Varför händer inget?

Vilka märkliga frågetecken det blev överallt. Ber om ursäkt för det.

Vad väger du och hur lång är du, behöver du gå ner i vikt?

Annars är det väl bara att fortsätta, för jag förmodar att du mår bättre av att leva mer hälsosamt. Även om vågen inte visar något så är säkert dina värden bra, och din kropp mår bra. Bara det är värt mkt. 

Det är jättebra att du går promenader. Viktigt för alla hälsoaspekter även ämnesomsättningen.
Bra att du ser det långsiktigt.

Men om det ska hända något med vikten så är det kosten man ska inrikta sig på.
Även om halva tallriken består av grönt så kan du ju äta för mycket.
Jag tror att vi har tappat kunskapen hur mycket kroppen behöver, vi har en enorm överätning där vi inte längre vet hur stor en normal portion är eller att en vuxen inte behöver flera måltider samt mellanmål varje dag. Även om maten i sig inte är dålig så blir det för mycket kalorier. Sedan all fika jämt.

Min vikt går åt rätt håll, men måste alltid tänka på att inte äta för mycket. Min kropp signalerar inte mättnad som jag skulle vilja.

Ja, det handlar tyvärr om kalorier. Du behöver räkna ut din dagsförbrukning genom att räkna precis allt du stoppar i dig. Kostbevakningen är en bra start. Du kommer bli förvånad över allt du får i dig. En halv grön tallrik säger ingenting - det är den andra halvan som är avgörande. Vad äter du till frukost, middag och lunch? Mellanmål?

Promenader är jättebra men kommer inte påverka din vikt märkbart. Du får inte heller muskler av dem. Däremot kan du få bättre blodcirkulation och syreupptag.

Är 164 lång, väger 75 kg. Några kilon skulle ju inte skada tänker jag.

Alla som säger att det räcker med kost samt promenader, är sådana som går ner 5 kg på 5 år! Visst få undantag finns det men de går i "sprint walk mode" då.

Du måste chocka kroppen för att få den att börja arbeta bort kilona. Och även när det väl börjat rasa lite vikt så kan du möta på en vägg där vågen står stilla efter ett tag.

Du säger att du går ca 1 mil om dagen. 

Jag säger, gå 1km, jogga resten. Ja, du kommer att få ont i leder, men du kommer inte dö av det!

Sedan spelar det ingen roll vad du stoppar i dig (förutom grädde, fett, bakelser och sådana saker då.) Men inte när det kommer till mat (förutom kyckling skinn och ner fettade revbensspjäll), Utan det viktiga är att du minskar mängden (!!!) och kanske endast håller dig till 2 måltider per dag i början, helst 1,5. Om du vill rasa i vikt alltså.

Börja med att minska vikten av mängden mat på tallriken (skriv ner vad dina olika tallrikar väger (alltså maträtter färdiglagade på tallriken) Och minska ner med 50-150 gram i veckan! Sluta unna dig något gott på helgen förutom möjligtvis en sådan där liten miniatyr kexchoklad varannan lördag typ.

Sen drick ingenting annat än vatten! Saft eller "sockerfri läsk" går FET bort! 

Sedan när du börjar närma dig din mål vikt så börjar du dela upp den dagliga sammanlagda mängden mat över 5 mindre måltider över dagen!

Att tro att man går ner i vikt av att promenera är som att tro att det går slå ner en spik genom att trycka ner den med tummen, till slut kanske du lyckas, men räkna inte med något snabbt resultat!

Se det som att du nu har gjort kroppen van vid att röra på sig, vilket är jättebra! Nu är det dags att börja jogga med ! För att sedan börja springa i intervaller! För att till slut kunna springa milen hela vägen i princip!

Här är en som kämpat länge med samma sak och hittat nyckeln till slut. Jag trodde jag skulle kunna gå ner till 1600 kalorier om dagen och gå ner ett kilo i veckan, det är vad alla uträkningar om kalorier och BMR visar. Men det funkade inte för mig, det hände inget. Det var först när jag gick ner till ca 1300 kalorier/dag och tränade 3 ggr i veckan som jag började gå ner. Inte ett kilo i veckan utan 0,3 - 0,5 i veckan. Det fick duga eftersom jag inte kan och bör äta mindre. Så jag går ner långsamt och det är mycket jobb och slit bakom. 

jag tror felet är att man inbillar sig att man kan äta mer än man kan. 1300 kalorier är VÄLDIGT lite mat och tog tid för mig att acceptera att jag måste äta så minimalt för att gå ner. Det är en daglig kamp och inte rättvist. Man måste äta mycket protein och nyttig, ren mat dessutom. 

jag tror många är i min situation att de känner sig jätteduktiga när de bara äter 1600-1700 kalorier på en dag, för det är så mycket mindre än vad de brukar äta. Då är det deprimerande att inse att man måste begränsa sig ännu mer för att faktiskt gå ner. Och så ger folk upp för det är för jobbigt. Räkna kalorierna är heller inte lätt, det är enkelt att missa den där matskeden olja i matlagningen, eller skvätten mjölk i kaffet, eller den extra klicken sås, eller extra ostskivan osv. Man måste acceptera hur lite 100 gram spaghetti faktiskt är. Och hur mycket kalorier som finns i en liten macka man köper på macken. 

