• Anonym (Förtvivlad)

    Surrugaten vill göra abort om hon inte får behålla

    En väldigt svår fråga jag vet, men har man några rättigheter alls?
    Om man gjorde en privat surrogatöverenskommelse (som sen utfördes utomlands) och hon nu plötsligt fått för sig att hon vill behålla barnet (som inte är genetiskt hennes), vad gör man då? Barnet skulle födas i mammans (inte surrogatens) hemland och registreras som hennes barn direkt, men nu vill kvinnan (som är svensk och ville bo i sverige under graviditeten) behålla barnet och hotar med abort annars. Vad gör man om hon vägrar resa tillbaka dit? Barnet är ju inte hennes.

  • Svar på tråden Surrugaten vill göra abort om hon inte får behålla
  • Tukt
    Anonym (Förtvivlad) skrev 2023-11-11 10:11:47 följande:

    Det är lika mycket människohandel som folk som behöver ivf etc... barnet är inte hennes och det var hennes intiativ att ställa upp. Hon gick tom till psykolog och pratade om det innan och även under graviditeten.


    Jag förstår det är mycket känslor och en extremt frustrerande situation ni hamnat i. Men tänker det kan vara bra att försöka ta ett extra andetag och försöka få lite perspektiv på det. Kanske med hjälp av terapeut eller liknande.
    För det här att IVF skulle vara det samma som människohandel, ja då har du inte riktigt förstått varför folk har åsikter om surrogat.
  • EpicF
    Anonym (Förtvivlad) skrev 2023-11-11 10:11:47 följande:

    Det är lika mycket människohandel som folk som behöver ivf etc... barnet är inte hennes och det var hennes intiativ att ställa upp. Hon gick tom till psykolog och pratade om det innan och även under graviditeten.


    Sedan när blev IFV detsamma som människohandel och köpebarn?

    Men nej, du har tyvärr inga rättigheter här. Så kan der bli om man bestämmer sig för att ha en privat otillåten surrogatuppgörelse. 
  • EpicF
    Anonym (XXX) skrev 2023-11-11 10:40:07 följande:
    Om man handlar med könscellerna som behövs för IVF, så tycker jag att det också kan betraktas som människohandel. Inte om det sköts från samhället som i den offentliga vården i Sverige, inget privat, vinstdrivande labb eller frysanläggning finns som mellanhand, och donatorerna bara får betalt för sina utgifter. 

    Sedan är det en annan sak, att jag anser att det också är fel och inte borde vara lagligt. Barn ska växa upp med sina riktiga föräldrar, såvida dessa inte är direkt olämpliga. Kan man inte få barn med sina egna könsceller (eller saknar sådana helt), så finns det många barn som övergivits av sina föräldrar (eller där föräldrarna avlidit), som behöver nya föräldrar. Antingen genom adoption eller som familjehem.

    Det finns så många vilsna och rotlösa människor ändå i världen, att man inte behöver skapa problemen.
    Man kan dock görs IVF med sina egna "könsceller"  
  • Anonym (XXX)
    Anonym (Delad vårdnad i Sverige?) skrev 2023-11-11 11:02:42 följande:
    IVF är ju oftast parets egna ägg och spermier.
    Alla jag känner som gjort IVF har haft problem som te x för få spermier eller få ägg eller dåliga ägg så att man då hjälper till få ett bra ägg och plocka ut spermier.
    Det är alltså parets egna spermier och ägg. 
    Det är inget fel i det, sen finns det ju dom som gör IVF genom att få ägg om dom inte producerar egna eller har dålig aktivitet.
    Om det bara är fel på spermierna och  använder sig av spermiedonation kan man göra IVF men oftast gör man ju bara insemination då.

    Men det många gör ju IVF med egna ägg och spermier.
    Blev kanske otydligt. Jag menade såklart IVF (eller insemination) med främmande könsceller. DET anser jag aldrig borde ha blivit lagligt. Men man får väl vara tacksam för att samhället i alla fall stoppade före surrogatmamma. Jag var rädd att V skulle rösta för det, p.g.a. att det är enda sättet för homosexuella män att få biologiska barn, men det gjorde de inte - de tog de utsatta kvinnornas och barnens parti i den debatten.
  • Anonym (XXX)
    Anonym (troligt) skrev 2023-11-11 11:07:01 följande:

    Familjehem får aldrig anses som ett substitutet för egna barn utan de måste accepterat sin barnlöshet. Att arbeta med barnets egna familjer, ofta för hemgång eller tillfälliga placeringar är tufft.


     


    Adoption i Sverige eller för svenskar från andra länder är väldigt begränsat.


    Jag känner till allt det där. Det finns dock även uppväxtplaceringar, men visst kan det gå snett där också om LVU:t plötsligt upphävs (tänk Lilla Hjärtat-fallet). Sedan tänker jag även att önskan om barn består av flera olika bitar, som är delvis olika för olika människor. Jackpot är förstås egna, gemensamma, biologiska barn.

