Någon som blivit förälskad i en annan men stannat kvar med sin partner?

Det har hänt mig.
Jag blev förälskad i min kollega och hon i mig. Vi var båda gifta men inledde ett förhållande. Efter 1 års smygande bestämde vi oss för att vi båda skulle lämna våra äktenskap och satsa på en gemensam framtid.
Jag lämnade min fru och flyttade till en lägenhet i väntan på att kollegan skulle göra detsamma. Men hon vågade inte och valde att stanna kvar i ett kärlekslöst förhållande.
Så nu lever jag ensam. Det var väldigt tungt i början men nu har hjärtat läkt och jag ser åter fram mot livet. 

Jag blev. Skilde mig, han funderade på det en sväng men tog aldrig steget. Sen har han hört av sig ibland och velat träffa mig. Typsikt fegis alltså som hellre stannar kvar i tryggheten men ändå ska krydda till det vid sidan av. Är nog bra han aldrig skilde sig för honom hade jag inte kunnat lita på. 

En variant på det. Jag träffade en annan, blev blixtförälskad, lämnade min man. Insåg bara efter en månad att jag är en idiot. Hur kunde jag lämna en underbar man för en slempropp? 

Min man ville inte ha tillbaks mig. Min dotter hatade mig (Min man är inte hennes pappa egentligen men han har vart som det sedan hon var 4år och hon älskar honom). 

Det tog lite mer än 3år att vinna tillbaks honom. Så vi är ett par igen nu. 

Tydligen var inte hennes förhållande kärlekslöst utan du var bara en tillfällig flirt.

Jag! Jag förälskade mig i en kollega för många år sen. Det var besvarat. Vi valde att inte göra något av det. Jag njöt absolut av fladdret i magen, för långa blickar och fantasier, men ingen av oss var beredda att offra det vi hade. Vi hade båda skilsmässor bakom oss (av andra anledningar) och har varit i långa förhållanden. 

Vi åkte till och med på konferens och fick rummen bredvid varandra, längst bort i en korridor. Det hände absolut ingenting.

Idag kan jag fortfarande le lite när jag tänker på honom och på hur han fick mig att känna. Samtidigt är jag väldigt, väldigt glad att vi stannade i våra relationer och inte gjorde verklighet av känslorna. 

Det är ju kul och skönt att få leka ibland

Egna erfarenheter:
Jag vart förälskad i en kollega och valde att inte göra något av det, inte ens kärleksförklaringar till kollegan som verkar vara så poppis där man av någon anledning verkar känna att man bara måste meddela kollegan vad man känner trotts att man påstår sig inte vilja göra något av det.

Andras erfarenheter:

Exfru blev kär i kollega men valde till skillnad från mig att agera på det, fick reda på hennes otrohet och vi skilde oss. Oturlig nog för henne så visade sig kollegan inte alls vara så kär i henne som hon trott och ville tydligen inte alls dumpa sin fru för henne. Hon lever ff ensam jag är i en ny relation sen många år.

Kompis sambo blev kär i kollega och inledde relation, de separerade och hon och kollegan har varit ett par i många år. Min kompis träffade en ny som han varit sambo med i många år.

Ja det tror jag säkert att det är men för de som får ta konsekvenserna för andras lekande är det inte lika kul, det inkluderar även barnen.

(Kul att leka och Hmmm...)
Inte så jättekul för mig :(

Exakt, men narcissistiska och/eller kroniskt egoistiska människor verka inte kunna tänka längre än sig själva