
-
-
Jag träffade mannen i mitt liv för lite drygt ett år sen, vi är särbos och har det jättebra tillsammans men går långsamt fram vad gäller flytta ihop, bilda familj osv. Han gillar barn men är fortfarande osäker på om han vill ha egna. Han är fantastisk med syskon och vänners barn, men livrädd för att han inte ska trivas i föräldrarrollen eller mäkta med ansvaret av att ha egna barn. Den här rädslan sitter så djupt och jag ser inte att den kommer gå att rationalisera bort eller försvinna med tiden.Jag tror att han skulle vara en underbar förälder, men jag varken kan eller vill övertala honom att skaffa barn, och samtidigt rinner min tid ut. Jag blir 39 och han är en bit över 40 redan. Jag älskar honom och har oavsett inte lust att börja om dejtandet med målet att hitta nån att skaffa barn med. Jag har däremot ägg infrysta och funderar på att använda dom på egen hand. Jag föreställer mig att i den bästa av världar så fortsätter vår relation att utvecklas vid sidan om att jag tar mig an föräldrarskapet på egen hand, och han blir en bonusförälder och vuxen förebild i mitt barns liv. Och i värsta fall så tar relationen slut i och med den här resan, men då lever jag mitt eget liv och följer dom drömmar jag har.Är det någon som har skaffat barn i en liknande situation och har erfarenheter att dela med sig av?
-
Svar på tråden Skaffa barn ensam i en särborelation?
-
Helt ärligt hade jag tagit detta beslut utan honom inräknat. På sätt slipper du hjärtesorg i förväg.
Självklart hade jag berättat om beslutet och förklarat situationen men att hans åsikt inte påverkar oavsett. Och att du helt enkelt räknar med att bli ensamstående mamma utan hans inblandning.
OM han nu skulle stanna kvar kan det väl dock vara klokt att tala igenom hur er relation kommer se ut med ett barn inblandat och att särboskap självklart påverkas även om du ensam tar ansvar. Han får ju så lov att anpassa sig till att det finns ett barn som han inte kan förhandla bort. Och du å andra sidan kan inte förvänta dig ansvar från honom även om ni ligger sjuka och kanske får förankra hjälp från andra vänner/familj.
Kort sagt. Är ni båda beredd på konsekvenserna så följ hjärtat och använd dina ägg. -
Jag tror du fokuserar lite för mycket på din egna barnlängtan nu.
Du behöver även tänka på er relation, på hur du ska mäkta med det både ekonomiskt och energimässigt själv samt hur det skulle påverka de kommande barnen.
I mina öron låter det som en vansinnigt dålig idé. -
Så du har tänkt att leva med honom och hoppas att han kommer älska dig fast du kommer använda dig av IVF och han skulle stanna kvar som en bonus förälder till ett barn som inte är hans.Anonym (Ofrivilligt barnlös) skrev 2025-02-17 16:22:30 följande:Skaffa barn ensam i en särborelation?Jag träffade mannen i mitt liv för lite drygt ett år sen, vi är särbos och har det jättebra tillsammans men går långsamt fram vad gäller flytta ihop, bilda familj osv. Han gillar barn men är fortfarande osäker på om han vill ha egna. Han är fantastisk med syskon och vänners barn, men livrädd för att han inte ska trivas i föräldrarrollen eller mäkta med ansvaret av att ha egna barn. Den här rädslan sitter så djupt och jag ser inte att den kommer gå att rationalisera bort eller försvinna med tiden.Jag tror att han skulle vara en underbar förälder, men jag varken kan eller vill övertala honom att skaffa barn, och samtidigt rinner min tid ut. Jag blir 39 och han är en bit över 40 redan. Jag älskar honom och har oavsett inte lust att börja om dejtandet med målet att hitta nån att skaffa barn med. Jag har däremot ägg infrysta och funderar på att använda dom på egen hand. Jag föreställer mig att i den bästa av världar så fortsätter vår relation att utvecklas vid sidan om att jag tar mig an föräldrarskapet på egen hand, och han blir en bonusförälder och vuxen förebild i mitt barns liv. Och i värsta fall så tar relationen slut i och med den här resan, men då lever jag mitt eget liv och följer dom drömmar jag har.Är det någon som har skaffat barn i en liknande situation och har erfarenheter att dela med sig av?