    Men om DET inte går att få, så kanske inte ett barn som är tillverkat med donerade könscelller (från en kvinna, en man eller både och) är det bästa alternativet? För då SKAPAR man ju en individ, som eventuellt kommer att få problem med detta att inte känna sin identitet och sin ena riktiga förälder (eller ännu värre båda). ETT möte med donatorn efter 18-årsdagen (som alla har rätt till om behandlingen skett i Sverige) räcker liksom ingenstans.

    Om det är ett hus fullt med barn man vill ha, liv och rörelse, så kanske fosterbarn kan fylla DEN biten i alla fall? Och även att få ha föräldrarollen, engegera sig i förskola, skola, fritidsaktiviteter och sådana saker. Sådant som barnlösa står helt utanför. Samtidigt gör man en samhällsnyttig insats. Om man inte vill ha "främmande" barn i huset, kanske fadderbarn kan fylla en bit av behovet? Då får man följa ett visst barns utveckling fast på avstånd, man får foton regelbundet och så småningom brev, och man kan vara nöjd med att den här pojken eller flickan får gå i skolan och få en bättre framtid, som han/hon inte skulle ha fått utan pengarna man skänker.

    Ja, om barnet måste se svenskt ut så blir det inte så många barn att adoptera. Skulle dock kunna bli det, om vi sänkte abortgränsen. 12 veckor och inte en dag längre, då blir det ett antal kvinnor varje år som inte haft koll på sin mens, och därför inte vet om det är gravida under första trimestern. Win - win - de oönskade barnen får leva och de barnlösa paren får barn!
  • Anonym (i)
    Anonym (XXX) skrev 2023-11-11 12:20:32 följande:
    Blev kanske otydligt. Jag menade såklart IVF (eller insemination) med främmande könsceller. DET anser jag aldrig borde ha blivit lagligt. Men man får väl vara tacksam för att samhället i alla fall stoppade före surrogatmamma. Jag var rädd att V skulle rösta för det, p.g.a. att det är enda sättet för homosexuella män att få biologiska barn, men det gjorde de inte - de tog de utsatta kvinnornas och barnens parti i den debatten.
    Men homosexuella män får väl egna barn, har man ju sett i en del kändispar och så
  • Anonym (XXX)
    EpicF skrev 2023-11-11 12:12:33 följande:
    Man kan dock görs IVF med sina egna "könsceller"  
    Jag vet, det blev lite otydligt där. Trodde att det framkom ändå att jag menade när en tredje (eller fjärde, man får använda både främmande kvinnliga och främmande manliga könsceller i Sverige idag, så att barnet blir obesläktat med båda de sociala föräldrarna) part är inblandad, på grund av ämnet vi diskuterar.
  • Anonym (XXX)
    Anonym (i) skrev 2023-11-11 12:38:02 följande:
    Men homosexuella män får väl egna barn, har man ju sett i en del kändispar och så

    De brukar använda en surrogatmamma utomlands. Men jag tror att Jonas och Marc gick ihop med ett lesbiskt par, ja. Många vill dock inte ha några kvinnor inblandade i familjen, och då återstår bara surrogat.
  • Anonym (i)
    Anonym (XXX) skrev 2023-11-11 12:42:18 följande:

    De brukar använda en surrogatmamma utomlands. Men jag tror att Jonas och Marc gick ihop med ett lesbiskt par, ja. Många vill dock inte ha några kvinnor inblandade i familjen, och då återstår bara surrogat.
    Men du skrev ju att de röstade emot det enda sättet för  dessa att få biologiska barn, men då var det ju inte enda sättet
  • Anonym (XXX)
    Anonym (i) skrev 2023-11-11 13:05:46 följande:
    Men du skrev ju att de röstade emot det enda sättet för  dessa att få biologiska barn, men då var det ju inte enda sättet
    Nej, inte om de går samman med ett annat par. Men samma gäller ju i så fall heterosexuella par, där t.ex. kvinnan är steril. De skulle också kunna gå samman med en annan kvinna, som föder barnet, och så kan de vara föräldrar alla tre. Men detta är inget som ens har föreslagits någon gång, från politiskt håll, så vitt jag vet. Tror knappast att det förekommer (utom i polyfamiljer där det är själva "grejen" att man ska vara mer än två). 

    Hur eller hur så var poängen, att V faktiskt stod på kvinnornas och barnens sida mot de homosexuella männens, i surrogatfrågan. Det hade jag inte trott innan. Sedan vet man förstås inte vad som har sagts bakom kulisserna. Det kan även vara så att de mest ville motarbeta rika men fullt avelsdugliga par, som vill slippa den bökiga graviditeten och förlossningen, genom att låta tillverka ett embryo åt sig med egna könsceller, och sedan låta en fattig kvinna vara äggkläckningsmaskin. Så kan den biologiska modern fortsätta leva som vanligt under tiden, med karriär, träning och sällskapsliv.
Svar på tråden Surrugaten vill göra abort om hon inte får behålla