Hej alla! Hoppar också in i den här tråden :)
Jag är 31 år och min kille 33 år, vi har försökt 2 år nu. Fick ca 8 mån av försök reda på att killen hade väldigt låga spermienivåer och vi blev rekommenderade till Akademiska (reproduktion centrum) i Uppsala då vi inte har barn sedan innan. Startade ivf-utredning augusti 2022, då min sambo hade så få spermier gjorde han också en gentest som vi behövde vänta 2-3 mån på. Två veckor innan vi skulle komma på ivf-startmöte så plusade jag på stickan. Hade alltså blivit gravid spontant i september. Fick kommentaren ?oj det var bra jobbat!? av en läkare om att vi fått till en graviditet med min killes nivåer.
I januari 2023 hade vi rutinultraljudet och de värsta veckorna av mitt liv följde. Det visade sig att vårt lilla barn hade flera allvarliga och ovanliga kromosomavvikelse. Missbildning på hjärnan, hjärtat och saknade helt fungerade njurar. Det var nästan inget fostervatten kvar pga njurarna och så lite vatten kvar bara halvvägs genom graviditeten slutar nästan alltid i sent missfall. Vi valde att avbryta graviditeten då ett spädbarn utan njurfunktion inte överlever första tiden i livet.
Därefter följde många månader av utredning för att hitta vad det berodde på. Vi fick inte börja med ivf förrän utredningen var klar. I augusti i år fick vi äntligen sista svaret att det inte var något ärftligt och att det bara hade varit otur.
Då fick vi äntligen börja med ivf i september. Fick rekovelle standard dos och kort protokoll då jag hade haft normala värden när vi utreddes aug22 (13 AMH tex). Vid VUL på dag8 hade jag dock bara 3 äggblåsor som växt till. Fick ändå göra ÄP dag12 och fick ut 3 ägg. Men bara ett hade varit moget och de blev inte befruktat. Fick först svar från läkaren som gjorde utplocket att om det inte skulle fungera efter nästa behandling kan det bli aktuellt med äggdonation. Jag blev förkrossad och förvirrad. Två dagar senare fick vi tid med vår vanliga läkare och fick med lugnande beske så det kändes bättre.
Nästa omgång ska vi starta nu när mensen kommer (5 dagar sen än så länge?) och nu ska jag ta Gonal-f 300 och Menopur 150, så max dos som det verkar. Lite konstigt i och med att mitt AMH-värde ändå verkar bra, men funderar på om de kan ha ändrats i och med graviditeten osv? Jag är Stundtals väldigt orolig för att det inte ska funka nu heller... efter att ha kollat upp mer info så verkar läkare inte nämna äggdonation så här tidigt i en ivf-process?
Har rätt lång historik så blev långt det här haha. Men håller tummarna för er andra och mig själv nu framöver <3
Fascinerande vilken effekt en sådan gen kan ge!
