Introducera ny partner

Svar till nr 20: 
de var inte det som var frågan.

Säger inte att det är så men det är någpt du ändå bör hålla i bakhuvudet. De flesta har redan lämnat mentalt långt innan ett uppbrott, och det där med att hitta likheter i varandra är typiskt för nyförälskelse. Det är så man fogas samman med en ny partner. Som andra sagt tycker jag att du ska njuta av det nya men ta det väldigt lugnt med introduktionen till ditt barn. Om ni är ämnade för varandra så har ni all tid i världen i alla fall men OM det visar sig att ni inte funkar ihop är ingen skada skedd.

Låter som att han är din rebound. 
Jag hade inte blandat in barnen alls, inte ens på promenader etc. 

Det låter jättehärligt men du måste komma ihåg att ditt barn har inget behov av den här mannen och kommer inte heller att fylla i hans meningar osv. Det är bara en ny vuxen att förhålla sig till mitt i en skilsmässa. 

De jag träffade innan min nuvarande kille höll inte länge än 3-4 månader förutom 1 som var nästan 6 månader. Mina barn är äldre men jag hade absolut ingen tanke på att de skulle få träffa min nya innan ett halvår.

Det tar tid att lära känna någon och även om det känns hur bra som helst så kan det sluta sig rätt snabbt och att då redan ha introducerat ny partner till sitt barn är egoistiskt. 

Vill man träffas mer så får man helt enkelt försöka lösa det på annat sätt ett par månader. 

Nåt år tycker jag. Och absolut inte flytta ihop med någon ny förrän efter flera år om båda har barn. 

Som ett skräckexempel har jag en släkting. Han var gift i 12 år och skilde sig sedan. Träffade en ny efter ca 4 månader och presenterade barnen för varandra efter några veckor. De flyttade ihop efter ett halvår och gifte sig ytterligare ett halvår senare. Katastrof och skilde sig efter ett år. Ytterligare en ny kvinna efter några månader och de flyttade ihop nästan omgående. Totalt fem barn samanblandade. Efter nåt år katastrof igen och nu har han träffat ännu en ny och de är SÅÅÅ kära och ska flytta ihop.... 😱

Fattar hur det känns, man blir rädd att man ska förlora personen och aldrig träffa någon man klickar lika bra med igen. 
För att bli lite tråkig, så är det där "klickandet" i själva verket ömsesidigt, man anpassar sig omedvetet till den andra parten, eller framhäver sidor hos sig själv som kanske inte varit så framträdande innan.

Tror  att det här kommer sig av att du precis separerat från din man och nu känner du av ensamheten och vill snabbt träffa någon ny, mer eller mindre omedvetet. 
Så jag tänker att ta det lugnt för barnets skull, 3 månader är ingenting.  Låt den lilla få ha sin tid med bara mamma och få känna sig trygg i detta. 

Jag förstår precis din känsla, men det kommer att lösa sig, du kommer att träffa någon du kan bli lycklig med igen, den här personen eller någon annan längre fram, även om det just nu känns som det är han eller ingen alls. 

Lite inte för mycket på känslorna i det här läget, vare sig du vill eller ej har du precis gått igenom ett stort trauma, som en separation med barn alltid är, och det måste få ta tid. Så inte läge att fatta några stora beslut nu, jag har tyvärr sett själv hur dåligt det kan bli när man är i exakt din situation och agerar förhastat.  

Jag känner mig inte ensam alls, planen från början var att va singel länge! Men tack för alla tips och råd, tar till mig det som jag anser är av värde och litar på min magkänsla

Tänk bara på att din magkänsla är vad som gjort att du är i situationen nyseparerad singelmamma med en 3-åring på heltid...

Om ni kan träffas så sällan har ni inte träffats så mycket än, och känner då inte varandra på riktigt.
Det är lätt att vara trevlig och orka anstränga sig när det inte är vardag.

Vänta.
Vänta tills du och barnen fått en fungerande vardag, tills samarbetet med exet funkar.
Är han rätt blir förutsättningarna för att han ska fortsätta vara det bättre om ni låter bli att rusa in i nåt.