Otrohet/ öppet förhållande- varför så stigmatiserat?

Det är en j-a skillnad på att vara otrogen och att ha ett öppet förhållande. Det torde vara ganska få som har något emot det senare.

Sant, samma sak båda fast den ena uttalad den andra inte. Förtroende.

Men jag tror att i och med att otrohet är så stigmatiserat och avskyvärt så är vägen lång att ens våga föreslå en öppen relation. Hade man vågar diskutera fråga sinsemellan så skulle man säkert kunna undvika otrohet och hitta regler som funkar.

Bra inlägg och jag håller med!

Så då menar du att det är ok att göra det bakom ryggen, bara för att folk inte skulle våga fråga sin partner om öppet förhållande. Fegt. 

Uppenbarligen finns det folk som har öppna förhållanden så helt stigmatiserat är det inte. 

Vi har diskutera vad vi anser om otrohet och gemensamt kommit fram till att vi inte skulle uppskatta om den andra hade sex med någon annan. Om jag eller maken skulle vara otrogna är vår relation slut eftersom det skulle betyda att vi inte var tillräckligt intresserade av att odla det vi har här hemma. Vi anser båda att skulle vi ha problem så pratar vi om dem, och det bra mycket tidigare än att nån hinner springa och kasta sig i säng med någon annan. 

Vi sätter alla våra gränser, så även du, då du inte accepterar "aktiv otrohet". Sedan blandar du ihop förälskelse och att faktiskt agera på det. Jag fattar att vi alla kan bli förälskade under livet, men att agera på det är något man i högsta grad kan styra.

Blandar du ihop dem så förstår jag om folk reagerar, de är diametralt motsatta.

Jag upplever inte otrohet så stigmatiserat, det har ändå blivit så vanligt. Däremot bryter man ju ofta upp efteråt, och det är för att man inte vet vem man är tillsammans med längre, man får en annan bild av denne och kanske till och med känner äckel i längden - det tar slut, helt naturligt.

Öppet förhållande är ju ömsesidigt där båda har en syn på sex som helt fristående från resten av relationen, man är helt enkelt två människor med samma syn på saken och därför är det inte ett problem.

Så skulle frun vara otrogen skulle jag säkert inte vara dömande, som du säger är livet långt, men inte hade jag stannat. Det skulle för mig signalera att hon inte hade den integritet och respekt för vårat förhållande jag hela tiden trott, och förmodligen hade jag som sagt bara känt äckel.

De flesta är i behov av en trygghet att komma hem till, man vet vart man har varandra, ett element som i slut saknas om det ska spontanknullas med okända personer när andan faller in

Jag är verkligen inte en konservativ moralist, det är bara inte min kopp te, visst är sex viktigt och underbart, men behovet att knulla runt försvann kring mina 20

Jag tror att stigmatiseringen beror på den förutfattade meningen att otrohet leder till uppbrott. Det handlar också om osäkerhet i en ny relation. Det har forskats en del om otrohet i relationer och ju  längre relationer desto mer överseende är man över den andres felsteg.

Med detta vill jag säga att otrohet är mer skadligt i ett relativt nytt förhållande när man ännu inte är så säkra i förhållandet medan otrohet i ett långt förhållande är något man ofta  kan hantera. 

De som har levt i ett långt förhållande vet att förälskelser kommer och går men att det man byggt upp under lång tid kommer att väga tyngre än en tillfällig attraktion.

Kanske är man också något förberedd på att det kan vara dags att börja på nytt.

Så summa summarum otrohet tidigt i ett förhållande är mer destruktivt än i det långa förhållandet.

Jo du har rätt i att ju längre relation desto större benägenhet att stanna. Tyvärr!

Jag har flera såna i min omgivning, bland annat morsan. När de var strax över 50 var hennes gubbe otrogen, och tyvärr stannade hon för tryggheten. Förhållandet är ju tryggt, men dött. Livsgnistan försvinner alldeles för ofta i dessa relationer, just pga gammal trygghet och brist på ork att riva upp livet

Du ska inte förakta trygghet. För många är detta det viktigaste i ett förhållande och ofta behöver även den otrogne tryggheten att falla tillbaka på. Man ska nog inte lägga för mycket vikt vid otroheten om förhållandet i övrigt är bra. 

Att bryta upp från ett förhållande kräver en hel del, både mod och ork. Ibland finns inte orken.  Som anhörig kan man försöka att hjälpa till genom att försöka stärka personen och uppmuntra till sociala aktiviteter på egen hand.