ADHD eller inte?

Så inget nytt vid ADHD. Med eller utan mediciner.

Jag vet att det kan ha andra betydelser. Främst brukar det dock syfta på autism. På engelska är det då "pervasive developmental disorder" Däremot tror jag inte att man använder termen när det gäller medfödda hjärtskador. 

T.o.m vår BARNLÄKARE blev irriterad på min son som tog på allt och for runt. Han ändrade dock sin inställning helt när han hörde att pojken hade fått ADHD-diagnos. Det är klart att det kan se väldigt bortskämd eller uppfostrat ut, Men om man vet att det ligger såna svårigheter bakom, så kan man också se - om man observerar lite, att, åtminstone unga barn med ADHD, inte kan låta bli. De bara triggas av något - ibland bara av situationen eller stället - och sedan slutar de inte innan de har farit runt överallt. Och du borde då kanske också ha observerat att det inte spelar någon som helst roll vad föräldrarna gör. Det gör verkligen ingen skillnad. 

Och hosta finns som biverkning för min astma-medicin. Ändå tar jag astma-medicinen för att jag INTE ska hosta.

Är du verkligen tandläkare? Brukar ni inte ha ganska bra koll hur mediciner fungerar? Innan min son ens fick medicin - det var på 90-talet, inte många fick medicin då - skulle han prova en antidepressiv medicin. Den var inte ens godkänd för barn, men läkaren menade att den borde hjälpa. Sonen blev dubbelt så hyperaktiv av den, det gick inte att ha honom i skolan. Läkaren menade att vi borde hålla ut, hon var säker på att det skulle vända och bli tvärtom. Men det var för extremt, så vi slutade. 

Även depot går väl ur kroppen, men senare? Eller tänker jag fel här? Men oavsett - man kan ju ta den som inte är depot. Jo, det är definitivit så att man inte ska ta medicinen för sent på dagen, annars är man just klarvaken. Inte speedad, bara vaken och fokuserad. 

Inom ramen för utvecklingsstörning faller allt som inte utvecklats normalt, eller inte alls. inom mitt skrå kan det vara en medfödd emaljeffekt eller ett tandanlag som saknas. I sjukvården syftar det inte främst på autism. Inte på andra neuropsykologiska sjukdomar eller tillstånd heller. 

Det är stor skillnad på vad barn med neuropsykiatriska diagnoser klara av. Det jag beskrev är en typ av barn, som det tyvärr finns en ganska stor klick av. En grupp där föräldrarna säger att barnen har ADHD och inte kan ligga still, men när dom här barnen får tydliga direktiv om vad som gäller fungerar det att genomföra en tandbehandling lika bra som på ett barn utan diagnos. Har barnet allvarligare problem och inte klarar av att ligga still får man naturligtvis anpassa behandlingen därefter. Men just den här klicken av barn med diagnosen ADHH? 

Håller inte alls med dej att det inte spelar någon roll vad föräldrarna gör. I samtliga grader av diagnoser spelar det stor roll hur föräldrar reagerar och interagerar med sina barn. Även i dom fall där barnen flyger runt högt och lågt. 

Du skrev att hyperaktivitet inte finns dom biverkning på ADHD medicin. Jag rättade dej bara. Den finns och en del, inte alla drabbas. 

Alla mediciner som har verkan har för övrigt biverkningar. Inget särskilt anmärkningsvärt att hosta finns som biverkning på din astmamedicin. 

Ja en depottablett går också ur kroppen. Skillnaden mot en icke depottablett är att frisättningen av dom verksamma substanserna går långsammare och fördelas jämnare över dygnet. Det betyder att du inte får någon peak av läkemedlet på samma sätt som om du tar t ex en Alvedon där du har full effekt någon timme för att 10 timmar senare inte har någon/ mycket lite effekt. Ungefär hälften av dom barn jag träffar som medicinerar mot ADHD står på depottabletter. 

Jag höll på och få både autism, adhd, bipolär eller emotionellt instabil personlighetsstörning diagnos efter flera års bollande mellan diagnoser. Sen lite ocd och gad också. 

men hade inflammation i hjärnan. pandas. 

Stress, ångest och panik. Humörsvängningar. Komcentrationsprbilen.

Kortison, allt borta. 

Så undra hur många som egentligen har det istället. 

För 15 år sedan, ungefär, har jag läst om en undersökning som gjordes i Tykland (nej, jag har tyvärr ingen länk eller vet vad den heter). De kollade på tusentals ADHD diagnoser och det visade sig att en majoritet (jag tror det var mer än 80%) var felaktiga. Man kan anar att det förhåller sig lika i Sverige.
ADHD är en symptom-diagnos och symptomen kan ha en npf som orsak, men de kan även ha en annan orsak, som tex. uppfostran. Om diagnosen är rätt beror därmed till stor del på hur noga psykologerna tittar och hur ärliga föräldrarna svarar på frågorna.

Sedan anses en diagnos i Sverige oftast som frikort att strunta i uppfostra. Detta tycker inte bara föräldrarna utan åsikten delas av många lärare. Trots att barn med ADHD och autism behöver den exakta motsatsen - rätt tydliga ramar, klara regler, mindre intryck, mer rörelse, osv.

Jag vet att det här med feldiagnostisering  diskuterats ganska mycket inom läkarkåren. Jag är inte läkare utan har följt mer i periferin.  Det som man funderat över och tittat på är sambandet av införandet av dom nya kraven som kom i skolan där kriterierna för att nå upp till godkänt ökat.  Man vet sedan tidigare att alla klarar inte att utföra studier på det nya analytiska sättet som skolan kräver allt mer.  Efter införandet av dom nya kraven har man sett att ADHD diagnoserna ökat. Man vet också att barn som inte klarar skolarbetet ofta reagerar utåtagerande på samma sätt som de som diagnostiseras med ADHD. 

 

 

Jag tror nog att alla är på det klara med att dagens samhälle och skola innebär att fler får diagnosen adhd eftersom du bara får diagnosen om du har stora problem i ditt liv. Om vi skulle leva som jägare/samlare så skulle nog inte så många barn behöva medicin för att fungera.

Problemet är att vi lever i ett samhälle som kräver otroligt mycket av både barn och vuxna och för att klara av det behöver många medicin. Det går inte som förälder att ändra på samhället och skolan för att slippa medicinera sitt barn. 

Jag är övertygad om att mina killar inte skulle behöva medicin om de levde i ett samhälle där man inte gick i en skola med samma krav som den svenska. Men nu bor vi här och mina barn behöver gå ut grundskolan med godkända betyg för att inte riskera arbetslöshet och utanförskap.