Vad händer med män 45+

Är det du som brukar skriva här återkommande och klaga på din man. Om ja, skilj dig. Om nej, skilj dig ändå. 

Känns som att detta är ytterligare en tråd som är skriven för att försöka provocera och smutskasta män och nej, jag själv är inte en man men jag tycker att vi kan lägga ner det här könskriget.

På samma sätt som det finns män som förändras till det sämre, så finns det kvinnor som förändras till det sämre när de kommer upp i åren också..

Du säger att din man aldrig har hjälpt till särskilt mycket i hemmet. Då har han ju inte förändrats på det planet, eftersom han tydligen alltid har varit sådan. Då får du ju skylla dig själv om du ändå väljer att vara med honom. Acceptera eller lämna.

Att man går upp i vikt någon gång i livet får du nog bara lära dig att acceptera.

Det låter ju som att ni ändå har pratat om det här med att hjälpa till i hemmet, sysslor och så vidare, men det verkar inte ske någon förändring. Då har du ju valet att antingen stanna och därmed acceptera läget eller bryta upp. 

Självklart ska man hjälpas åt i hemmet. Självklart ska man kunna kräva att man ska hjälpas åt med sådant som rör barnen, hemarbete och så vidare. Där brister din man, helt klart.. men eftersom ni uppenbarligen har pratat om detta och inget ändras så är det ju upp till dig om du vill stanna eller lämna. Du vet ju hur han är, ingen tvingar dig att stanna kvar.

Vad gäller det här med att vara snygg och vältränad så är det inget du kan kräva av honom. Man kan aldrig kräva att partnern ska hålla sig snygg och vältränad. Om det är väldigt viktigt för dig med en snygg och vältränad partner så måste du nog hitta någon annan då. Men, med åren brukar de flesta inte bry sig lika mycket om sitt utseende som man gjorde när man var yngre, så det är nog helt naturligt.

Du skriver att han aldrig hjälpt till mycket hemma, då är det ditt fel som vant honom vid det. Iofs borde han kunna steppa upp ändå men det blir svårare när han blivit så bortskämd.

Inte alla tycker det är kul att renovera eller resa, så det kan vara en förklaring. Att dega ner sig i den åldern är farligt för hälsan, det kan du hota med.

Om han påstår att han får för lite sex så ska ni göra en deal som test. Han gör saker du ber honom om i hushållet och då blir det sex på kvällen. Om han ändå vägrar, ja då var det bara något han skyllde på... 

Det låter som om mannen tappat gnistan. Kanske har även kvinnan gjort detsamma. När allt går på tomgång i en relation är det lätt att man ger upp och bara accepterar relationen.  För män är det lättast att ta upp brist på sex som problemet men sanningen brukar inte vara så enkel.

Bristande kommunikation och bekräftelse ligger oftast som roten till det onda. Då behöver man hjälp att komma över hindren/muren man byggt upp mellan varandra.  Det är mycket möjligt att det är bäst att separera men det kan också finnas möjligheter att starta om.  

Eller gör denna test:
Han gör allt i hushållet en helg och håller sig nykter och jättefräsch! Blir du ändå inte sugen på sex: Skilj er!

Eller så kan partnern välja att bete sig som en vuxen istället, för att hen ser att andra inte får stekta sparvar inkörda i gapet jämt?

Jag får ibland säga åt min man att inte hjälpa mig (eller vår nu vuxne son) när vi inte har bett om det, för det kan vara väldigt irriterande och vi är inte och vill inte bli hjälplösa.

Man får hitta en balans helt enkelt.

Men tre barn blev det......

Fåse nu, du läxar upp din man och din son när de inte gör som DU vill, och så kallar du det för "balans"?

Det är alltså du som sätter spelreglerna för alla
Det är du som avgör vad som är viktigt och oviktigt
Och så menar du att det skulle vara balans? 

Jag tror att du inte riktigt vet vad balans betyder. Balans betyder INTE allt på mina villkor, balans betyder lika mycket åt båda hållen.

Det är högst individuellt. Vissa män chanserar och slutar engagera sig, andra ser ingen vits med att köpa ner sig.