Har du kontakt med hennes mentor? Kanske att hon behöver extra stöd och hjälp för att orka/klara av skoldagarna. För barn med olika former av svårigheter tar skoldagarna ofta otroligt mycket kraft och energi. Kanske att hon inte riktigt orkar med skolan och det är anledningen till allt negativt? 

  • Anonym (...)
    Anonym (H) skrev 2023-02-16 16:46:04 följande:

    Oj just autism/asperger har jag inte tänkt på.
    Vad har hon mer för symptom( säger man så) ? Tänker att det kan väl inte bara vara det som avgör det? Vilken slags hjälp har ni fått? 


    Javisst är det jobbigt och dränerande. Hon har så dåligt självförtroende, spelar ingen roll hur mycket man försöker peppa henne.


    Hon kanske är emotionellt överbelastad?
    Om för mycket negativt sker som hon inte kan bearbeta på ett bra sätt, så ligger dessa känslor i vägen för henne för att kunna ta in det positiva.

    Har hon varit med om något riktigt jobbigt som mobbning, eller förlust av något slag som hon inte bearbetat än?

    Bekräftar du hennes jobbiga känslor?
    Bara en tanke: Själv minns jag när jag var liten att om jag uttryckte något som för MIG var väldigt jobbigt, och jag då fick svaret "sluta larva dig, det där är ingenting" eller irritation och sura känslor från omgivningen, så släppte inte dessa känslor, de gjorde att jag bara blev mer deppig och negativ. Däremot tror jag, att om hon ger uttryck för något jobbigt- och ditt svar blir: Jag är ledsen att du känner så. (Med en empatisk ton, dsv.- du bekräftar hennes jobbiga känslor.) Så kanske dessa känslor går över fortare? 
  • Anonym (Erika)
    Anonym (H) skrev 2023-02-16 16:46:04 följande:

    Oj just autism/asperger har jag inte tänkt på.
    Vad har hon mer för symptom( säger man så) ? Tänker att det kan väl inte bara vara det som avgör det? Vilken slags hjälp har ni fått? 


    Javisst är det jobbigt och dränerande. Hon har så dåligt självförtroende, spelar ingen roll hur mycket man försöker peppa henne.


    Du säger ju i trådstarten att hon ska göra en NP utredning alltså får ADHD och ATS 
  • Lenobia
    Anonym (Erika) skrev 2023-02-16 17:18:32 följande:
    Du säger ju i trådstarten att hon ska göra en NP utredning alltså får ADHD och ATS 
    ADHD och AST är inte dem enda NPF-diagnoserna, även om det är vanligt att folk tror det. LOL. 
  • Anonym (...)

    självklart slänger folk runt med diagnoser istället för att bekräfta att det faktiskt är normalt för barn att visa känslor, även negativa sådana. Suck.

  • Anonym (Erika)
    Lenobia skrev 2023-02-16 17:23:56 följande:
    ADHD och AST är inte dem enda NPF-diagnoserna, även om det är vanligt att folk tror det. LOL. 
    Det tror jag inte heller men av det ts skriver låter det inte så troligt att det rör sig om Tourettes eller en språkstörning. 
  • Anonym (H)
    Räkan77 skrev 2023-02-16 17:06:12 följande:

    Det kan vara extremt jobbigt som förälder så det är viktigt att du tar dig tid att göra roliga saker som du mår bra av för att orka vara en bra förälder. 

    Försök hitta små saker som hon tycker om som ni kan göra tillsammans. 

    Hur har hon det i skolan? Har du kontakt med hennes mentor? Kanske att hon behöver extra stöd och hjälp för att orka/klara av skoldagarna. För barn med olika former av svårigheter tar skoldagarna ofta otroligt mycket kraft och energi. Kanske att hon inte riktigt orkar med skolan och det är anledningen till allt negativt? 


    Tack för svar! 


    Ja jag har bra kontakt med hennes mentor. Hon har lite extra stöd av en specialpedagog under några timmar i vecka.
    Hon säger aldrig att hon är trött, men så är det kanske ändå.

Svar på tråden Extremt negativ 7-åring