Kommer aldrig träffa ngn

Nej nej nej, hon är i det närmaste perfekt. Med en 20-årings lyster, energi, kropp och utstrålning och med moder Theresas ombesörjande personlighet.

Det är såklart bara gubbarna det är fel på. Men den översta 1% kanske duger.. kanske..

Nog raljerat, jag går på devisen att om man letar fel så hittar man fel. Det gäller allt i livet. Hur många kvinnor här pratar om alla godhjärtade, hjälpsamma, trevliga och mysiga gubbar som finns i vårt avlånga land?

Med den inställningen du har så tycker jag att du ska släppa män och en relation helt och istället söka upp en psykolog/kurator som kan hjälpa dig att jobba med dig själv.

När ni väl har löst upp dina inre knutar så kanske du kan vara mogen för att ge dig ut och söka en relation.

Intressant, 
Du väljer bort 99% av männen genom ett första ögonkast. Vad utmärker den kvarvarande procenten? 

Om jag kan tänka mig kyssa personen

Och de flesta , säkert inklusive er bägge, är blinda för sina egna fel och tillkortakommanden.

Absolut inte. Men jag ser skillnad på en man och en blekfet gubbe som ser ut att vara min pappa

Njae, jag håller inte med riktigt. Skulle aldrig bli attraherad av en 20-åring, är 47 själv. Antagligen inte heller av en 30-åring. Självförtroendet växer med åldern, ögonen har en bättre sexigare blick för mig vid 35 kanske och mer senare. När jag ser äldre bilder på min partner så ser jag ju att huden var stramare osv. men utstrålningen är mkt hetare idag 10 år senare. Då snackar vi 38 år.

Javisst, mindre än 1% är attraktiva nog, nog mer 0.1% eller så för mig. Dom där rätta är värda att väntas på imo. Det ska vara så att det kliar i fingrarna att få röra vid rätt person :)

Det är en bra första måttstock, helt rätt. Kan man tänka sig att vara pressad mot personen när den kommer, det brukar jag tänka. Om svaret på den frågan är ett rungande ja blandat med en behaglig rysning så ja :)

"Om jag kan tänka mig kyssa personen"
Det är vad du tycker som är speciellt med dessa så du känner att du kan tänka kyssa dem?
Är det rent utseendemässigt och i så fall vad avgörande? 
Är det sättet på mannen och hur han handlar som avgör och i så fall på vilket sätt?
Det är intressant hur du tänker och det kan också ett sätt att bryta ner vad du söker efter. Jag tror att många tänker att en partner ska vara allt kompis älskare mm. Ju äldre man blir ju svårare är det att hitta någon som passar in på allt då de flesta har svårare att förändra sig själv ju äldre man blir. En partner måste inte vara allt.

Om man gå efter dejtingappar så är det tyvärr rent utseendemässigt men IRL så är de personligheten.
Hur den ska vara vet jag inte. Men manlig, rolig, omtänksam typ
Em partner måste verkligen inte vara allt men att vilja vara intim med personen är ändå ett krav