Livskvalitet före vs efter "skärm"

Vi/samhället rör oss helt åt helvete åt helt fel håll och det finns ingen ljusning i sikte.

Läste ny forskning i veckan som visade att barn som läser tryckt text utvecklar ett markant större ordförråd än de barn som bara läser skärmtext.

Det är fel från första början när man sätter läsplattor i barnens händer redan i 3-årsåldern istället för böcker. Är alldeles för tidigt och det är ingen brådska med att datorisera barnen.

Lata föräldrar tycker det är smidigare att låta barnen använda datorer istället för att läsa böcker för dem.

Jag skaffade internet så sent som 2007, då de flesta andra redan hade haft det länge. Det gjorde att jag utvecklade ett osunt internetberoende. När smartphones började komma på bredare front och jag blev varse hur folk mer och mer stirrade ner i sina mobiler, började jag begränsa min egen skärmtid radikalt. Den som blir skärmberoende lever mer eller mindre sina liv på internet och sociala medier, vilket var vad jag till sist gjorde. Jag blev avskärmad från min omgivning och blev asocial på ett sätt som inte alls var likt mig.

Nu satsar jag på att vara ute mer bland folk och socialisera, kanske är ute på nätet 2-3h om dygnet. Jag tecknar och läser en del böcker, samt är ute och går en del i omgivningarna. Försöker sysselsätta mig med det istället.

Det har minskat den psykiska stressen påtagligt. Jag har successivt känt mig lugnare och blir inte lika upprörd eller bestört över saker.

Jag lever mer i nuet på ett annat sätt än innan.

Vi/samhället rör oss helt åt helvete åt helt fel håll och det finns ingen ljusning i sikte.

Läste ny forskning i veckan som visade att barn som läser tryckt text utvecklar ett markant större ordförråd än de barn som bara läser skärmtext.

Det är fel från första början när man sätter läsplattor i barnens händer redan i 3-årsåldern istället för böcker. Är alldeles för tidigt och det är ingen brådska med att datorisera barnen.

Lata föräldrar tycker det är smidigare att låta barnen använda datorer istället för att läsa böcker för dem.

Jag är glad att vi inte hamnat där, vi har varit restriktiva från början och haft VÄLDIGT hårda regler hemma kring skärm.

*Begränsat användande per dag, med möjlighet att "spara" lite tid till helgen så att vårt äldre barn kunnat sitta med Minecraft kanske 2h i sträck max
*Alla telefoner förvaras i hallen nattetid - inga skärmar i sovrummen
*Yngsta barnet är född 2017, aldrig haft en padda i sin hand. Gällande mobiltelefon så vet han att man kan fota med den och prata med folk. Vilket är vad han behöver veta just nu.
*Inga skärmar eller mobiler vid matbordet. 
*Inte telefon i soffan samtidigt som man kollar tv, man behöver inte ta upp den direkt när det blir reklam. 

Äldsta barnet är tonåring nu och vi pratar mycket om det här. Inspireras mycket av vad jag själv lärt mig via föreläsningar om stresshantering mm där man ju får höra hela tiden att man behöver avlasta hjärnan. Att man inte ska ge hjärnan mer "input" sista timmen före sänggående tex. Det är självklart för varenda vuxen som varit på en sån kurs eller föreläsning, ändå låter man sina tonåringar ha mobiltelefonen i sängen. Konstigt att de sover dåligt?

Även detta med att planera sin tid, för jag kan låta hurtig och väldigt strikt här men jag kan förstås också fastna i ett scrollande ibland och inse efter 45 min att jaha - det var den promenaden. Det är gjort så! Det är byggt på ett konstant flöde som människan får svårt att motstå. Istället behöver man planera, och jag tilltalas mycket av den mentala tallriksmodellen som bl.a Sissela Nutley pratar om. Att man behöver många olika delar i vardagen för att må bra. Sitta och slöscrolla kan absolut vara en men inte bara. Och det är inte kul att i efterhand konstatera utfallet av sin tid i den vecka som varit. Jämfört med att göra en plan som man försöker följa för att må så bra som det går. Och när äldsta sitter med läxor tex, så har han inte telefonen i rummet. Utan jag har lärt honom att du kan plugga effektivt kanske 45min. Sen tar du dig en kvart att kika på telefonen. Stäng av notiser. Du tar den kvarten och sen lägger du bort den. Lite typ "pomodoro". Då får man ha telefonen den kvarten utan dåligt samvete men man har den inte liggande på skrivbordet där den pockar på uppmärksamhet konstant. 

Äldsta barnet fick också tidigt digitala läromedel i skolan vilket gjorde att vi tyckte att han i mångt och mycket använt upp sin skärmtid när han kom hem. Så som du skriver också, har man kontorsjobb så är det mycket skärm. Och så är det även för mig. Jag behöver koppla bort och koppla av på min fritid. Samma gäller förstås barn, ännu mer för barn. 

Nu först när man backar om digitaliseringen i skolan och undersökningar visar att många tonåringar mår dåligt psykiskt så kan jag väl känna att vi gjort rätt i alla fall. Det är inte för att vara elak utan det är för att det inte är sunt att sitta med telefonen i handen 8h per dag. Det finns en riktig värld där utanför, gå en promenad med kompisarna och prata face to face, gå till donken och köp en glass. De har alltid varit välkomna här. Och nu med lilla barnet när han tar hem kompisar, vi spelar spel, de kastar boll, bygger lego. Finns inget behov av tv eller skärm om man låter dem fundera en stund hittar de alltid på nåt att göra.