Komiskt med otrohet?

Just det ja. Skadeglädjen sägs vara den bästa glädjen.

Japp så är det tyvärr för att många inte fattar vad en otrohet innebär för den drabbade förrän de blivit utsatt för det själva. Det är ju enkelt att ta lätt på, skratta bort andras lidande, när det händer en själv så är det inte lika kul längre.

Eller skrattar åt mannens lidande när han bli påkommen?

Men herregud, den här reaktionen har väl i stort sett alla varit med om. Lever du på månen eller?

Folk, ja och SÄRSKILT kvinnor älskar ju bara skvaller, fnittrar och tisslar och tasslar. Vad det nu kan bero på?

Så när X varit otrogen med Y och man får veta alla smaskiga detaljer så vågar jag påstå att dom som är mest intresserade av såna historier är just kvinnor.

Det har inget att göra med att just kvinnor skulle vara mer benägna att vara otrogna, men du gör tydligen den kopplingen. Kul 

Det här är en intressant tråd! Det finns en slags gräns där otrohet går från tragiskt till tragikomiskt och man slutar vara arg på personen och bara skrattar åt honom istället.

Jag tror den gränsen är samtidigt som att man inser att han är helt hopplös. 

Att fnissa, eller skratta är ett utmärkt sätt att släppa ut lite blandade känslor kring något som är känsligt och också tabubelagt. 

Det är lite komiskt att något som faktiskt ofta är spiken i kistan på en relation, och ett uppvaknande för den drabbade faktiskt kommer upp som en liten mindre händelse i omgivningens liv.

Man har naturligtvis sympati för grannen vara liv slås i spillror, men det finns något lite komiskt i vissa situationer, som just bygger på att tragedin inte är ens egen. Otrogna människor som inbillar sig att folk runtomkring är blinda och att just de kommer slippa konsekvenser, eller t.o.m lyckas 

I min värld är det ganska normalt att det förekommer lite prat och skratt om andra och det finns faktiskt en poäng med att saker kommer upp till ytan. Folk tittar ju på mängder av elände långt mycket värre än otrohet just för att få distans till sitt eget.

Sen tänker jag att man absolut inte ska tolka in glädje i att någon fnissar till. Man kan dra parallellen till att bli kittlad. Inte tusan är det glädje, utan tvärtom faktiskt lite obehagligt.

Haha, inte då. Jag kan väl se med mina egna ögon. Kvinnorna på mitt jobb när dom tisslar tasslar om otrogna så är det glädje som lyser i deras ögon.

Skadeglädje.

Det är nästan som dom verkar bli kåta av att att prata om det. Skulle inte förvåna mig om dom själva drömmer om att vara otrogna.

Då har du "bättre ögon" än många andra. De flesta ser nämligen bara att folk tisslar och tasslar. Inte vilken känsla som ligger bakom och vad personer drömmer om. 

Kanske dags att skaffa ett annat jobb där din superkraft kommer till användning!

Det krävs inte någon superkraft för att se att när kvinnor tasslar om otrogna så lyser deras ögon på ett alldeles speciellt sätt.

Har du inte sett det så måste du leva i din alldeles egna värld.  Eller leva i förnekelse

Sedan vad det beror på det kan jag inte svara på, men är öppen för input.

Min storebror är komiskt otrogen, hela hans relation till kvinnor i allmänhet är komisk. Han har vänstrat konstant i alla relationer han haft. När vi växte upp låg han med ALLA mina tjejkompisar. Det är alltid drama med arga kvinnor runt honom.

Jag kan inte ens låta honom hämta mitt barn på dagis (är singelmamma så ibland behöver man hjälp) utan att han börjar dejta någon han möter där. Min dotters favoritfröken...och det blev drama. Min dotter på simskola och drama med nån där. Jag dras ofta in i det där med kvinnor som hör av sig till MIG när de inte får tag i honom.

Jag brukade vara väldigt arg på honom för det där, men nu skrattar jag bara åt honom, täcker inte upp för honom och har insett att han är hopplös. Skadat gods.