Jag vill förtydliga för alla som pratar om kalorier, att det spelar stor roll var kalorierna kommer ifrån. Kalorier är bara ett mått på energi. Det säger absolut ingenting om hur kroppen reagerar och hanterar kalorierna i sig.

Att äta 2000 kalorier av godis vs att äta 2000 kalorier av bra mat, kan nog alla hålla med om är två helt olika saker.

Det vi istället ska fokusera på är hur hormonerna påverkas av det vi äter, såsom hormonet insulin och grelin. Ju mer insulin och grelin, desto mer viktproblem

När hormonet kortisol är närvarande, hämmas ämnesomsättningen helt. Därför är stress också viktigt att hantera för att minska kortisol nivåerna.

Med mera, med mera.. 

Nja, inte riktigt så. En kalori är bara en måttenhet för den energi vi får från det vi konsumerar. Om du förbränner 2000 kcal om dagen så spelar.det ingen roll om de 2000 kalorierna kommer från godis eller grönsaker när det handlar om din vikt. Problemet är att godiset inte kommer att ge dig en.mättnadskänsla eller näring, och inte heller kommer göra dig pigg och stark mm. Vissa matvaror är svårare att smälta än andra, vilket kan innebära att kroppen får jobba mer på att förbränna dem och det skulle man kunna säga sänker kaloriintaget...men det är en marginell skillnad.

Det viktigaste är att hitta ett bra sätt att förhålla dig till mat och dryck. Att kunna leva normalt och samtidigt ha en hälsosam vikt. Därför är det bra att att börja med att dokumentera sitt kaloriintag och sedan se hur det påverkar vikten. När du väl faststält vad du behöver förändra, tex. 300 kcal färre om dagen, så kan du se över matvanorna. Om du har lägre ämnesomsättning från tex.  sjukdom eller hormonella störningar så innebär det färre kalorier om du vill gå ner.

Träning är en superviktig ingrediens i det hela. Styrketräning motverkar den förlust av muskelmassa som viktnedgång för med sig, och pulshöjande aktiviteter kan hjälpa förbränningen och ge bättew kondition.

Angående mängden kalorier så är det ju också så att om man i nuläget äter så att man hela tiden ökar lite i vikt så behöver man minska intaget inte bara så att man stannar i viktökning (det är kanske där du är nu, TS?) utan lite till så att man äter mindre än man gör av med. 

Vad gäller träning, så lyssna inte på den som tycker att du ska jogga även om du samtidigt förstör dina leder. Välj istället något mer skonsamt, som tex en kombo av cykel eller styrketräning. Träningen kommer att få dig att känna dig lättare. Men för att tappa vikt så är det främst kosten du har att jobba med. Jag hade inte chockat kroppen, som någon föreslog, utan en långsam viktnedgång är att föredra. 

Och, som sagt, är det den tunga känslan du vill få bort så kommer du långt med att bli starkare och få bättre kondis, oavsett om du går ner i vikt eller inte. Och känslan av att vara pigg och orka är kanske det viktigaste? 

Jo, det spelar roll eftersom att olika livsmedel påverkar hormonet insulin på olika sätt. Så fort insulin är närvarande förbränner inte kroppen energi i någon större omfattning. Det är insulinet som omvandlar blodsocker till fett. Ju mindre blodsocker som insulinet måste ta hand om, desto lägre vikt. 
Grelin utsöndras av sötsaker, vilket skapar mer hunger och mer sötsug. Därför kommer 500 kalorier av broccoli med en klick smör påverka dessa hormoner helt olika jämfört med 500 kalorier godis. 

Kroppen är med andra ord mer komplex än "kalorier in och kalorier ut". Att räkna kalorier är därför ganska onödigt.

Jag är absolut med på att mer sötsug och hunger skapas av skräpmat, godis, läsk och dyligt. Däremot inte att det spelar någon roll varifrån kalorierna kommer. De är ju bara ett mått för energi, inte olika små varelser som lever i maten. Om du behöver 2000 kcal om dagen och ligger på ett underskott om 300kcal så går du ner lika mycket oavsett varifrån de 1700 kalorierna kommer ifrån. Däremot blir det mycket kämpigare om du bara äter godis istället för ordentlig mat.

Förhåller sig insulinet på exakt samma sätt till kalorier från lågkolhydratkost vs en kost med mycket kolhydrater?

Shit va ni lär mig mycket! Tack!