Vänner med olika ekonomisk standard

Vänner med olika ekonomisk standard

Min trettonåring och hennes två vänner har väldigt olika summor att röra sig med. En har alltid pengar, medan två av familjeskäl inte får mer än en hundralapp i månaden.

Nu har jag fått veta att de ofta tigger av den som har det gott ställt, pressar henne att bjuda etc, vilket jag skarpt sa ifrån att det inte är okej. Att självklart kan man bjuda ibland, men då ska det vara självmant och inte för att man känner sig tvingad. De går gärna på "shopping", men blir sura när en kan köpa kläder etc och de andra knappt kan betala fika.

Hur hanterar man detta? Prata med föräldrarna kommer jag inte göra, men hur sätter man stopp för sånt?

Ger ungen mindre med pengar. 

Vänner med olika ekonomisk standard

Min trettonåring och hennes två vänner har väldigt olika summor att röra sig med. En har alltid pengar, medan två av familjeskäl inte får mer än en hundralapp i månaden.

Nu har jag fått veta att de ofta tigger av den som har det gott ställt, pressar henne att bjuda etc, vilket jag skarpt sa ifrån att det inte är okej. Att självklart kan man bjuda ibland, men då ska det vara självmant och inte för att man känner sig tvingad. De går gärna på "shopping", men blir sura när en kan köpa kläder etc och de andra knappt kan betala fika.

Hur hanterar man detta? Prata med föräldrarna kommer jag inte göra, men hur sätter man stopp för sånt?

Mitt barn är den de tigger av.

Så mitt barn ska inte ha pengar alls bara för att de inte har det? Det kvittar om hon så bara har en hundralapp i veckan, hon har ändå mer än dem.

Om de ska vara "på samma nivå" kommer inte mitt barn kunna köpa något alls under nästan hela månaden. De får som sagt 100 var och sätter sprätt på dem direkt. Problemet här är att de tigger och pressar mitt barn att betala saker åt dem. Det är ett fult beteende. Jag har uppmuntrat mitt barn att expandera umgängeskretsen, men hon har svårt med det sociala, vilket väl också är varför de utnyttjar situationen.

Föräldrarna pratar varken svenska eller engelska. Att försöka prata med dem är som att be om missförstånd och mer problem.

Jag skulle underlätta för min dotter att hitta nya vänner. Tycker det är uppenbart att din dotter ligger på högre nivå än sina väninnor.

Antingen är hon ju gammal nog och mogen nog att hantera sina pengar trots vänner som vill bli bjudna eller så är hon inte det och då bör du som förälder hjälpa henne att undvika dessa situationer. Jag skickar inte med min 7 åring hela sin plånbok med julklappspengar när hon ska med en kompis och dennes föräldrar och köpa lördagsgodis. 
Det framgår inte heller om ditt barn tycker det är ett problem eller om denne vill bjuda och gläds av att vara generös mot sina vänner som är mindre lottade. Tycker du som förälder att det är problem hade jag ju försökt minska ditt barns sårbarhet i situationer tills ditt barn är gammal nog att klara av det själv. Nu framgår det inte heller om denne är 12 eller 16? oavsett ålder verkar du inte anse att denne klarar av det så enklast är att hjälpa ditt barn. 

Varför skulle jag det? Det är vännerna som beter sig illa, ska hon straffas för det? Hon betalar med mobilen dessutom, så inget som bara tas bort hur som helst. Hon köper tex drickyoghurt.

Jag har försökt få henne att umgås med andra, men det är inte så enkelt. Hon var ensam länge och mådde jättedåligt av det, hon mår bättre med de här än hon gjorde ensam. Och falska skulle jag inte kalla dem, de är bra vänner för det mesta.

Vad i det jag skrev om 90-talet motsägelsefullt jämfört med det du skriver?

Min son blev som tur var inte rökare, dock har han snusat i runt 30 år idag. Precis som sin yngre bror, han började också på högstadiet på 2000-talet någon gång.

Jag köpte också cig på högstadiet, på 70-talet. Vi hade t o m rökruta på skolan. Så det var inget konstigt med rökande 13-åringar på den tiden. Det är ju iaf en bra sak att inte unga röker som vi gjorde då.

De flesta rökte, de flesta jag kände då och ännu känner har slutat.

Och hur gör man det? Jag har gjort allt jag kan för att peppa henne att ta kontakt med andra, men det sociala är svårt för henne. Var en helt annan jargong där vi bodde innan, barnen har haft svårt att komma in i umgänget här.