Du måste prata med honom hur du tänker. så år han göra sitt beslut. -
-
Varför ska TS inte tänka på sin barnlängtan? Hon kan skaffa barn själv, så självklart tar hon det beslutet själv.Tom Araya skrev 2025-02-17 16:52:18 följande:
Jag tror du fokuserar lite för mycket på din egna barnlängtan nu.
Du behöver även tänka på er relation, på hur du ska mäkta med det både ekonomiskt och energimässigt själv samt hur det skulle påverka de kommande barnen.
I mina öron låter det som en vansinnigt dålig idé.
Och hon tänker på sin relation, men den kan ju faktiskt ta slut när som helst, med eller utan barn, -
För att det kan utgöra ett hinder för kloka, genomtänkta och rationella beslut i frågan.Anonym (Ann) skrev 2025-02-17 17:30:52 följande:Varför ska TS inte tänka på sin barnlängtan?Hon kan, men hon gör varken sig själv eller barnet en tjänst genom att bli ensam förälder.Anonym (Ann) skrev 2025-02-17 17:30:52 följande:Hon kan skaffa barn själv, så självklart tar hon det beslutet själv.
-
Tom Araya skrev 2025-02-17 20:02:06 följande:För att det kan utgöra ett hinder för kloka, genomtänkta och rationella beslut i frågan.Hon kan, men hon gör varken sig själv eller barnet en tjänst genom att bli ensam förälder.Anonym (Ann) skrev 2025-02-17 17:30:52 följande:Hon kan skaffa barn själv, så självklart tar hon det beslutet själv.
Fast om TS vill ha barn så är detta det enda rätta.
Kvinnor har varit ensamstående föräldrar i alla tider. Varför skulle det gå dåligt för TS?
-
Nej, det är det verkligen inte!Anonym (Ann) skrev 2025-02-17 20:13:00 följande:
Fast om TS vill ha barn så är detta det enda rätta.
Jag kan lova dig att i stort sett alla par som skaffar barn också vill ha barn, så TS har precis som alla andra mycket bättre alternativ än att bli ensam förälder.Men det säger inte att det är bra förutsättningar jämfört med att vara två föräldrar, helst en av varje kön.Anonym (Ann) skrev 2025-02-17 20:13:00 följande:
Kvinnor har varit ensamstående föräldrar i alla tider. Varför skulle det gå dåligt för TS?
Hur många lågutbildade och ensamstående mammor har ansträngd ekonomi eller brist på ork?
Statistiskt går det bättre för barn som växt upp med två föräldrar än med en.
.
-
-
Mycket bra fråga.hmm77 skrev 2025-02-17 17:28:06 följande:Så du har tänkt att leva med honom och hoppas att han kommer älska dig fast du kommer använda dig av IVF och han skulle stanna kvar som en bonus förälder till ett barn som inte är hans.
Du måste prata med honom hur du tänker. så år han göra sitt beslut.
Detta vore skäl för de flesta män till att lämna. -
Förlåt en nyfiken fråga men hur tycker du att hon ska göra? Undrar med tanke på att hon är 39 år... Ska hon göra slut och skaffa barn singel? Eller ska hon göra slut och försöka träffa nån annan som vill ha barn? Det kan bli lite stressigt... Eller ska hon avstå från barn för att pojkvännen inte vill? Obs! Jag ifrågasätter inte. Jag är bara nyfiken på hur du menar.Tom Araya skrev 2025-02-17 16:52:18 följande:
Jag tror du fokuserar lite för mycket på din egna barnlängtan nu.
Du behöver även tänka på er relation, på hur du ska mäkta med det både ekonomiskt och energimässigt själv samt hur det skulle påverka de kommande barnen.
I mina öron låter det som en vansinnigt dålig idé.
-
Jag har vart i samma sits och valde att få barn på egen hand. Vår relation håller ännu, men det kräver mycket för att få det att funka. Våra liv är väldigt olika nu. Det är också ärligt talat svårt ibland att inte bli irriterad över att han aldrig i princip vill hjälpa till med mitt barn. Jag lever småbarnskaoset just nu. Samtidigt försöker jag tänka att dessa intensiva år går fort och håller vår relation genom detta så kommer vi nog hitta tillbaka till varandra igen.